Drones with different applications are today used for a variety of tasks at our construction sites. The applications are primarily photography, measurements, volume calculations, documentation and inspection. The big benefit of using drones for these work tasks is that it goes much faster, simpler and more efficient than with traditional methods. We cannot state any difference in the use of large and small construction companies since the drone technology today is cheap and easy to use. Differences in use are more linked to the tasks that must be performed than to the size of the construction company. In addition to a much more efficient working method, a very great advantage is the improved working environment which is due to a reduced risk of fall injuries, falling objects. However, it is important to use the drone technology for work operations where the technology is effective. All interviewed companies believe that drone technology will be used much more in the near future as new drones and new applications are constantly coming out on the market. To be able to use larger drones and their applications more easily and to be able to transport drones, there is a desire from the construction companies that the regulatory system be simplified for the use of drones in construction sites.

Revisionsbranschen står inför en förändringsfas vilket gör att revisorsrollen har behov av att anpassa sig till nya förhållningssätt. Det är digitalisering som har fått en genomträngande drivkraft i branschen. Tidigare forskning indikerar på att digitalisering har en pådrivande effekt på branschen som gör att vissa arbetsuppgifter automatiseras, förändras och försvinner. Större mängd data finns även tillgängligt för revisorn vilket leder till nya förutsättningar som yrkesrollen bör förhålla sig till. Syftet med vår studie är därför att få en ökad förståelse för digitalisering och dess påverkan på revisorsrollen samt hur revisorn kan anpassa arbetsuppgifter och kompetens för att vara ett hållbart yrke. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. I studiens teoretiska referensram tydliggörs den grundläggande funktionen för revisorn, revisorns anpassning till digitalisering, anpassning till klient och för att vara ett hållbart yrke samt revisorsrollen.Intervjuerna med respondenterna har påvisat att branschen är i en förändringsfas till följd av digitalisering. Respondenterna är eniga om att digitalisering har inflytande på revisionsbranschen och att det finns ett intresse att omvandla arbetsuppgifter och kompetenser för att kunna skapa mervärde till klient. Studiens resultat indikerar att det finns tre genomgående aspekter som bör tillmötesgås av revisorn då dessa är av stor betydelse för en stabil och långsiktig utveckling. Viktiga aspekter som framkommer från resultatet är revisorns anpassning till klient gällande kommunikation, trovärdighet och relevans. Studiens slutsats lyfter fram att det rör sig om ett samspel mellan dessa infallsvinklar, där revisorn kan utforma sin yrkesroll för att vara ett hållbart yrke. Studiens slutsats presenterar även att det är fördelaktigt för revisorn att utveckla arbetsuppgifter mot mer rådgivning och nischad kompetens. Sammanfattningsvis uppmärksammar denna studie att revisorn bör anamma nya former av yrkesrollen för att kunna skapa långsiktig relevans och tillmötesgå den digitaliserade världen. / The auditing industry is facing change, which means that the role of the auditor must be to adapt to new approaches. It is digitalization that has become the pervasive driving force in the industry. Previous research indicates that digitalization has had a driving effect on the industry, which means that certain tasks have become automated, changed and disappeared. Larger amounts of data are also available to the auditor, leading to new conditions that the professional role should relate to. The purpose of our study is to gain an increased understanding of how auditor roles can adapt with the help of new tools and skills in order to remain a sustainable profession. To show how auditors can adapt to change and still remain sustainable, a qualitative method has been used which includes semi-structured interviews. The focus of this study is on theoretical frame of reference, the basic function and role of the auditor, the auditor's passage to digitalization, the ability to adapt to the client, and how to remain a sustainable profession.The interviews with the respondents have shown that the industry is in a phase of change because of digitalization. The respondents agree that digitalization has an influence on the auditing industry, and there is an interest in transforming work tasks and skills to create added value for the client. Student results indicate that three general aspects should be addressed by the auditor, as these are of great importance for stable and long-term development. Important aspects that emerge from the result are the auditor's passing to the client in terms of communication, credibility and relevance. Students conclude clearly that there must be an interaction between these approaches, so that the auditor can design a professional role to remain a sustainable profession. The study's conclusion also presents that it is advantageous for the auditor to develop work tasks that involve more counselling and niche skills. In summary, this study highlights that the auditor should embrace new ideas in the professional role to create long-term significance and meet the digital world.(This paper is written in Swedish).

