Syftet med denna studie är att skapa en jämförande bild av rektorers och specialpedagogers uppfattning om samverkan mellan skolans organisationsstruktur och specialpedagogens arbete på högstadiet, samt hur denna samverkan kan bidra till ett mer förebyggande och främjande arbete. Rektorers och specialpedagogers syn på det specialpedagogiska uppdraget har undersökts i en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa variabler och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. I det systemteoretiska perspektivet betonas att lärande sker i samspelet mellan olika delar i en större helhet och det krävs kunskap om hur delarna hänger ihop, för att all kunskap i organisationen ska komma till sin rätt. Denna kunskap är även av stor betydelse vid genomförandet av eventuella förändringar. I enkäten beskriver både rektorer och specialpedagoger att det är skolledningens uppgift att skapa en kultur där det specialpedagogiska arbetet genomsyrar hela organisationen. Flera av respondenterna beskriver en väl fungerande samverkan med skolans olika professioner medan andra uttrycker att de önskar ökad samverkan för ett mer förebyggande och främjande arbete. För att denna samverkan ska ske behövs en tydlig struktur med samsyn om det specialpedagogiska uppdraget i hela organisationen. Slutsatsen av studien är att specialpedagogens roll är att ha övergripande ansvar för verksamhetens specialpedagogiska arbete, men där ett nära arbete med undervisande lärare och arbetslag ökar möjligheten att möta verksamhetens behov. Ett ökat samarbete mellan specialpedagog och undervisande lärare och arbetslag ökar möjligheten att hjälpa fler elever i behov av särskilt stöd och möjliggör ett mer förebyggande och främjande specialpedagogiskt arbete.

Denna uppsats handlar om specialpedagoger och speciallärare. Uppsatsen berör vilka arbetsuppgifter professionerna själva anser att de har och utför med fokus på läs- och skrivutveckling. I litteratur och forskning som använts i uppsatsen framträder ett smalt fält där väldigt lite finns att tillgå i ämnet kring hur de specialpedagogiska yrkesrollerna har sin arbetsfördelning samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver och upplever dessa. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka och utveckla kunskap om vilka uppgifter speciallärare och specialpedagoger beskriver att de har i sitt arbete. Undersökningen baseras på åtta olika intervjuer fördelat på fyra speciallärare och fyra specialpedagoger. Teoretiska utgångspunkter utgörs av Abbotts (1988) resonemang om fördelning av arbete och begreppet gränsarbete (Liljegren, 2008). Resultatet påvisar två yrkesroller som är skilda från varandra men samtidigt arbetar med samma och liknande saker i olika omfattning. Speciallärarna upplever sin egen yrkesroll och arbetsuppgifter som ostrukturerad medan specialpedagogerna upplever sig trygga i sin yrkesroll och arbetsuppgifter.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag. Vi har valt att genomföra undersökningen med hjälp av 30 enkäter och 3 intervjuer. Urvalsgruppen består av pedagoger som arbetar med barn från förskoleklass till årskurs 6. Trots olika villkor genom avtal och dylikt är de flesta av pedagogerna i vår undersökning nöjda med sin arbetssituation.Vi har utgått ifrån följande problemprecisering: Vilka arbetsuppgifter har förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare i klassrummet? Finns det någon samverkan och hur ser den i så fall ut?

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik. De önskar att specialpedagogen kan handleda dem i hur de utifrån detta perspektiv kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens arbete anses viktigt och förskollärarna önskar en tätare kontakt då de själva menar att de inte har den kompetens som krävs för att ge vissa barn det stöd som deras behov kräver. Resultatet visar också att de förmågor och arbetsuppgifter förskollärarna anser att specialpedagogen ska ha stämmer väl överens med examensförordningen.

Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet.Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys.Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad. Dessa arbetsuppgifter presenteras i resultatet som samordning. Sjuksköterskan synliggör inte omvårdnad i sitt dagliga arbete trots att detta är sjuksköteskans huvudämne. / The aim of this study was to illustrate the nurse’s occupation and describe how the composition of work is distributed over a twenty-four hour period. The nurse’s responsibility and obligations have changed character over time. Moreover, it has been influenced by different existing scientific traditions. The nursing work is divided in three areas; caring in theory and practice, research and development, education and management. These areas have to be prioritized and divided over the twenty-four hour period.A qualitative observational method was used in order to achieve the goal of the study. The observations took place at a university hospital in southern Sweden and ten nurses were observed. Content analysis, both manifest and latent was used. The results demonstrated that the nursing work is multifaceted and contain a variety of undertakings in addition to caring. These undertakings are collectively presented in the results as coordinating. The nurse does not make the responsibility of nursing visible, even though this is the nurse’s main area of operation.

