Valet av uppsatsämne bottnar i ett intresse att undersöka personal i fritidshemmets delade uppdrag. Svårigheterna för fritidshem att såväl arbeta läroplanstyrt som att samverka med grundskolan har lyfts av myndigheter så som Skolverket och Skolinspektionen. Även aktuell forskning beskriver bristande förutsättningar och en arbetssituation under skoldagen som uppfattas både fragmenterad och underordnad. Studiens syfte är att kartlägga arbetsuppgifter under skoldagen för personal i fritidshemmet och diskutera hur arbetsuppgifterna relaterar till personalens kompetenser samt förutsättningarna för fritidshemmets verksamhet. Studiens frågeställningar är 1) Finns det några samband mellan kompetenser hos personalen på fritidshemmet och deras arbetsuppgifter under skoldagen och vad kännetecknar i sådana fall dessa samband? Samt 2) Hur fördelas arbetstiden mellan olika aktivitet under skoldagen och hur kan denna fördelning relateras till förutsättningarna för fritidshemmets verksamhet?Uppsatsens data har samlats in genom en enkät. Detta metodval utgår från att det finns stora variationer i vilka arbetsuppgifter som ingår under skoldagen. Därför bedöms en kartläggning av arbetsuppgifter genom enkät lämpligt för att uppnå studiens syfte. Avsnittet redovisar utgångspunkter, genomförande samt analys av insamlade data samt studiens forskningsetiska ställningstagande. Uppsatsens förmedlades till personal i fritidshemmet genom två större facebookgrupper. Inga avgränsningar gjordes sett till behörighet, anställning eller utbildning utan alla som arbetade i fritidshemmet och under skoldagen ombads besvara enkäten. Resultatet för frågeställning 1 redovisas utifrån fyra olika variabler; anställning, utbildning, anställningstid och behörigheter. I diskussionsavsnittet analyseras resultatet i relation till tidigare forskning. Detta visade på ett samband mellan hur tid fördelas mellan olika arbetsuppgifter och vilka kompetenser personalen har. Resultatet för frågeställning 2 redovisades utifrån kategorierna planering, undervisning och stöd. I diskussionsavsnittet analyseras resultatet och relateras till tidigare forskning. Här visades att det delvis finns förutsättningar för fritidshemmet sett till planeringstid, men samtidigt bristande möjlighet till samverkan med övriga verksamheter och en fragmenterad arbetsdag där förutsättningarna skiljer sig åt.

No description available.

Rätt Använd Kompetens (RAK) innebär att vårdnära service tar hand om en del icke patientnära arbetsuppgifter som vårdpersonalen tidigare utfört. RAK infördes i december 2020 på tre medicinska vårdenheter på Höglandssjukhuset i Eksjö. Målen var att skapa mer tid för patientnära arbete, förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen och att hålla fler vårdplatser öppna. Syftet med vår undersökning är att beskriva vilken betydelse genomförandet av RAK har haft för undersköterskor och sjuksköterskor på de tre medicinska vårdenheterna, och om det upplevs påverka deras arbetsmiljö. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en webbenkät, som mejlades till undersköterskor och sjuksköterskor på de tre vårdenheterna. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. Frågorna handlade om vårdpersonalens upplevelser av vårdnära service-tjänsters påverkan på arbetsuppgifter och arbetsmiljö.    Resultatet visar att de allra flesta respondenter upplever införandet av RAK som positivt eller mycket positivt, även om de gav exempel på arbetsuppgifter som ibland fungerar mindre bra.   Många respondenter vill att vårdnära service fortsätter sköta alla de uppgifter som utförs av dem idag. De ger också förslag på utökning eller förbättring av en del arbetsuppgifter. Positiv påverkan på arbetsmiljön är till exempel mer tid för patientnära arbete och mindre stress. Ibland verkar servicepersonalen ha brist på tid och någon vårdpersonal upplever att den övergripande patientkollen har minskat. Slutsatsen blir att införandet av RAK har haft en övervägande positiv inverkan på arbetsmiljön. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning:20 Yh-poäng.</p>

