Denna studie berör svar från fem fritidslärare angående deras arbetsuppgifter under skoltid. Dessutom svar från fyra rektorer på hur de ser på fritidslärarens roll och hur kompetens tas tillvara på under skoltid. Tidigare forskning som är med i denna studie, förklarar fritidshemmets utveckling genom historien samt hur utbildningen har förändrat kopplat till skolans utveckling. Fritidslärarens uppdrag under skoltid som kopplas till yrkeskompetens har varit och är fortfarande otydlig enligt tidigare forskning. Detta har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningarna för denna studie. Syftet med denna studie är att tydliggöra vad en fritidslärare har för arbetsuppgifter under skoltid och om fritidslärare anser att det är meningsfulla uppgifter samt om rektorn tar vara på deras pedagogiska kompetens. Därtill skillnader och likheter i uppfattningen mellan fritids-lärare och rektorer angående vilka arbetsuppgifter en fritidslärare ska ha under skoltiden. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via semistrukturerade intervjuer med fritidslärare och rektorer både på plats och digitalt. Sedan har datamaterialet analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet tydliggör många av de vanligaste arbetsuppgifterna som fritidslärare har under skoltid, och hur dessa oftast bestäms i samråd med rektor. Studien visar även att fritidslärare anser att deras arbetsuppgifter under skoltid är meningsfulla, men, att de inte anser att arbetsuppgifterna utnyttjar deras kompetens fullt ut. Resultatet visar också på att många fritidslärare och en del rektorer anser att styrdokumenten från Skolverket som berör fritids-hemmet är otydliga i vad en fritidslärare ska göra under skoltid. Fördelar och nackdelar med otydligheten från styrdokumenten tas också upp. Slutligen tar studien upp att fritidsläraryrket har en lång väg att vandra för att kunna erhålla statusen som en profession.

Controllern är en komplex yrkesroll som har påverkats mycket av digitaliseringen. Tidigare forskning har försökt konkretisera controllerns arbetsroll och arbetsuppgifter men ett kunskapsglapp har identifierats baserat på digitaliseringens påverkan på yrkesrollen. Syftet med detta arbete är därför att öka förståelsen kring hur controllerns roll relaterar till dess arbetsuppgifter i en digitaliserad miljö. Arbetet sammanställer en teoretisk referensram samt en empirisk del som baseras på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer har använts. Inkluderat i den teoretiska referensramen som presenteras är Nilsson, Olve & Parments modell över controllerns arbetsuppgifter, denna ämnar arbetet komplettera med en ny modell. Den kompletterande modellen framställs baserat på fyra nyckelbegrepp som har identifierats i den teoretiska referensramen. Nyckelbegreppen är mjuka värden, hårda värden, medarbetsinriktad interaktion och ledningsinriktad interaktion. Modellen har sammanställts för att besvara frågeställningen och ge en ökad förståelse för hur controllers olika roller relaterar till olika arbetsuppgifter i en digitaliserad miljö.

