The purpose of this study was to evaluate the age of the hillforts in the muncipality of Skara, their original purpose, why they were erected and what their function may have been. Hillforts are often thought to have been erected due to a need for protection and defence in times of political and societal turbulence. Many of the hillforts that have been subjected to archaeological investigations and partial excavations in other parts of Sweden have been dated to the iron age, mostly to the period which is known in Sweden as ”folkvandringstiden” or the migration period, 400–500 AD. Most of these fortifications share common traits such as being located on elevated areas, on hilltops and mountains. They are also often restricted in all directions by either steep slopes, cliffs and mounds. Most often they are located in areas difficult to gain access to, sometimes almost hidden away. Many of them are also located in such a way that one has a good outlook on the surrounding landscape from the location of thehillfort. All of the known hillforts of Skaraborg also share these traits, and it it possible that the hillforts of Skaraborg have had the function of being a refuge, perhaps also used for defense. Though it is hard to tell for certain. 7 of the 23 known hillforts were further investigated in this work. Only two of the 23 documented hillforts in the muncipality have been subjected to a partial excavation, which in turn showed that these remains were erected much earlier than expected. They showed signs of being inhabited as early as the stone age. Perhaps these two are the exception and should not be named ”fornborg”. However, judging by older, written sources, names, locations and remains such as walls, it seems likely that these hillforts have had a purpose of protecting and closing off a restricted area. Perhaps in the meaning of protection in times of unrest.

No description available.

Ända sedan första gången kulturlämningar uppmärksammades under 1600-talet har det genomförts flera olika projekt och insatser för att dokumentera och registrera kulturlämningar. Trots detta är endast ca. 20 procent av dagens skogsmark arkeologiskt inventerad. Det betyder att de resterande 80 procenten av skogsmarken kan innehålla ytterligare lämningar som ännu är oupptäckta, s.k. okända kulturlämningar. När trycket på skogen ökar i samband med klimatförändringarna stiger därav skaderisken för både kända och okända kulturlämningar. Syftet med undersökningen var att sammanställa litteraturen för att få en ökad förståelse gällande kunskapsläget om okända kulturlämningar i skogsmark. För att uppnå syftet genomfördes tre olika studier som interagerar med de okända lämningarna. Den första fallstudien granskade inventeringsläget för Sveriges skogliga områden med hjälp av två kartor där ena illustrerar Sveriges inventeringsområden från 1974, medan den andra illustrerar de kända kulturlämningarna i Kulturmiljöregistret. Den andra fallstudien undersökte flera olika metoder som kan användas för att påträffa nya lämningar. Inom denna fallstudie fanns det dock ett fokus på arkeologiska inventeringar och utredningar samt metoden LiDAR. Fortsättningsvis har fallstudie tre jämfört skadeläget på okända och kända kulturlämningar för att få en uppfattning om hur skadeläget på okända lämningar kan se ut. Fallstudien inkluderar även en diskussion gällande konsekvenserna för fornminnesbrott.

Digital technologies are developing in a rapid pace and the usage of 3D is now in its experimenting phase. Many projects have been working with 3D to see how it can be used in a productive way. The use of 3D and GIS together has started to set a pattern to what 3D models are good for more than documentation in high accuracy. This essay is discussing what this relationship is being used for and if it should be place as a standard procedure in archaeological field practice. The essay is also discussing the place for 3D and digital archeology in the two biggest paradigms in archaeology. The result of this essay is showing a potentially effectiveness of the usage of 3D in excavation purposes and that 3D-GIS can make even more potential data of the models, both in field and in post-processing work. The discussion of the place for 3D models in archaeological theory is showing that digital archeology can fill the gap between processual and post-processual archaeology, therefor are a part of all paradigms or even be a part of a new paradigm, which can create a new way of interpret archaeology.

This paper aims at analyzing in what ways ethnographical stories such as myths, legends, and other stories about archaeological monuments can contribute to public archaeology. The public archaeology in Sweden is currently debating how to engage with the public in meaningful ways. At present, the general standpoint in archaeology is that ethnography is to be considered separately from archaeological monuments, as the ethnography is not part of archaeology. Several European and American archaeologists who have studied the use of folklore and similar ethnographies, however, argue that ethnographies can contribute to the understanding and social impact of archaeological monuments. Their theories are then applied to two Swedish archaeological monuments, Sandby borg on Öland and Högarör in Småland. The results are that ethnographical stories can be used in public archaeology to provide nuance to archaeological monuments. The ethnographies can also interest parts of the public who do not have a keen interest in archaeology. Furthermore, archaeology can play a part in producing new ethnographies about monuments, which is something archaeologists should be aware of. / Föreliggande arbete har undersökt vilka etnografiska berättelser som finns om utvalda arkeologiska platser och hur de berättelserna kan användas inom publik arkeologi. Utifrån det etnologiska synsättet i arbetet betraktas fornlämningar som något kulturskapande och analysen har visat att den kulturella påverkan av fornlämningar är viktig för arkeologin att ta hänsyn till. Det teoretiska fokuset för arbetet är artiklar av europeiska och nordamerikanska arkeologer som diskuterar hur etnografisk information om fornlämningar kan nyansera bilden av en fornlämning samt gynna förståelsen av fornlämningen. Diskussionen i arbetet tar sin utgångspunkt i de etnografiska berättelser som finns om Sandby borg på Öland och Högarör i Småland. Resultatet av diskussionen är att ett etnologiskt synsätt på fornlämningar kan gynna den publika arkeologin i att nyansera betydelsen av en arkeologisk plats. Den etnografiska information som finns om fornlämningar kan också vara av värde för människor som är mer intresserade av traditionen än arkeologin kring en arkeologiska plats.