SAMMANFATTNING  Datum: 2021-05-31  Nivå: Kandidat/Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola  Författare: Anisa Hodzic (98/11/06), Erland von Hofsten (95/04/13)  Titel: Kommer vi någonsin återgå till det normala?  Handledare: Esbjörn Segelod  Nyckelord: Revision, kommunrevision, arbetsuppgifter, arbetsrutiner, digitalisering, teknologisk acceptans, covid-19.  Forskningsfråga: Hur har covid-19 påverkat revisorernas arbetsuppgifter och arbetsrutiner inom kommunal sektor?  Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera om hur den rådande covid-19 krisen har påverkat arbetsuppgifter och arbetsrutiner för revisorer inom den kommunala sektorn.  Metod: Kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunniga biträden och handläggare från Sveriges Kommuner och Regioner.  Slutsats: Covid-19 restriktionerna har förändrat kommunrevisorernas arbetsrutiner. De nya arbetsrutinerna upplevs av respondenterna som effektivare men den sociala biten saknas. Anammandet av de nya rutinerna har gått förhållandevis smidigt och det finns en ökad teknologisk acceptans, om än en påtvingad sådan. Den har dock klart stärkt kommunrevisionen flexibilitet vid påverkan från externa faktorer.

Syftet med denna studie är att kartlägga lärare i fritidshems yrkesidentitet samt undersöka hur statusen på yrket kan uppfattas. Studien är kvalitativ, därav genomfördes studien genom semistrukturerade intervjuer, en djupintervju och webbenkäter. Webbenkäterna skickades ut med hjälp av ett socialt internetforum samt via mail. Sammanlagt besvarades 40 enkäter. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med utbildade lärare i fritidshem samt en djupintervju med en rektor. Studiens resultat visade sig överensstämma med tidigare forskningsresultat, däremot har det öppnat upp flera olika förklaringar på liknande tidigare studier. Resultatet kategoriseras i tre huvudrubriker, Respondenternas uppfattning av fritidshemslärarnas yrkesstatus, Fritidshemslärarnas yrkesidentitet samt Synpunkter från enkätsrespondeter och intervjurespondeter. I resultatet framkom tolkningen att lärare i fritidshem uppfattar sin status på yrket som låg, däremot är yrket i ständig förändring åt ett positivt håll. Resultatet visade att rektorns kunskaper om fritidshemmet behöver förbättras. Utifrån resultatet uppfattas det som att rektorns kunskaper påverkar lärare i fritidshems yrkesidentitet och yrkesstatus.

The aim of this qualitative study is to create knowledge about the change of conditions in the librarian profession in relation to newly arrived people's information needs in swedish public libraries. The data for the study were produced through semi-structured interviews with four librarians from different public libraries in western and southern Sweden. The method for analysing our data is through qualitative analysis of content and Annika Lundmark's competence model. The competence model presents five different categories of competences: occupation-technical competence, strategic competence, personal competence and social competence. These four categories are  summarised in the fifth category: functional competence.   In the discussion we use Andrew Abbott's profession theory to study the possible change in the librarian profession. Abbotts profession theory focuses on how a profession work in relation to other professions in society and how jurisdictions acts when more than one profession is competing over the same competence area. Our result shows that the librarians seek competences in relation to newly arrived people's information needs that is not necessarily associated with traditional library work, but also that the librarian profession is in permanent change to fit in with the rest of the society's development. We can also conclude that the participants of the study talk a lot about the digital challenge in the libraries but also about the importance of cooperation with other authorities and actors in society.

The purpose of my bachelor thesis is to create an understanding of how public library employees express the public libraries´ assignments and tasks. To help fulfill the purpose, I have assumed the following issues • What do the study's public library employees think that the public library's mission in society should or should not be? • To what extent does the study's public library staff perform daily tasks that are described as being outside the remit of the public libraries? • According to the study´s public library staff, how clear are the public libraries´ guidelines when it comes to which tasks the staff should perform and which ones to say no to? • Are there any differences between how public library staff's existing service titles look at the public libraries' assignments and tasks? If so, what do these differences look like? The method I have used is quantitative as I sent out a web survey to all main libraries in Sweden's 290 municipalities. The results were analyzed using previous research and the Four spaces model, which through its four spaces can help to analyze how the library activities work. The result shows that respondents in the web survey want tasks such as information and knowledge mediation, democracy and reading promotion to be included in the assignment. On the other hand, they think that tasks such as data printing, banking affairs and public affairs do not belong to the assignment. According to the respondents, the guidelines regarding which tasks the employees should say no to are unclear.

