Fostrets rörelser kan vara en indikator på den intrauterina miljön, där avtagande fosterrörelser kan tyda på att moderkakan inte fungerar optimalt. När fostret får för lite syre och näring spar fostret energi genom att röra sig mindre. Det finns olika räknemetoder för att registrera fosterrörelser. Metoderna har utvecklats för att identifiera ett foster som är under risk, där förlossningen måste tidigareläggas för att rädda barnets liv. Evidens för räknemetodernas effektivitet diskuteras i en pågående internationell diskurs. Mindfetalness är en ny metod för att observera fostrets rörelser, där fokus är att registrera rörelsernas styrka, kvalité och karaktär utan att räkna varje enskild rörelse.   Syftet var att undersöka barnmorskors upplevelse av att arbeta med Mindfetalness på barnmorskemottagning.   I december 2017 genomfördes en datainsamling, med hjälp av ett webb-baserat frågeformulär, till barnmorskor som arbetar på en mottagning som lottats att dela ut en broschyr till gravida kvinnor. Svaren analyserades med hjälp av en innehållsanalys med induktiv ansats.   Majoriteten av barnmorskorna upplevde att broschyren var lätthanterlig, stödjande och den kompletterade deras muntliga information om fosterrörelser. Barnmorskorna upplevde att kvinnorna var nöjda och kände sig trygga med att få broschyren. I några få fall upplevde barnmorskorna att kvinnorna blev oroliga. Barnmorskorna förmedlade att informationen om Mindfetalness underlättade kvinnornas anknytning till sitt ofödda barn. Att informera om fosterrörelser var enligt barnmorskorna svårt men samtidigt viktigt och betydelsefullt.   Mindfetalness kan vara en lämplig metod för barnmorskor att använda då de informerar och samtalar om fostrets rörelser med gravida kvinnor. Fler studier behövs om metodens effektivitet avseende att identifiera foster under risk. / Fetal movements can be an indicator of the intrauterine environment, where reduced fetal movements may interpret a placenta deficiency. When a shortage of oxygen and nutrition occurs the fetus saves energy by moving less frequently. There are a variety of methods for recording fetal movements. The methods have been created to identify a fetus at risk and the delivery might be put in advance to save the fetus’s life. There is an on-going international discussion whether the counting methods carries enough evidence. Mindfetalness is a new method to observe fetal movements, where the main focus is to record the strength, quality and characteristic of the movements without counting each and every movement.   The purpose was to observe midwives experience working with Mindfetalness at midwifery clinics.   In December 2017 data collection was conducted via a web-based questionnaire including midwives practicing at antenatal clinics, which were randomized to hand out brochures to pregnant women. The responses were analysed based on a content analysis with inductive approaches.   A majority of the midwives experienced the brochure manageable, supporting and complemented the verbal information about fetal movements. The midwives experienced that the women perceived satisfaction and felt secure receiving the brochure. A few women experienced anxiety according to the midwives. The midwives conveyed the information of Mindfetalness facilitate the women’s attachment to their unborn child. To inform about fetal movements was according to the midwives difficult but at same time important and meaningful.   Mindfetalness can be an appropriate method for midwives when informing and talking about fetal movements to pregnant women. Further research focused on the methods efficacy to identify a fetus at risk is necessary.