This essay will regard the subject public archeology, outdoors and indoors. The purpose of the essay is to shed light on public archeology in Örnsköldsvik municipality to see which areas could be developed, but also to shed light on the good work that is done and to highlight and spread knowledge about the city's archeology in general. Örnsköldsvik is a city with many beautiful places to visit and contains over four thousand ancient remains, something not everyone in the city is aware of. In order to get a broader picture of how the municipality's residents experience public archaeological sites, a survey has been sent out and the answers are discussed in this essay. The essay also touches on how ancient times are presented in exhibitions, and therefore the Örnsköldsvik museum och konsthalls exhibition Arkiv Ö is analyzed and then compared with Historiska museets exhibition Vikingarnas Värld. This is to be able to see beyond the very different conditions and capabilities the museums have and focus on the creative parts and see the possibilities of what can be done based on the budget, space or opportunities the museum has. Therefore, the cultural heritage antiquarian at Örnsköldsvik's museum and art gallery is also interviewed to gain an insight into the creation process of the exhibition. Finally, the public archaeology in Örnsköldsvik is being compared to the public archaeology in USA and the UK, to get at overview of the subject in general and to see what similarities and differences they have. / Den här uppsatsen kommer beröra ämnet publik arkeologi utomhus och inomhus. Uppsatsens syfte är att belysa den publika arkeologin i Örnsköldsviks kommun för att se vilka områden som skulle kunna utvecklas, men också belysa vad som är bra samt framhäva och sprida kunskap om stadens arkeologi i stort. Örnsköldsvik är en stad med många vackra platser att besöka och innehåller över 4000 fornlämningar, något alla i staden inte är medvetna om. För att få en bredare bild av hur kommunens invånare upplever publika fornlämningsplatser har en enkät skickats ut och besvarats, vars svar diskuteras i detta arbete. Uppsatsen berör också hur forntiden presenteras i utställningar, och därför analyseras Örnsköldsviks museum och konsthalls utställning Arkiv Ö för att sedan jämföras med Historiska museets utställning Vikingarnas värld. Detta för att kunna se bortom de väldigt olika förutsättningarna museerna har och fokusera på det kreativa och se vad man kan göra utifrån den budget, yta eller möjligheter museet har. Därför blir också kulturarvsantikvarien på Örnsköldsviks museum och konsthall intervjuad för att få en inblick i skapandeprocessen av utställningen. Slutligen jämförs den publika arkeologin i Örnsköldsvik med den publika arkeologin i USA och Storbritannien för att få en överblick av ämnet generellt och för att se likheter och olikhetersom de har.