Min avsikt har varit att utforma ett arbetsmaterial som ett komplement till de läromedel som finns idag. Det viktigaste för mig har varit att försöka utgå från elevernas intresse och fånga deras nyfikenhet, att erbjuda stor variation på uppgifter och arbetssätt och att sedan arbeta vidare med deras egna frågeställningar, men utifrån vissa givna uppgifter. Frågan varför blir central i ett reflekterande arbetssätt. Jag har gjort ett jämförelsememory, där paren konstrueras med bilder från Indien och Sverige, det vill säga en bild från Sverige och en från Indien, föreställande liknande situationer eller föremål. Detta är utformat utifrån teorier om vi-och-dom-känsla, elevernas olika lärstilar, Gardners teorier om De sju mänskliga intelligenserna och multipla intelligenser, lärarnas möjlighet att nyttja sitt frirum i läroplanen samt kursplaner i framförallt bild, geografi, samhällskunskap och svenska. För att få lite insikt i hur eleverna mottar och tolkar bilderna valde jag att göra en enkät till elever i årskurs fem och sex. Utifrån elevernas arbete med enkäten utformade jag sedan fler uppgifter till ett större antal bildpar, och ett jämförelsememory med tillhörande arbetsuppgifter blev den färdiga produkten. Arbetet består därför av två delar; dels jämförelsememoryt och dels en analys av hur detta är tillverkat och utformat.

Lärare i utökad utbildning i Sverige arbetar inte bara i utökad utbildning utan även under skoltid och i verksamhet mellan skola och utökad utbildning. Därför har lärare på utökad utbildning ett komplext uppdrag. Studier visar att lärare, både nationellt och internationellt, upplever psykiska problem. Det är dock få studier som har undersökt lärares olika arbetsuppgifter och psykiska hälsa, särskilt hos lärare som arbetar inom utökad utbildning. I den här texten använder vi en undersökning för att utforska lärares upplevda psykiska hälsa i relation till deras arbetsuppgifter under skoltid, utökad utbildning och de aktiviteter de ägnar sig åt. Vi använder modellen Job demand-control-support för att tolka respondenterna ' svar i undersökningen för att visa att lärare generellt ser sin psykiska hälsa som hälsosam när det gäller deras arbete under skoltid, utökad utbildning och aktiviteter som kopplar samman skola och utökad utbildning. Däremot ser lärarna sin hälsa som något mer hälsosam under utökad utbildning än under skoltid och aktiviteterna däremellan. Våra resultat visar också att lärares arbetsuppgifter är varierande och olika lärare har olika arbetsuppgifter, vilket bidrar till deras yrkes komplexitet.

Specialpedagogernas roll över tid har varit föränderlig och genom denna studie vill vi se vilka likheter och skillnader det finns mellan de olika stadierna F-6, 7-9 och gymnasiet. Även få en bild av vilka arbetsuppgifter som ingår regelbundet i specialpedagogens uppdrag samt se om och i så fall vilka arbetsuppgifter som specialpedagogen har som inte är specificerat i examensordningen. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie med online-enkäter ur ett slumpmässigt urval med den teoretiska förankringen i systemteorin. I studien framkommer det att specialpedagogerna oavsett stadie har likvärdiga arbetsuppgifter där alla uttrycker att de deltar i elevhälsan och dess arbete och en del specialpedagoger uttrycker att de skulle vilja vara mer delaktiga i utvecklingsarbetet. Det visar sig även att många av specialpedagogerna har arbetsuppgifter som inte överensstämmer med examensordningen såsom rastvakt och vikarie och detta är inte generellt för ett stadie utan återfinns i alla stadierna. / The special educators role has been changeable over time and in this study we want to see which similarities and differences we can see between the stages F-6, 7-9 and upper secondary school. We also want to get a picture of which assignment's that the special educator does regularly and if the special educator has assignments that is not specified in the education ordinance. To reach our result we have done a quantitative study with online- questionnaire with a random selection with a theoretical support in systems theory. In the study it reveals that the special educators irrespective of which stage they are working in have similar assignments, all of the special educators express that they are a part of the student health and the work they do together. Some special educators also expressed that they want to be more involved in the development of the school. In the result it also shows that many of the special educators has assignments that is not included in the education ordinance as break guard and substitute and we can not only see it in one stage, we can see this emerge in all stages.