Denna studie utvärderar effektiviteten av ett verktyg som konverterar text tillHTML och dess påverkan på tidsåtgången för repetitiva arbetsuppgifter som innefattar manuell inmatning av data till HTML-format. Trots utvecklingenav olika automatiseringsverktyg är manuellt arbete fortfarande vanligt förekommande, särskilt inom datainmatning mellan olika system och plattformar. Studien utfördes i samarbete med WebbEss, en webbyrå som dagligen uppdaterar restaurangers webbsidor med nya menyer. Denna process görs för närvarande manuellt genom att kopiera och klistra in data i HTML.En förstudie och en iterativ designprocess ledde till utvecklingen av ett verktyg som konverterar ren text till HTML. Därefter utfördes prototyptester i en verklig arbetsmiljö under 18 dagar med deltagande av fyra medarbetare från WebbEss. Verktygets användbarhet utvärderades genom intervjuer, prototyptester och mätningar baserade på TAM (Technology Acceptance Model), medan mätningar av tidsåtgången genomfördes med och utan verktyget för att undersöka tidseffektiviteten. Resultatet indikerar att användarna har en positiv syn på verktygets användbarhet trots att några brister identifierades. Användarna upplever verktyget som en förbättring i arbetsprocessen och att det minskar på det repetitiva arbetet. Resultatet av tidsmätningar och hypotesprövningar indikerar även på att verktyget signifikant minskar tiden vid utförande av uppdateringar av menyer.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära. Flera studier visar att sjuksköterskan använder största delen av tiden på uppgifter som inte är i direkt kontakt med patienten. För att öka vårdkvaliteten arbetas det idag på flera sjukhus i Sverige med utgångspunkt i modellen patientnärmre vård. Huvudmålet är att den enskilda patientens behov sätts i centrum samt att sjuksköterskan med sin omvårdnadskompetens får mer tid tillsammans med patienten. Studiens syfte är att kartlägga hur sjuksköterskans tid är fördelad under ett arbetspass i relation till patientnära och icke-patientnära vård. Metoden var strukturerade observationer där den tid sjuksköterskan använde på olika arbetsuppgifter mättes. Totalt observerades tio arbetspass, sex dagpass och fyra kvällspass. Av resultatet framgår det att största delen av tiden användes på dokumentation och rapportering. Det framgår även att 72,5 % av tiden användes på icke-patientnära uppgifter och 27,5 % av tiden användes på patientnära arbetsuppgifter. / Grøndal, B & Jönsson, C. Patient focused care. Observations of the nurse daily work. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.Work of registered nurses consists of many different tasks which are either indirect or direct care. Many studies indicate that nurses use most of their time on tasks which do not include direct contact with patients. To increase the quality of care many hospitals in Sweden work with the model of patient focused care. The main goal is to focus on the patient’s individual needs and that the nurse with her competence spends more time with the patient. The aim of this study is to map out how nurses’ time during work hours is divided between direct and indirect care. The method was structured observations. The amount of time that the nurse spent on different tasks was measured. In total, ten shifts were observed, six day shifts and four evening shifts. The result shows that most time was spent on documentation and reporting. It even shows that 72.5 % of the time was spent on indirect care and 27.5 % of the time was spent on direct care.

Time and temporality have received little attention when it comes to work in the public libraries, above all in a Swedish context. Trying to fill this gap the aim of this study was to explore how librarians working within the public libraries of Gothenburg experienced time and temporality in relation to different work tasks and systems. The study was guided by a theoretical framework with focus on the sociology of time and was designed as a cross-sectional study witha qualitative approach. Empirical data was produced through semi structured interviews with seven librarians working at different public libraries in Gothenburg. Qualitative content analysis was used for analysing the empirical data. The result showed that the librarian's time was fragmented with task sbeing prioritised according to principles of economic time, i.e., tasks that were possible to determine in time and led to a clear outcome. The result also showed that tasks that worked according to non-economic principles dominated among the tasks the librarians wished to have more time for, i.e., tasks that were difficult to determine in time and required continuity, for example reading promotion tasks. However, this does not mean that the librarians did not engage in reading promotion work at all. The study also drew attention to the time-consuming work the librarians devoted to help the library visitors with information and communication technology. This work was understood as a side effect of technological acceleration.

Kontaktyrken i dagens samhälle beskrivs som högstressarbeten som främst innehas av kvinnor. Läraryrket anses vara ett av de mest utsatta arbetena utifrån press och psykisk arbetsbörda. Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan arbetsmiljö och stress utifrån de kvinnliga grundskollärarnas perspektiv. Studiens teoretiska ramverk innefattar Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Robert Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Teorierna appliceras för att undersöka lärarrollen och lärares upplevda arbetsmiljö. Empiriskt material har samlats utifrån sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnliga grundskollärare som arbetar på fyra olika grundskolor i Stockholmsområdet. Resultatet visar att läraryrket omfattar två huvudsakliga aspekter av stress. Den första aspekten omfattar det administrativa arbetet där mycket deadlines och höga krav förekommer. Lärarna arbetar under hög arbetsbelastning, vilket medför att arbetet aldrig blir färdigt eller har inget slut. Den andra aspekten av lärarnas stress berör undervisningen som inkluderar elevrelationer och klassrummets arbetsmiljö. Det administrativa arbetet och undervisningen innebär att lärare bemöter flera olika roller där de förväntas agera professionellt, vilket kan vara psykiskt påfrestande och orsaka etisk stress. Rollerna innebär bland annat att lärarna behöver anpassa sig till varje elevs unika behov, men även samarbete med kollegor samt utomstående är viktiga komponenter. Höga krav ingår i lärarnas arbetsmiljö, eftersom lärarrollen innefattar stora ansvarsområden. Ett relevant och ökat omtalat ansvarsområde är arbetet kring elevernas hälsa. Lärarnas höga krav jämfört i förhållande till tillgången av resurser, granskas i syfte att tolka lärarnas arbetssituation. Trots tillgången till flera resurser i läraryrket, visar resultaten att lärare upplever mer stress än någonsin i sitt yrke.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur fritidshemslärares kompetenser nyttjas under skoltid. Detta är en kvantitativ studie som genom enkäter undersökt fritidshemslärares upplevelser kring hur deras kompetens nyttjas under skoltid. Frågeställningar som undersöks i studien är vilka arbetsuppgifter fritidshemslärare har under skoltid, hur fritidshemslärare upplever att deras kompetenser nyttjas under skoltid i förhållande till deras arbetsuppgifter samt vilka kompetenser fritidshemslärare anser att de besitter som inte nyttjas under skoltid. Resultatet visar att endast en av fem fritidshemslärare upplever att deras kompetens nyttjas fullt ut under skoltid. Fritidshemslärare utför en stor variation av arbetsuppgifter under skoltid där de vanligaste arbetsuppgifterna är rastvakt, resurs i klassrum, anordna rastaktiviteter samt att rycka in som vikarie utan planering. De arbetsuppgifter som nyttjar fritidshemslärares kompetenser är de som innefattar ett pedagogiskt ledarskap som till exempel att hålla i aktiviteter utifrån fritidshemmets pedagogik. Medan de arbetsuppgifter som inte nyttjar fritidshemslärares kompetens är de som på oliks vis innebär att stötta upp skolan som till exempel att ha tillsyn i omklädningsrum. Studien redovisar vilka arbetsuppgifter fritidshemslärare gör under skoltid och huruvida de upplever att de arbetsuppgifterna nyttjar respektive inte nyttjar deras kompetens. Vidare lyfts även de kompetenser fritidshemslärare besitter som skolan inte tar tillvara på. / <p></p><p></p>