America is a nation of immigrants and all immigrants brought culture with them. There is not one American culture. Many Ohioans are descended from German ancestors, their German heritage is still present in the cultural and social landscapes. German immigrants came to America in search of farmland and independence.In the period between 1830 and 1890 approximately 1,300 people left Ladbergen, a village of 2,700, with hopes of a better life in America. The main reason for emigration from Germany was changes in the political landscape that led to financial hardship for those who did not own farmland. During the 1800’s German immigrants settled in Ohio, Pennsylvania and along the northern East coast. Choice of location was influenced by proximity to other German immigrants and the possibility for successful agriculture. All immigrants in New Knoxville came from the same village, Ladbergen, which provides a unique example of “chain immigration”.The village was platted by an Irishman, James Lyle, in 1836 and the German immigrants purchased the platted lots. A copy of the map has been preserved.Close to 80% of immigrants had been tenant farmers in Ladbergen. The life of farmers and tenant farmers in Ladbergen has been documented by local historians as is life among early immigrants in New Knoxville. Immigrant families were farmers in Ladbergen and became farmers in New Knoxville. Soil in New Knoxville was fertile and gave good yields of corn,beans, wheat, rye and buckwheat. I visited the area at different seasons and walked in the farmland with the assistance of a local guide. In the US this requires permits from the landowner.This is a flat agricultural area with large open corn and soybean fields with patches of old pineand deciduous forest penetrated by narrow dirt roads.In New Knoxville immigrant families were free to design their farms and living space according to their own preference. Immigrants built and settled in cabins while barns were built to house farm animals. Larger homes inspired by British/American architecture were soon erected and a few of these buildings are on display at the German Heritage Center in New Knoxville. Barns around New Knoxville are usually large gambrel roof barns for storage.People in New Knoxville are proud of their German roots and have an extensive cultural exchange with Ladbergen. German language, for example, was used in newspapers and church services in New Knoxville and in other areas with many German immigrants until the 1950's,some early immigrants never learnt to speak English. An important observation was that the immigrants adjusted very quickly to an American way of life when they depended on it for better housing and food supply but were not eager to mingle with Americans but kept a closed knit community. / Amerika är en nation av invandrare och alla invandrare tog med sig kultur. Det finns inte en amerikansk kultur. Många Ohioans härstammar från tyska förfäder, deras tyska arv är fortfarande närvarande i de kulturella och sociala landskapen. Tyska immigranter kom till Amerika på jakt efter jordbruksmark och självständighet.Under perioden mellan 1830 och 1890 lämnade cirka 1300 människor Ladbergen, en by med 2700 invånare, med hopp om ett bättre liv i Amerika. Den främsta orsaken till emigrationen från Tyskland var förändringar i det politiska landskapet som ledde till ekonomiska svårigheter för dem som inte ägde jordbruksmark. Under 1800-talet bosatte sig tyska immigranter i Ohio,Pennsylvania och längs den norra östkusten. Immigranterna föredrog att bosätta sig i närheten av andra tyska invandrare och i områden med möjligheter till framgångsrikt jordbruk. Alla invandrare i New Knoxville kom från samma by, Ladbergen, vilket är ett unikt exempel på "kedje invandring".Byn mutades in av en irländare, James Lyle, 1836 och de tyska immigranterna köpte tomter. En kopia av den första kartan av New Knoxville finns bevarad.Närmare 80% av invandrarna hade varit arrendatorer i Ladbergen. Bönders och arrendatorers liv i Ladbergen har dokumenterats av lokala historiker, livet bland tidiga invandrare i New Knoxville har också studerats eftersom det är ett exempel på kedje invandring.Invandrarfamiljer var bönder i Ladbergen och blev bönder i New Knoxville. Det krävdes hjälp av en lokal guide för att utforska området utanför byn, det krävs tillstånd av landägaren att uppehålla sig på all typ av privatägd mark i USA. Gårdarna ligger i ett platt jordbruks område med stora öppna majs- och soja-fält som korsas av smala grus vägar. Det finns skogspartier med barr och lövskog på alla gårdar, och immigranterna sparade skog för virke. I New Knoxville var invandrarfamiljer fria att designa sina gårdar efter sina egna önskemål. Invandrare byggde och bosatte sig i stugor medan lador byggdes för att hysa husdjur.Större hem inspirerade av brittisk/amerikansk arkitektur uppfördes snart och några av dessa byggnader visas på German Heritage Centre i New Knoxville. Ladugårdar runt New Knoxville är vanligtvis stora byggnader med brutet tak för maximalt förvarings utrymme.Människor i New Knoxville är stolta över sina tyska rötter och har ett omfattande kulturellt utbyte med Ladbergen. Tyska språket, till exempel, användes i tidningar och gudstjänster i New Knoxville och i andra områden med många tyska invandrare fram till 1950-talet, några av de tidiga invandrarna lärde sig aldrig att tala engelska. En viktig observation var att invandrarna mycket snabbt anpassade sig till ett amerikanskt sätt att leva när de var beroende av det för bättre bostäder och matförsörjning men inte var ivriga att mingla med amerikaner utan levde i ett slutet samhälle.

This paper deals with stable isotope analysis of carbon and nitrogen on skeletal remains from the medieval cemetery in Västerhus, Jämtland. Samples from seven different individuals were analyzed, taken from both teeth and bone tissue. Previous studies suggest that there are connections between social status and diet, that a consumption of meat was directly connected to a higher status. Furthermore, burial customs and zoning based on social strata has been discussed. The stable isotope results showed almost no connection between diet, social status and the placement of the graves within the churchyard. This with the exception of two groups: one group made out of five individuals who have been buried within the church, and one segregated group made out of five individuals buried far away from the church building. It can also be concluded, based on this study and previous ones that the people buried at Västerhus cemetery was a homogenous group whose diets mainly consisted out of meat and vegetable feed of terrestrial origin.

No description available.

What the Middle Neolithic Alvastra pile dwelling in Östergötland, Sweden, was used for has been discussed since the site was discovered in early 20th century. The interpretation by Mats Malmer of the pile dwelling as a ceremonial settlement is until today the most widely accepted. How the word 'settlement' (swe. 'boplats') has been defined and used in the interpretations of the pile dwelling is however something to consider. Hence, from definitions of the word 'settlement' this essay aims to investigate different researchers’ interpretation in the context of Alvastra pile dwelling. Using secondary sources both the interpretations of the definition and the archaeological material found at the pile dwelling will be studied. The interpretations of the pile dwelling have been, and still are, varied. This study is therefore of importance for the understanding of what a settlement is as well as for how it is, and has been, interpreted.