Mitt kunskapsbidrag är att identifiera hur de intervjuade speciallärare inom matematikutveckling arbetar, vad de arbetar med och vilken roll de har, samt bidra med kunskap om hur de arbetar med inkludering och en skola för alla. Det tydligaste kunskapsbidraget är att specialläraren inom matematikutveckling roll behöver definieras, dennes utvecklings-möjligheter stärkas och att kompetensen bättre tas tillvara inom skolans organisation.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur specialläraren inom matematikutveckling uppdrag, arbete och roll ser ut samt vilken betydelse begreppen ’En skola för alla’ och inkludering har i arbetet. Vad arbetar de intervjuade speciallärarna i matematik med och på vilket sätt? Hur arbetar dessa speciallärare utifrån inkludering och en skola för alla? Den teoretiska inramningen utgörs av systemteorin, där lärande, utveckling och relationer mellan människor är i fokus, men även den utvecklingsekologiska teorin där skolan ses som ett system och barns utveckling är i relation till de olika system som skolan består av och påverkas av samtliga. Specialpedagogiska perspektiv har använts för att förstå och synliggöra det empiriska materialet.Studien bygger på en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer av åtta utbildade speciallärare inom matematikutveckling. Alla intervjuade speciallärare arbetar i samma kommun, men i olika verksamheter. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sammanställas i resultatet.Resultatet visar att specialläraren inom matematikutveckling har ett varierande och omfattande arbete. En definition på arbetsuppgifter går inte att ge då arbetet formas efter behoven på de olika skolorna. Största arbetsuppgiften speciallärarna har är att arbeta med elever, antingen en-till-en eller i mindre grupper efter behov som ämnesansvarig pedagog tillsammans med speciallärare plockar ut eller som definieras vid screeningar. Sett ur ett inkluderingsperspektiv så anser de intervjuade speciallärarna att de inkluderar eleven i kunskap, men ur en fysisk placering blir de exkluderade. Inkludering är ett begrepp som ifrågasätts, studien visar att begreppet behöver definieras och användas likvärdigt. Arbetet med ’En skola för alla’ är ett ideal som strävas att arbetas efter, men endast fåtalet speciallärare säger att det är en skola för alla så som de arbetar och som skolan är uppbyggd nu. Det som framkommer är också de andra två andra större områdena specialläraren utbildas inom, utveckling och utredning är inte lika aktuella arbetsuppgifter och visa av speciallärarna utför ingen av dessa arbetsuppgifter. På många skolor vet specialläraren inte hur de ansvariga lärarna arbetar med extra anpassningar. Hur specialläraren inom matematikutveckling arbetar med specialpedagogiken på skolorna varierar. Studien visar att speciallärarna arbetar främst på individnivå med elever, ett arbete som är tidskrävande och begränsat. Det är till största del ett reparerande arbete med elever som inte når uppsatta mål i matematiken. Speciallärarna benämner undervisningen de har med eleverna som exkluderande då de tar ut dem från ordinarie undervisning för att arbeta med dem, de är inte rumsligt inkluderade och socialt diskuteras vilka förutsättningar det ger.Speciallärarnas tjänster är inte organiserade av skolledningen för att utföra utvecklings- och handledande arbete med personalen och därmed arbetar speciallärarna inte mycket på grupp- och organisationsnivå. Kartläggningar och upprättande av åtgärdsprogram är främst specialpedagogernas uppgifter.