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar börsnoterade företag upplever efter konvertering till IFRS 15. Studiens vetenskapliga metod är kvalitativ forskning där datainsamlingen sker genom intervjuer. Studiens urval består av åtta respondenter från åtta olika börsnoterade företag. De utvalda respondenterna valdes på grund av sina kunskaper om IFRS 15 samt erfarenhet av FRS både före och efter implementeringen av IFRS 15. Vidare består den teoretiska referensramen av fyra organisatoriska förändringar i form av system och rapporteringssystem, interna kontroller, upplysningskrav samt kontraktsutformning. Uppsatsen har även institutionell teori som bas då den förklarar hur institutionella krafter influerar företag till att utföra förändringar. I studiens teori nämndes arbetsuppgifter som en indirekt påverkan på företag. I studien togs därmed med arbetsuppgifter som en femte förändring i den empiriska datainsamlingen. Resultat och slutsatser påvisar att majoriteten av respondenterna upplever förändring och merarbete gällande nya upplysningskrav enligt IFRS 15. Dessutom visar studien att en minoritet av respondenterna infört nya system samt interna kontroller efter konverteringen till IFRS 15. Med anledning av att samtliga företags nuvarande system och policys överensstämmer med IFRS 15, har majoriteten av respondenter upplevt att kontraktsutformning samt arbetsuppgifter förblivit oförändrade i samband med övergången till IFRS 15. / The purpose of this study is to investigate what changes listed companies experience after a transition to IFRS 15. The study's scientific method is of qualitative research where the data collection is made through interviews. The study's selection consists of eight respondents from eight different listed companies. The selected respondents were chosen because of their knowledge of IFRS 15 and experience with IFRS both before and after the implementation of IFRS 15. Furthermore, the theoretical reference framework consists of four organizational changes as in systems and reporting systems, internal controls, disclosure requirements and contract design. The study has also chosen institutional theory as the basis because it explains how institutional forces influence companies to make changes. In the theory of the study, work tasks were mentioned as an indirect impact on companies. The study therefore chose to include work tasks as a fifth change in the empirical data collection. Results and conclusions show that the majority of respondent’s experience change and additional work regarding new disclosure requirements according to IFRS 15. In addition, the study shows that a minority of respondents introduced new systems and internal controls after the transition to IFRS 15. Due to that all the companies' current systems and policies are consistent with IFRS 15, the majority of respondents’ have experienced that contract design and work tasks have remained unchanged after the transition to IFRS 15.

Marknadsstrukturen för djursjukvården har förändrats på grund av de riskkapitalbolag som sedan slutet av 2011 började visa starkt intresse och köpte upp ca 85 djursjukhus och djurkliniker runtom i Sverige. Från att ha varit kraftigt decentraliserad har nu djursjukvården på kort tid omstrukturerats till några få stora koncerner som till stor del dominerar branschen. Med detta som bakgrund är det högst aktuellt att skapa en förståelse för vad ägarförändringen och omstruktureringen i den svenska privatdjursjukvårdsbranschen har medfört för effekter på personalens arbetsmiljö i de riskkapitaluppköpta företagen. Tidigare forskning har visat att företagsuppköp har effekter för personalens arbetsmiljö. De effekter som studeras är personalens upplevelse av arbetsuppgifter, arbetsbelastning, engagemang, arbetsplatsbyte, rekrytering och uppsägning efter riskkapitalbolagens uppköp. Studien genomfördes genom utskick av en webb-baserad enkät via e-mail till personal som arbetar på uppköpta djursjukhus och djurkliniker. Resultaten visade på att arbetsuppgifter och arbetsbelastning inte har påverkats i en större utsträckning av riskkapitalbolagens uppköp, medan engagemang, arbetsplatsbyte, rekrytering och uppsägning är effekter som har påverkats och förändrats efter företagsuppköpet. Studien bidrar med en ökad förståelse för de effekter riskkapitalbolagen har skapat inom djursjukvården. Personalen är en mycket viktig resurs och personalens upplevelser av arbetsmiljön påverkar företaget såväl internt som externt. / In the end of 2011 private-equity firms suddenly showed a huge interest in veterinary healthcare and started investing in about 85 animal hospitals and animal clinics in Sweden. From being an extremely decentralized organization, the veterinary healthcare today primarily consists of a few large companies that dominate the veterinary healthcare industry. The objective of the study is therefore to clarify how private-equity firms and restructurings affect the employees’ work environment by analyzing six different effects. Earlier studies have shown that company buy-outs have major effects on the work environment and working conditions. The most important effects analyzed in our study are the employees’ perception of the changes in job characteristics, workload, commitment, turnover intention, recruitment and downsizing. The survey was conducted through a questionnaire and was sent out to employees who work at animal hospitals and clinics that have undergone a buy-out by private-equity firms. The results show that private-equity firms did not have a significant impact on job characteristics and workload. On the other hand the buy-out of the animal hospitals and clinics had a significant effect on the employees’ perception of commitment, turnover intention, recruitment and downsizing. The study contributes to a greater understanding of the effects private-equity firm buy-outs generate in the veterinary healthcare industry. Employees are an important resource in veterinary healthcare industries and employees’ perception of the work environment and wellbeing affect the entire organization.