SammanfattningProblemområdeDenna studies problemområde handlar om disonansen mellan specialpedagogers teori och praktik samt hur detta hänger ihop med hur specialpedagogers arbetsuppgifter konstrueras i grundskolan. Den tidigare forskningen pekar bl.a. på att en stor andel specialpedagoger arbetar med arbetssätt och arbetsuppgifter som inte överensstämmer med deras specialpedagogexamen/SFS 2007:638. Tidigare forskning visar att specialpedagogers undervisning till största delen är organiserad som specialundervisning. Med andra ord arbetar specialpedagogerna inte helt utifrån intentionerna i examensordning för specialpedagogexamen/SFS 2007:638. Den tidigare forskningen visar också på svårigheter i att konkretisera specialpedagogers yrkesroll och arbetsuppgifter knutna till den. Detta sker i en samtid då marknaden efterfrågar ämnesdidaktiska kunskaper som inte motsvarar tillgången på den.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om hur deras arbetsuppgifter i grundskolan konstrueras.FrågeställningarDenna studies huvudfrågeställning är: Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om hur deras arbetsuppgifter konstrueras?Huvudfrågeställningen behandlas genom två kompletterande frågeställningar: Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om vem som konstruerar deras arbetsuppgifter? Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om vad som konstruerar deras arbetsuppgifter?Detta är viktigt att undersöka för att bättre förstå dissonansen mellan specialpedagogers praktik och specialpedagogers teori. Risken med denna dissonans är att barn- och elever i behov av särskilt stöd blir föremål för specialpedagoger som antar arbetsuppgifter som ligger utanförderas specialpedagogiska kompetensområde på bekostnad av arbetsuppgifter som ligger inom kompetensområdet.Teoretisk utgångspunktStudien tar teoretisk utgångspunkt i systemteorin. I det systemteoretiska perspektivet hänger allt ihop och påverkar och påverkas i en ömsesidig växelverkan (Gjems, 1997). Systemteorin avser beskriva skeenden mellan individer i en grupp, mellan olika grupper i en organisation eller mellan olika organisationer (Svedberg, 2000). För att vidga sin förståelse av situationen utifrån ett systemteoretiskt perspektiv ska man utforska skillnader, tydliggöra samband och konsekvenser mellan olika människors perspektiv på dilemmat i det sociala system som de samverkar i (Gjems, 1997). Som jag förstår det kan man inte utifrån ett systemteoretiskt perspektiv säga var något startar och slutar men att det har en växelvis påverkan råder det inga tvivel om. Jag tilltalas även av att systemteorin sätter individen i beslutandeposition på så sätt att människor kan påverka sina liv med de val de gör. Eftersom man inte kan ändra på historien, är det lämpligare att börja i nuet och se möjligheterna framåt om man vill förändra något enligt systemteoretikerna (Svedberg, 2000).MetodUtifrån denna studies kvalitativa ansats, att göra intervjuer med fyra specialpedagoger, har jag inspirerats av och till att använda en fenomenografisk ansats. Fenomenografin intresserar sig för att identifiera och beskriva variationer av hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor, andra ordningens perspektiv, och inte hur något egentligen är, första ordningens perspektiv (Stukat, 2005). I detta examensarbete handlar fenomenet om hur specialpedagogerna uppfattar hur deras arbetsuppgifter i grundskolan konstrueras.Resultat/Analys/DiskussionDenna studies resultat och tidigare forskning talar för att det finns ett dominant kompensatoriskt perspektiv inom specialpedagogiken och inom specialpedagogens sociala system, samt svårigheter i att förstå specialpedagogens yrkesroll. Med enkel matematik råder det samtidigt en brist på förebilder och representanter för andra specialpedagogiska perspektiv än det kompensatoriska. Detta får konsekvenser för konstruktionen av specialpedagogens arbetsuppgifter. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv vidmakthåller specialpedagogen själv och alla som ingår i specialpedagogens sociala system det kompensatoriska perspektivets dominans i en växelvis påverkan p.g.a. den rådande diskursen. På detta sätt konstruerasspecialpedagogers arbetsuppgifter. Problemet med detta är att det kan bidra till att barn- och elever i behov av särskilt stöd är föremål för specialpedagoger som antar arbetsuppgifter som ligger utanför deras specialpedagogiska kompetensområde på bekostnad av arbetsuppgifter som ligger inom detsamma.KunskapsbidragFörhoppningen med detta examensarbete är att komplettera tidigare forskning inom problemområdet och forskningsfrågan. I jämförelse med tidigare forskning framkommer det ett iögonfallande delresultat från studien. Studien visar på avsaknad på lokal formell styrning av den specialpedagogiska verksamheten från skolledning. Denna avsaknad på styrning uppfattas av specialpedagogerna som att skolledningen har stort förtroende för dem eller att skolledningen är otydliga i sina förväntningar eftersom de inte förstår specialpedagogrollen. Avsaknaden på formell styrning av den lokala specialpedagogiska verksamheten överlåts där med i någon mening till specialpedagogerna eller någon annan inom specialpedagogernas sociala system. Detta blir en del i konstruktionen av specialpedagogers arbetsuppgifter.Nyckelordarbetsuppgifter, yrkesroll, konstruktion, systemteori