Sammanfattning/AbstractFors, Camilla och Hed, Åsa, (2019). Undervisare, utredare och utvecklare? Rektorers och lärares synsätt på speciallärarens verksamhet mot språk-, skriv- och läsutveckling. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSpecialläraruppdraget vilar på tre ben: undervisning, utredning och utveckling. Vår undersökning visar att det i huvudsak är de två förstnämnda som specialläraren mot språk-, skriv- och läsutveckling förväntas arbeta med. Undersöknings viktigaste bidrag är att få kunskap om speciallärarens roll som skolutvecklare behöver stärkas inom skolans organisation.Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att studera de synsätt som finns på speciallärarens uppdrag mot språk-, skriv- och läsutveckling i den kommun undersökningen genomförs. Vi vill förstå hur lärare och rektorer resonerar kring speciallärarkompetensen mot språk-, läs- och skrivutveckling samt undersöka och beskriva vilka förväntningar rektorer och lärare har på speciallärarens insatser mot språk-, läs- och skrivutveckling i den undersökta kommunen. Vilka uppgifter och förväntningar anser lärare och rektorer att speciallärare mot språk-, skriv- och läsutveckling har inom skolorganisationen? Finns det en samsyn mellan lärares och rektorers uppfattningar? TeoriFör att kunna bearbeta resultaten i studien utgår vi från teorier som rör specialpedagogiska perspektiv och från en vardagsteori som innefattar en hypotes kring att det råder vissa brister kring uppfattningen om speciallärarens uppdrag mot språk-, skriv- och läsutveckling. De specialpedagogiska perspektiven samt innebörden av de centrala begreppen genomsyrar skolorganisationen som helhet och vi finner det viktigt att använda oss av dessa perspektiv. MetodUndersökningen grundar sig på intervjusvar från fem rektorer samt enkätsvar från 40 lärare. Kvalitativa intervjuer gjordes för att sedan analyseras utifrån en fenomenologisk ansats. Enkätsvaren bearbetades i ett statistiskt program.ResultatRektorer anser att specialläraren framför allt ska arbeta med elever. De fem viktigaste arbetsuppgifterna enligt rektorerna var språkutvecklande arbete, undervisning med enskilda elever, strategier för kunskapsinhämtning, kartläggningar och relationsbyggande. Lärarna trodde att speciallärarens uppgifter var planering för enskild elev, undervisning i mindre grupp, tillhandahålla elevanpassat material, enskild undervisning, stöd i klassrummet, samplanering med lärare för enskild elev, läs- och skrivutredningar samt pedagogiska utredningar. Lärarna ansåg att de fem viktigaste uppgifterna i princip var de samma som de trodde att specialläraren arbetade med förutom att de trodde att specialläraren arbetar i klassrummet och har samplanering med läraren för enskild elev. Dessutom framkom det att lärarna har svårt att skilja på vad som gäller vid extra anpassningar och särskilt stöd. Det fanns en viss samsyn kring de fem viktigaste uppdragen mellan rektorer och lärare.Specialpedagogiska implikationerResultaten i studien visar att rektorer och lärare primärt vill att specialläraren ska arbeta med elever enskilt eller i liten grupp. Vi kan se att inkludering är ett begrepp som fortfarande är aktuellt och skolan hamnar ofta i dilemmaperspektivet eftersom lösningar inte alltid är enkla. På de undersökta skolorna visar resultaten att det är i huvudsak undervisning och utredning som specialläraren ska ägna sig åt och utvecklingsarbete är enbart en liten del av tjänsten. Speciallärarens insatser inom skolutveckling kan bidra till kompetenshöjning.NyckelordDilemmaperspektiv, grundskolan, skolutveckling, speciallärarens arbetsuppgifter, språk-, skriv- och läsutveckling.

Denna studie undersöker motivation och arbetstillfredsställelse hos fyra tidigare studenter från programmet Produktionsledare: Media på Malmö universitet samt hur två medieföretag i Malmö arbetar med motivation och arbetstillfredsställelse för sina medarbetare. Syftet med studien är att identifiera faktorer som kan leda till ökad arbetstillfredsställelse och motivation hos arbetstagare i mediebranschen. Studien är en kvalitativ undersökning och metoden som har använts vid insamlingen av det empiriskt material är intervjuer med sex informanter, varav fyra individer tidigare har läst programmet Produktionsledare: Media på Malmö universitet samt två individer på två olika medieföretag. Två centrala teorier som har applicerats i denna studie är Herzbergs tvåfaktorteori och Warrs vitaminmodell. Resultatet visar att det som främst motiverar individen är de dagliga arbetsuppgifterna, feedback och företagskultur. Dessa faktorer ingår i vitaminmodellens grupp AD och kan skada individen vid för hög dos. Faktorerna kan även appliceras på Herzbergs tvåfaktorteori vilket visar att studiens resultat går i linje med teorierna. / This study examines and discusses the motivation and job satisfaction experienced by four previous students from the program Produktionsledare: Media at Malmo University along with how two media companies in Malmo work with motivation and job satisfaction for their employees. The purpose of the study is to identify different factors that can lead to a higher job satisfaction and motivation among the workers in the media industry. The study is a qualitative study and the method used during the collection of data are interviews with six respondents, where four of those individuals have previously studied the program, Produktionsledare: Media at Malmo University along with two individuals from two separate media companies. Two central theories applied in the study are Herzbergs two factor theory and Warrs vitamin model. The results show that the main factors that motivate the individual is the daily work tasks, feedback, and company culture. These factors are part of the vitamin model's group AD that can damage the individual in too large of a dosage. These factors can also be applied in Herzbergs two factor theory which show that the study's results align with the theories.