As the world of business changes at a pace higher than ever before, there is an increased need for organizations to rapidly adapt and respond to these internal and external changes, whether they are technological, political, social or environmental. In management, agility is a term frequently used today in response to this new business environment, which often includes the use of agile methodologies for product development. As organizations adopt agile methodologies, old traditional management and leadership models fade. This void is being filled by new and emerging agile leadership models. Additionally, self-organizing and cross-functional teams become key concepts. All these transformations are bound to culminate in a considerable alteration in the role of the manager. This study examines the new role of the manager in an organization transitioning to agile. To answer the research questions, changes in the key work activities of the manager were evaluated, as well as how changes in interplay and interaction between the manager and the group could affect the role. Furthermore, the aim was also to identify some of the main challenges and barriers that arise. This was studied qualitatively through a literature review. Also, a case study was conducted at the software development department at Scania AB, where ten managers and one employee was interviewed. A survey was also sent out to the group members at this department, with 150 respondents. Findings indicated that most work activities did not change. Some of them changed in character due to introducing an agile method and due to internal, structural changes. In one case, the work focus shifted from one activity to another. In the interplay with the group, the manager now has new roles to consider, while his role becomes more of an empowerer and meets new leadership models. With this organizational change, there are also new opportunities of delegating work activities to a higher extent. The main challenges that were identified regarded communication and coordination, control, and mastering agile methods. / Affärsvärlden möter förändringar i en allt snabbare takt än tidigare, varför organisationer måste bemöta och förhålla sig till både de interna och externa förändringar som sker, vare sig dessa är teknologiska, politiska, sociala eller miljömässiga. Inom ledarskap används idag termen agilt allt mer, som svar på detta nya affärsklimat, vilket ofta inkluderar användandet av agila metoder inom produktutveckling. Då allt fler organisationer inför användandet av agila metoder, tappar också de traditionella ledarskapsmodellerna sin roll. Detta gap som uppstår har kommit att fyllas av nya agila ledarskapsmodeller. Vidare blir också självstyrande och tvärfunktionella grupper viktiga koncept. Dessa förändringar medför en avsevärd förändring av chefsrollen. Denna studie undersöker hur chefsrollen förändras i en organisationen som blir allt mer agil. För att svara på forskningsfrågorna undersöktes hur huvudarbetsuppgifterna förändrats, men också hur förändringar i samspelet och interaktionen mellan chefen och gruppen kan komma att påverka chefsrollen. Vidare undersöktes också vilka huvudsakliga utmaningar och hinder som uppstod. En kvalitativ litteraturstudie utfördes i studien. Också en fallstudie på avdelningen för mjukvaruutveckling på Scania AB utfördes, där tio gruppchefer och en annan anställd intervjuades. En undersöknings skickades också ut till gruppmedlemmar på denna avdelningar, med totalt 150 svar.Resultatet påvisade att de flesta arbetsuppgifter inte förändrades. Vissa av dessa förändrades i karaktär och i utförandet, till följd av införandet av en agil metod och strukturella förändringar i företaget. I ett fall skiftade arbetsfokus från en arbetsuppgift till en annan. I samspelet mellan chef och grupp har nu chefen nya roller att ta hänsyn till. Chefens roll blir mer av en facilitator, där nya ledarskapsmodeller också står till mötes. Chefen har också större möjligheter till delegering av arbetsuppgifter än tidigare. De utmaningar som identifierades rörde kommunikation och koordination, kontroll, och hanteringen av agila metoder.