Forskningsområdet fritidspedagogik är bristfällig på grund av yrkesområdets relativt nyautövande, därför är syftet med studien att bidra med kunskap om hur lärare i fritidshemuppfattar sin yrkesroll och arbetsuppgifter under skoltiden. Studien undersöker ävenrektorernas uppfattning om yrkesrollen lärare i fritidshem och deras arbetsuppgifter underskoltiden. Studien har utförts utifrån två frågeställningar: hur uppfattar lärare i fritidshem sinyrkesroll och deras arbetsuppgifter under skoltiden och hur uppfattar rektorer yrkesrollenlärare i fritidshem och deras arbetsuppgifter under skoltiden. Empirin i studien har samlats ingenom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio informanterfrån södra Sverige. Fem arbetar som lärare i fritidshem och fem är rektorer. Datamaterialet haranalyserats, kategoriseras och diskuteras utifrån studiens syfte och frågeställningar ianknytning med tidigare forskning och de teoretiska inriktningarna: Foucaults teori om maktsamt Goffmans teori om masker och roller. Även begreppen yrkesroll och kompetens användssom komplement i studiens analysresultat. Studiens resultat visar att yrkesrollen lärare i fritidshem anses har stärkts, på grund av att denhar fått ett eget kapitel i läroplanen. Deras vanligaste arbetsuppgifter under skoltiden är att deundervisar i de praktiskt-estetiska ämnena men även agerar som resurs. Resultatet antyderäven att rektorerna anser att lärare i fritidshem väljer att vara undervisande lärare framför attarbeta på fritidshemmet. Lärarna i fritidshem menar att arbetsuppgifterna under skoltiden blirbeaktat i högre grad av skolledningen. Resultatet beskriver att flertalet lärare i fritidshemundervisar i ämnen de inte har behörighet i. Rektorerna har det huvudgripande ansvaret atttillsätta arbetsuppgifter till lärare i fritidshem, resultatet antyder således att kompetens är enviktig faktor att ta hänsyn till. Resultatet visar även att lärarna i fritidshem får arbetsuppgifterutan att de blivit tillfrågade. I resultatet uppmärksammades att rektorerna strävar efter attlärare i fritidshem helst ska följa med samma elevgrupp under skoltiden och på fritidshemmet.Lärarna i fritidshem är kluvna, de poängterar svårigheterna i förväxlingen av sina dubblayrkesroller.

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra likheter och skillnader i specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan, utifrån om en specialpedagog är anställd i ett centralt team eller är knuten till särskilda förskolor. Den teoretiska förankringen utgår från professionsteori och systemteori. Examensarbetet har en kvalitativ metodologisk ansats med semistrukturerade intervjuer och en abduktiv innehållsanalys som mynnar ut i tre huvudteman och sju underteman. Innehållsanalysens huvudteman indikerar att förskolan har ett stort behov av en specialpedagog. Den specialpedagogiska kompetensen kopplas både till enskilda barn i behov av stöd och pedagogers behov. Resultatet tar även upp likheter och skillnader i informanternas uppfattning om hur den specialpedagogiska kompetensen riktas utifrån förskolans behov och i samverkan med andra aktörer. De specialpedagoger som intervjuades önskade utöver den befintliga riktningen av kompetensen även jobba mer förebyggande. Professionsteorin och systemteorin synliggörs i flera sammanhang i resultatet men främst under temat som berör hur den specialpedagogiska kompetensen organiseras. Som vidare forskning ges förslag på hur professionen kan förtydligas och riktas mot förskolan.