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdens svårigheter att erbjuda hög tillgänglighet till läkare uppmuntrar till överföring av arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterskor. Tidigare studier visar att kvalitet, leverans och effektivitet använts för utvärdering av sjuksköterskemottagning. Utvärderingen ges ett mer balanserat perspektiv om även arbetsmiljön följs upp. För att förbättra tillgänglighet och arbetsmiljö införde Hudkliniken i Östergötland sjuksköterskemottagningar för olika diagnosgrupper.   Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att införa sjuksköterskemottagningar för att öka tillgängligheten och samtidigt förbättra kvaliteten, leveransen, effektiviteten och arbetsmiljön. Syftet med studien var att ta tillvara erfarenheter av förändringsarbetet.   Metod: Arbetsgrupper utvecklade och testade sjuksköterskemottagningar i liten skala. Etablerad förbättringsmetodik användes som metodstöd. Mått på kvalitet, leverans, effektivitet och arbetsmiljö definierades. En fallstudie genomfördes för att studera förbättringsarbetet. Individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer genomfördes. Data analyserades via kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Tillgängligheten till återbesök förbättrades delvis. Kvaliteten och effektiviteten förbättrades. Patienterna kunde delvis erbjudas besök när behovet var aktuellt. Sjuksköterskornas ökade kontakt med patienterna förbättrade arbetsmiljön samtidigt som det ökade antalet arbetsuppgifter ökade stressen. Utveckling av flera parallella sjuksköterskemottagningar gav effekt på verksamheten i sin helhet.   Slutsats: Sjuksköterskemottagning kan förbättra tillgängligheten. Erfarenheterna av förändringsarbetet föranleder ytterligare förändring av arbetsinnehållet och arbetsorganisationen. Kvalitet, leverans, effektivitet och arbetsmiljö var värdefulla mått för uppföljning av resultatet. / “Our wishes and their needs” Nurse-led clinics to increase access to healthcare A study of implementing nurse-led clinics at a Dermatology Department   Background: The demand for timely access to healthcare service encourage task shifting from physicians to nurses. Previous studies of task-shifting evaluated quality, delivery and efficiency. Including the work environment in the evaluation can make it more balanced. In order to improve access and the working environment, the Department of Dermatology in Östergötland Region introduced nurse-led clinics for some groups of patients.   Purpose: The purpose of the improvement work was to introduce nurse-led clinics to increase access and improve quality, delivery, efficiency and working environment. The purpose of the study of the improvement work was to identify the experience of the change process.   Methods: Working groups developed and tested nurse-led clinics on a small scale, using common improvement methodology. Measures of quality, delivery, efficiency and the working environment were defined. A case study of the improvement work was conducted. Interviews, individual and focus group, were used to gather data. The data was analyzed via qualitative content analysis.   Results: Access to return visits was partly improved and patients were partly offered appointments right when they needed them. The increased contact between nurses and patients was seen as an improvement to the work environment although the number of tasks also increased nurses stress levels. The simultaneous implementation of several nurse-led clinics affected the clinic as a whole.   Conclusion: Nurse-led clinics can improve patient access. As a result of the improvement work, the tasks and organization within the clinic require additional review. Measures of quality, delivery, efficiency and working environment were useful for performance evaluation.

Syftet med vår uppsats är att genom kvalitativa intervjuer studera hur de som arbetar som utryckningspersonal inom Räddningstjänsten ställer sig till att få in kvinnor i sina arbetsgrupper. Brandmän inom den kommunala Räddningstjänsten i Västra Götaland upplever att en jämnare könsfördelning skulle kunna påverka den dagliga arbetssituationen gällande arbetsmiljö, arbetsuppgifter och relationer. Genom teorier från Daniel Levi och Erving Goffman resonerar vi kring hur män inom den operativa utryckningsstyrkan beskriver hur gruppsammanhållning och språk konstrueras på arbetsplatsen samt hur dessa individer anpassar sina liv efter olika roller beroende på vilken situation de befinner sig i. Enligt några av våra respondenter finns det aktörer på marknaden som anser att den svenska kommunala Räddningstjänsten bör bli en mer jämställd arbetsplats för att mer spegla det samhälle vi idag lever i. Våra resultat visar att män inom den operativa utryckningsstyrkan mer än gärna välkomnar kvinnor i organisationen under förutsättning att de deltar på lika villkor och inte särbehandlas på grund av sitt kön. Det finns inga absoluta hinder till att kvinnor kan arbeta inom den operativa utryckningsstyrkan i Räddningstjänsten och heller inga motstånd bland de respondenter vi tillfrågat.