Controllerrollen utvecklades inom organisationer i början av 1900-talet och har förändratsmycket över tidens gång. Controllern har gått från att ha en mer kameral roll till att ha fått en allt mer affärsinriktad och analyserande funktion inom företagen. Denna drastiska förändring av funktionen skedde på 1930-talet genom att Controllers Institute of America (CIA)startades, vilket ledde till att controllern fick den mer analyserande rollen. Inom företag iSverige och övriga Europa växte controller begreppet fram under 1970-talet. Men rollen som controller har fortfarande inte någon tydlig definition och kan se väldigt olika ut beroende på vilket företag controllern arbetar inom. Det finns även väldigt många olika typer av controllers, vilket ökar variationen av rollen. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om vaddet innebär att arbeta som controller; det vill säga vilka arbetsuppgifter och vilken kompetens som är vanligt förekommande inom yrket, vilka skillnader det finns mellan företag samt omdet finns en skillnad mellan hur controllern själv och övriga inom organisationerna definierar controllerrollen. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer av både controllers och dessmedarbetare. Det genomfördes tio stycken intervjuer på fem olika företag, varav sju intervjuer var med controllers och tre intervjuer var med medarbetare. Resultatet blev att de intervjuade controllerna i studien gick att kategorisera som tre olika typer av controllers baserat på deras arbetsuppgifter och ansvarsområden; analytiker med inslag av kamrer, kamrer med inslag av analytiker samt en blandning av analytiker, pedagog och coach. Vi kan konstatera att vi märkt en viss skillnad i controllerrollen mellan företagen gällande företagsstorlek och hur rapporteringen är utformad, men inga större skillnader beroende på bransch. Avslutningsviskom vi fram till att de intervjuade controllerna och medarbetarna i stor utsträckning var överens kring vad controllerrollen innebär både i allmänhet och på de specifika företagen. / The role of a controller has existed within organizations since the beginning of the 20thcentury, but it has developed substantially over time. The controller initially had an accountant role and now they have an increasingly business oriented and analytical function within business organizations. In the 1930s, this drastic change of function in the role occurred by the Controllers Institute of America (CIA), which resulted in the controller getting a more analytical role. Within companies in Sweden and across Europe, the controller concept developed in the 1970s. However, the role of a controller still lacks a clear definition and the content in the role varies substantially across different business organizations. There are also many different types of controllers, which increases the role variation. The objective of this study is to increase the knowledge of the role of a controller; by studying which tasks and expertises that are included in the profession, the differences between companies and whether there is a difference between how the controller himself/herself and the others within the organizations define the role of a controller. The study is conducted with a qualitative study with an abductive approach. The empirics are collected via semi structured interviews with both controllers and related roles. The study was conducted by means of ten interviews across five different companies, of which seven interviews with controllers and three interviews with related roles. The controllers were categorized as three different types of controllers based on their duties and responsibilities; the analysts with elements of accountants, the accountant with elements of analysts and the mix of analyst, educator and coach. A noticeable difference in the role was noted between companies depending on their size and how their reporting is designed, but no major differences depending on industry. Finally, we concluded that the interviewed controllers and the related individuals largely agreed on controller role content in general as well as within each respective company.

Studien tar avstamp i de livliga diskussioner om specialpedagogens roll, uppdrag och arbetsuppgifter som förekommer i bland annat pedagogisk litteratur, tidskrifter och digitala forum. Syftet med studien är att belysa vilka arbetsuppgifter en specialpedagog, verksam inom förskola, grundskola och gymnasieskola i Sverige, bör utföra. Studien har en kvantitativ ansats och data samlades in med hjälp av anonyma digitala enkäter som besvarades av examinerade specialpedagoger. Resultatet visar att specialpedagoger är eniga om att en mångfald av arbetsuppgifter bör ingå i uppdraget. Resultatet visar också att specialpedagoger blir ombedda att utföra många arbetsuppgifter som de inte anser borde ingå i deras uppdrag. Av studien framgår att specialpedagoger önskar en tydligare rolldefinition och de lyfter rektors betydelse för detta. Studien kan utgöra ett bidrag till debatten om rollen och bidra till att klargöra behovet av tydliggjorda roller samt i förlängningen leda till ökad samsyn kring rollerna i skolan. / The study is based on the lively discussions about the special educational needs coordinator's role, assignments and tasks that occur in educational literature, journals and digital forums among others. The purpose is to shed light on which tasks a special educational needs coordinator, active in preschool, primary school and upper secondary school in Sweden, should perform. The study has a quantitative approach and data was collected using anonymous digital surveys. The respondents were graduated special educational needs coordinators. The result shows that special educational needs coordinators agree that a variety of tasks should be included in the assignment. The result also shows that they are asked to perform many tasks that they do not consider should be included in the assignment. The study shows that the special educational needs coordinators want a clearer role definition and they emphasize the importance of the principal in this. The study can constitute a contribution to the debate about the role, help to elucidate the need for clarified roles and in the long run lead to increased consensus about roles in school.