Denna studie är en kombinerad uppsats och utvärdering. Med utgångspunkt isocionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling i Malmö syftar dennautvärdering ta reda på vad de utexaminerade studenterna arbetar med.Utvärderingen tar stöd i grundläggande utvärderingsteori, bland annat ettvedertaget punktprogram för utvärdering. En annan teoretisk utgångspunkt är Newpublic management som samhällsfenomen och teoretisk idéströmmning.Utvärderingen utförs genom en enkätundersökning bland de studenter som harstuderat på socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling.Utvärderingen visar att en stor del arbetar med verksamhetsutveckling, somchefer, ledare eller någon typ av organisationsutvecklare. En mindre del arbetarmed klientnära socionomyrken. Denna studie fördjupar sig och beskriver de yrkensom kan relateras till verksamhetsutveckling. Teoretiskt skulle resultatet kunnakopplas till en idé om ett samhälle under utveckling där nya yrken snabbt tar formoch gamla transformeras. Specialiseringen av socionomutbildningar har varit entrend som nu håller på att avvecklas. Studien avslutar med en diskussion kringbehovet av specialkompetens inom socionomernas yrkesområden.

The aim of the thesis is to examine images and portrayals of librarians in Swedish daily newspapers as well as what tasks librarians are described performing. A lack of studies focusing on the portrayal of librarians in news media has been observed. An understanding of the image of librarians shown to the public could contribute to the possibility of changing the view of librarians and their work, as well as improve the service offered by libraries. The study is based on 58 articles published in three of the most circulated daily newspapers in Sweden during 2022: Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The study is limited to articles published in 2022. Ernesto Laclau and Chantal Mouffes’ discourse theory is used as theory and method. Three discourses are identified, a discourse about librarians as unappealing, a discourse about librarians as unassuming and a literary discourse. The study concludes portrayals of librarians in the articles were mostly positive or neutral. Literature was often described as being a part of tasks performed by librarians and the profession was found to still be regarded as a profession mainly consisting of women, although historic portrayals solely consisted of male librarians.