Background: Gender equaltiy and occupational injuries are an issue for the public health. Women are more often reported sick then men. There are some differences between the occupations you have and what injuries you developed. It is known that men and women performs a task different from eachother and that will expose them for different injuries. Objective: The aim of this study was to determine the relation between occupational injury and gender (Man and Woman) in a gender equality workplace. Methods: A group of 40 computerworkers, Men (N=16) and woman (N=24). They completed a questionare about their workenvironment and injuries. Analysis were about different variables crossing with gender. Results: You can see a difference between men and women between how much workload they take home. Women had a higher risk to take their workload home and continue to work at home. Conclusion: Although women had a higher risk to take their workload home, you can’t say that the gender was the factor but the level of stress was. So the higher level of stress that you experiencing the more was the risk of you taking home your work. / Syfte: Syftet med denna undersökning var att ta reda på förhållande mellan arbetsskador och kön (man och kvinna). Går det via en kartläggning av arbetsuppgifter på en könsneutral arbetsplats att beskriva och analysera förhållandet mellan arbetsskador och kön. Frågeställningar: Givet samma titel/yrke är arbetsuppgifterna samma mellan kvinnor och män? Om kvinnor och män har samma arbetsuppgifter, skiljer sig antalet arbetsskador mellan kvinnor och män? Om arbetsuppgifterna är samma för kvinnor och män, skiljer sig den upplevda arbetsmiljön mellan kvinnor och män Metod: Det var 40 stycken deltagare, män (N=16) och kvinnor (N=24) som hade arbetsuppgifter som dom sköter vid en dator. De har fått fylla i en enkät angående arbetsmiljö och arbetsskador. Resultaten från enkäten sammanställdes och analyserades med hjälp av SPSS för att kunnat hitta eventuella samband mellan arbetsskador och kön. Resultat: Det fanns inte signifikanta skillnader i arbetsskadorna och könen. Utan den skillnaden som uppstod var att kvinnor oftare tog med sig arbetet hem jämfört med männen. Men vid en regressionsanalys av flera oberoende variabler visade det sig att stress har en påverkan på hur ofta man tar med sig arbetet hem eller inte. Kön visade sig däremot inte vara en bidragande faktor till utfallet. Slutsats: Slutsatsen blev att det inte fanns någon signifikant skillnad på denna arbetsplats när det gäller arbetsskador och kön. Men att det finns en koppling mellan stress och huruvida man tar med sig arbetet hem.

Fokus för denna studie har varit att ta reda på vilka arbetsuppgifter fyra specialpedagoger verksamma i förskolan och fem specialpedagoger verksamma i skolan anser att de arbetar med. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Svaren har analyserats mot vad examensordningen föreskriver som arbetsuppgifter för denna yrkeskategori. Tidigare studier visar att det finns olika uppfattningar om vad specialpedagogers arbetsuppgifter kan omfatta. Över tid har skillnader och likheter mellan yrkesrollerna specialpedagog - speciallärare diskuterats och varit relativt oklart. Resultatet i studien redovisas i bakgrundsbeskrivningar och även dessa visar att det finns vissa skillnader gällande arbetsuppgifter för specialpedagoger verksamma i skolan visavi specialpedagoger verksamma i förskolan. Specialpedagoger som var verksamma i förskolan arbetade i högre grad med handledning i kontrast till specialpedagogerna i skolan som till stor del arbetade med direktstöd till elever något som ligger närmare en speciallärarroll. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger arbetar utifrån ett individfokus, det vill säga ett kategoriskt perspektiv, där tankar om elevens behov ser ut att kvarstå, detta trots en förändrad utbildningsplan där mer fokus lagts på att uppmärksamma relationen mellan individ och miljö för att främja stöd i närmiljön.