Bakgrund: Diabetiska fotsår är ett vanligt förekommande problem inom vården. Det är inte mycket skrivet om sjuksköterskans arbetsuppgifter med denna patientgrupp i kommunal- eller primärvården. Genom denna litteraturstudie kan bättre kunskap och förståelse uppnås vilket ökar vårdkvalitet samt är till stor nytta för patientens komplexa vårdbehov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans arbetsuppgifter utifrån patientens behov vid omvårdnad av patienter med diabetes och fotsår utanför sjukhuset. Metod: Kvalitativ litteraturstudie av 12 artiklar som är publicerade mellan 2006 till 2017. Artiklar söktes i databaser: CINAHL, PubMed och PsycINFO men även manuella sökningar gjordes. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie presenteras i sex kategorier och i en underkategori, vilka är preventivt arbete vid diabetiska fotsår, samordning av vård, undervisning av personal, undervisning av patienter med diabetes och fotsår inom egenvård med underkategorin kommunikation som del av undervisning, att ta hänsyn till patientens psykiska behov och att ge evidensbaserad omvårdnad. Konklusion: Diabetiska fotsår är allvarliga och förändrar individens liv. Arbetsuppgifter beskrivna i studien ger en inblick i vad som behövs ta hänsyn till vid omvårdnaden av patienter med diabetes och fotsår. Sjuksköterskors arbete bör utgå från varje individs behov och vara evidensbaserad. Detta är kärnan i omvårdnaden. Nyckelord: arbetsuppgifter, diabetiska fotsår, omvårdnad, sjuksköterska, utanför sjukhus / Background: Diabetic foot ulcers are a common problem in healthcare. There is not much written about nurse’s duties with this patient group working at outpatient clinic. Through this literature review better knowledge and understanding can be achieved which will also arise the quality of care and will be beneficial for patients broad need for care. Aim: The aim of this literature review is to describe nurse’s duties for outpatient care for patients with diabetic foot ulcers based on their need for care. Method: This qualitative literature review is based on 12 articles which are published between 2006 and 2017. The articles were searched from databases of CINAHL, PubMed and PsycINFO. Also manual searches were conducted. Result: The findings of this literature review are presented in six categories and in one under category which are preventive work with diabetic foot ulcers, coordination of care, teaching staff, teaching patients with diabetic foot ulcer about self-care with under-category communication as a part of teaching, to take into account the patient’s mental needs and to give evidence based nursing care. Conclusion: Diabetic ulcers are severe and changes individual’s life. Nurses duties described in this review give a glance of what is needed to be considered while nursing patients with diabetic foot ulcers. Nurses’ actions should be based on the individual needs and evidence. This is a key aspect in nursing practice. Keywords: diabetic foot ulcer, duties, nurse, nursing practice, outpatient

Det arbete sjuksköterskan utför inom dagens hälso- och sjukvård har sin grund i det yrke som växte fram under 1800-talet. En förändring har skett från en mer underordnad roll till dagens yrke som omvårdnadspecialist. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgifter består av många olika kompetenser där gemensam nämnare är arbete utifrån den enskilde patienten. En helhetsbild av sjuksköterskan arbete borde även inkludera hur detta arbete är fördelat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans omvårdnadsarbete är fördelat över dygnets 24 timmar. Strukturerade observationer med tidtagning användes som datainsamlingsmetod och sammanlagt nio arbetspass observerades. Det insamlade materialet bearbetades manuellt och presenterades genom deskriptiv statistik. I resultatet sågs att störst andel av den uppmätta tiden registrerades under punkten dokumentation, samt att fördelningen av sjuksköterskans olika arbetsuppgifter mellan dags-, kvälls- och nattpass skiljer sig åt. Dessutom framkom att den största delen av sjusköterskans arbete består av indirekt omvårdnadsarbete (74,2 %). / The work nurses perform in today’s health- and medical care has its basis in the profession that emerged during the 1900th century. A change has been made from a more subordinate role to today’s profession as a specialist in nursing. The assignments of nursing consist of many different qualifications. All of them have work on the basis of the individual patient in common. A complete picture of nurses’ work should also include how this work is distributed. The aim of the study was to investigate how nursing care is distributed during the 24 hours of the day. Structured observations with timekeeping was used in order to gather data and together nine working shifts were observed. The gathered material was calculated manually and presented with descriptive statistics. The result showed that the largest share of the measured time was registered under the term documentation. It also showed that the distribution of nursing care differed between the day- evening- and nightshifts. Furthermore it appeared that the largest proportion of nurses' job assignments contains of indirect care (74,2 %).