I Sverige lades 121 671 barn in för sjukhusvård år 2014. Var och en av barnen var i behov av en sjuksköterska som var ansvarig för deras omvårdnad, en omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). Enligt svensk lagstiftning har alla rätt till en fast vårdkontakt om ett behov uppstår. Syftet med denna studie var att beskriva vilka arbetsuppgifter en omvårdnadsansvarig sjuksköterska inom barnsjukvården har samt vilken kompetens som barnsjuksköterskor anser vara viktig. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med barnsjuksköterskor. Det transkriberade materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier, vilka speglar de arbetsuppgifter som en OAS har: Kunskap, Teamarbete och Trygghet. De tre kategorierna innefattade arbetsuppgifter såsom att inneha kunskap om barnet, samordna och planera, att vara kontaktperson och att informera. Resultatet bidrar till att belysa en OAS’s arbetsuppgifter för att kunna sprida kunskap om dess roll. / In Sweden 121 671 children were admitted to hospital care in 2014.  Each and every one of them needed a nurse responsible for their care, a primary nurse (PN). According to Swedish law, everyone has the right to a steady care taker if there is a need. The aim of this study was to describe what work assignments a PN within pediatric care has, and what competencies pediatric nurses consider important. Interviews with pediatric nurses were carried out to achieve this. The transcribed material has been worked at through a qualitative content analysis resulting in three categories that reflect a PN work assignments; Knowledge, Team work and Security. These three categories include work assignments such as: knowledge about the child, coordinate and planning, to be a patient confidant, and to educate. The results contribute to and elucidate a primary nurse’s work assignments and help spread knowledge about their role.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet VT 16 Författare: Viktor Odenbrink, Louis Perikala, Viktor Johansson Handledare: Tom Karlsson Titel: Controllerrollen inom den offentliga sektorn Bakgrund och problem: Det existerar många studier om controllerrollen inom den privata sektorn, studier inom den privata sektorn belyser också vilka arbetsuppgifter och egenskaper som är relevanta för en controller. Däremot råder det delade meningar om controllerrollen inom den offentliga sektorn, vissa studier säger att rollen skiljer sig åt och andra forskare skriver att rollen är densamma inom båda sektorer. Vi vill med denna studie belysa vad det innebär att vara controller inom den offentliga sektorn och vilka arbetsuppgifter och egenskaper som är relevanta för rollen. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vad det innebär att vara en controller inom den offentliga sektorn och vilka arbetsuppgifter och egenskaper som är av vikt. Detta för att skapa mer kunskap om den offentliga controllerrollen. Metod: En kvalitativ forskningsansats har legat till grund för studien. Forskningen ses som en kvalitativ intervjustudie. Empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med controllers samt med ekonomer med arbetsuppgifter likt en controller inom den offentliga sektorn. Slutsats: Den stora skillnaden i vad det innebär att vara controller inom den offentliga och privata sektorn är att en controller inom den offentliga sektorn betonar vikten av att få vara med och bidra till välfärd och samhällsnytta. Arbetsuppgifterna och egenskaperna är svåra att placera in i en specifik controllerroll och det rör sig snarare mot en hybridroll, där controllern bör ha inslag från kamrerrollen, den analytiska rollen, pedagogiska rollen och coachrollen. Nyckelord: Offentliga sektorn, controller, arbetsuppgifter, egenskaper / Abstract Bachelor Thesis in Business Administration School of Business and Economics, Linnaeus University, Växjö 2016 Authors: Viktor Odenbrink, Louis Perikala, Viktor Johansson Supervisor: Tom Karlsson Title: The role of a controller within the public sector Background: There are many studies on the role of controllers within the private sector, studies in the private sector focus on the work assignments and characteristics that are relevant for a controller as well. However, there are different opinions and interpretations regarding the role of controller in the public sector, some studies say that the roles differs while other researchers state that the roles are similar in both sectors. Our goal with this study is to shed light on what it means to be a controller within the public sector and the work assignments and characteristics that are relevant to the role. Purpose: The purpose of this study is to describe what it means to be a controller within the public sector and the work assignments and characteristics that are of importance. This is to create more knowledge about the role of a controller within the public sector. Method: A qualitative research approach has been the basis for this study. The research is seen as a qualitative interview. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with controllers and economists with similar duties as a controller within the public sector. Conclusion: The big difference in what it means to be a controller within the public and private sector is that a controller within the public sector emphasizes the need to be involved in the contribution to the welfare and social benefits. The work assignments and characteristics are difficult to place in a specific segment and this points towards a so called hybrid role, which means that the controller should have elements from all the segments which include the role of an accountant, the analytical role, the pedagogical role and lastly the so called coaching role. Keywords: Public sector, controller, work assignments, characteristics

Syftet med denna komparativa studie är att få en ökad förståelse för hur ett arbetslag ska utformas och organiseras för att fungera på bästa sätt. Jag vill belysa vilka utvecklingsmöjligheter förskolans personal finner i sin organisation av arbetslaget gällande fördelning av ansvarsområden och arbetsuppgifter, en jämförelse mellan ett arbetslag i en förskola i Norge respektive Sverige. Då förskoleverksamheterna i Sverige och Norge skiljer sig gällande fördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden är det intressant att urskilja vilka utvecklingsmöjligheter som framkommer i respektive organisation. Jag valde att anta en kvalitativ ansats och genomförde totalt sju intervjuer med både förskollärare, barnskötare och förskolechefer på en förskola i Norge respektive Sverige. I min studie har en och samma utvecklingsmöjlighet framkommit i båda arbetslag, bättre förutsättningar för att kunna utnyttja sin fulla kompetens. Jag har funnit att ett arbetslag bör organiseras så att varje individ får möjligheten att utnyttja sin kompetens, genom att synliggöra och utnyttja varandras kompetenser stärks varje individ men också arbetslaget som helhet. / The main aim of this study is to gain a deeper understanding of how a preschool team should be organized to work in the best possible way. A comparative study between a preschool in Norway and in Sweden. The distribution of tasks and responsibilities are different between the countries, to explore improvements the preschool staff´s conceptions of their own organization will be focused. The distribution of tasks and responsibilities are different but the conceptions of improvements may be the same. The empiricial data has been obtained from seven interviews. The participants were preschool teachers, child minders and preschool heads in a Swedish preschool and in a Norwegian preschool. In my study one improvement emerged in both teams, better requirements to make use of their competencies. The conclusion of this study is that a preschool team should be organized in a way that makes it possible to make use of everyone’s competencies.