The aim of this Master’s thesis is to examine the profession of librarianship by studying tasks in Swedish public libraries. The method is a textual analysis of articles inspired by the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The theory applied consists of the profession theory of Andrew Abbott and the gender theory of Yvonne Hirdman. The questions raised are: how do librarians speak about their tasks, which discourses can be constructed and how can profession theory and gender theory explain the result. 61 articles from three Swedish library journals, Biblioteksbladet, DIK-Forum and bis, from the period 1990 to 2000 are analysed. Three discourses concerning the tasks of librarians are identified: a traditional discourse, an information technology discourse and a market economy discourse. The traditional discourse focus on traditional public librarian values with an anxiety towards the new technology as threatening to the profession. The information technology discourse sees the new technology merely as a tool to simplify the work and to make time for more demanding professional tasks. The market economy discourse centres on service and satisfying the demands of the users, who are seen and treated as customers. Application of profession theory results in showing how the information technology discourse is being part of a progress of the librarian profession, whereas the traditional discourse indicates a remaining position and the market economy discourse results in a professional decline. Application of gender theory results in showing how the gender contract is being renegotiated when information technology is introduced at the workplaces. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study is to examine how public librarians in small Swedish municipalities experience their professional roles. As part of examining such an abstract subject as experiences we also examine what tasks they perform, which will function as a support of the analysis. The theoretical frame-work is based on librarian identities worked out by Anders Ørom and a model of professional roles worked out by Maj Klasson. The analytical procedure consists of both deductive and inductive viewpoints. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews with five librarians that work in public libraries located in municipalities with less than 12 500 inhabitants. Based on the empirical material, i.e. the inductive viewpoint, four themes have been identified: interlibrary loan and service, literary knowledge, education and the multidimensional library work. The deductive viewpoint, based on the identities/roles worked out by Ørom and Klasson, results in these findings: the two identities that stand out the most are the information intermediary and the information organizer, other identities discovered are the documentalist, the social worker and the experience intermediary. In conclusion, most of the identities that Ørom worked out can be identified, but it is fairly difficult placing the statements of the informants in only one identity as one and the same expression can be interpreted into several different identities.

AbstraktUndersökningens syfte är att undersöka vilka faktorer som motiverar anställda att stanna kvar på sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlängningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behålla sina anställda.Följande frågeställningar utgör studiens röda tråd: Vilka motiv uppger anställda som viktiga för att trivas på sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anställda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tänkas påverka de anställda till att stanna kvar på arbetsplatsen?För att få svar på dessa frågor har åtta personer intervjuats på ett företag. Tillvägagångssättet är kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna får utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger även den tillfredsställelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stärker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och självbestämmande är viktiga faktorer för de anställdas trivsel och motivation; god stämning har avgörande betydelse för den anställdes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback är motivationsskapande men om det saknas inträder vantrivsel vilket kan få den anställde att söka sig bort. / <p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to investigate what factors motivate employees to remain with the same employer taking into consideration work satisfaction and motivation; Furthermore, the paper essays to reflect on how the company should go about in keeping its employees.</p><p>The main thread is constituted by the following questions: what factors are mentioned to stimulate work satisfaction? What factors create work motivation among the employees? How is it possible for work-related satisfaction and motivation to affect employees to remain with their employer?</p><p>In acquiring answers to these questions eight people with the same company, have been interviewed. The process is, therefore, a qualitative one. Results shows that: If the respondents are given challenging assignments with variation motivation increases; A finished project gives a sense of pleasure; Advancement and responsibility plays a big role; Development of competence and work related education strengthens the employee in his/her profession; Flexibility and a sense of freedom are important factors to well-being and motivation; A good atmosphere is of utmost importance for the employees continued satisfaction; Feedback stimulates motivation but if it´s lacking it may cause the employee to look for jobs elsewhere.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>