Hårdare energidirektiv från EU gällande energianvändning i byggnader har resulterat i Boverkets framtagande av Sveriges kommande nära-nollenergilagstiftning. Den kommande lagstiftningen kommer ur energisynpunkt innebära ett paradigmskifte för hur man projekterar och bygger nya byggnader i Sverige. I samarbete med WSP Sverige AB har detta arbete huvudsakligen undersökt potentialen att klara av denna omställning, genom att fokusera på minimering av energiförluster från transmission i en byggnads klimatskal. Arbetet innehåller en omprojektering av en specifik byggnads klimatskal. Vid framtagandet av detta klimatskal har olika konstruktionsalternativ simulerats och analyserats för att på ett kostnadseffektivt sätt avgöra den ambitionsnivå som krävs för att uppnå kraven i den kommande lagstiftningen. Utöver Boverkets kommande lagstiftning har även möjligheten att klara av viktade krav från miljöclassifieringssystemet Miljöbyggnad analyserats.

Utsläppen av växthusgaser måste minska för att Sverige ska klara av att nå det långsiktiga klimatmålet som är nettoutsläpp 0 av växthusgaser år 2045. Transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläppen genererade av transporter krävs ett hållbart transportsystem. Omvandlingen till ett hållbart transportsystem kommer kräva omvandlingar i den fysiska planeringen då tidigare planering skapat ett samhälle beroende av bilen. Kollektivtrafik kommer att vara en viktig del i att minska behovet av bilen. Denna uppsats analyserar hur kommunerna Gävle och Umeå hanterar kollektivtrafik på en strategisk nivå. Syftet med uppsatsen är att belysa de svårigheter som finns med att formulera strategier för kollektivtrafik i översiktsplanering. För att komma fram till hur strategier kan formuleras på ett sätt som gör dem enklare att implementera i efterkommande planering. Genom kvalitativ textanalys har kommunernas översiktsplaner, trafikförsörjningsprogram och trafikstrategi undersökts för att se hur kollektivtrafik implementeras i den strategiska fysiska planeringen, vilka motiveringar som gör för placeringar av viktiga målpunkter och vad det är för begrepp som används. Implementeringsteorin används som verktyg i analysen för att komma fram till hur implementeringsprocessen har gått till och varför vissa strategier är mer framgångsrika än andra.  Analysen kommer fram till att de vanligaste begreppen som används i översiktsplanerna i samband med strategier för kollektivtrafik är täthet, tillgänglighet och kollektivtrafiknära läge eller koppling till kollektivtrafikstråk. Motiveringen till placering av bostäder, arbetsplatser, verksamheter och service är delvis att de ska gynna ett hållbart transportsystem. Motiveringarna görs också utifrån på vilket sätt strategierna uppfyller de tre dimensionerna av hållbarhet. I trafikstrategin motiveras satsningar på kollektivtrafiken utifrån vad som blir samhällsekonomiskt effektivt. Hur mycket den strategiska planeringen påverkar efterkommande planering beror på strategins tydlighet och om strategin innehåller specifika åtgärder. Utifrån implementeringsteorin kommer det fram att det finns många fler faktorer än en välformulerad strategi som påverkar implementeringen. Exempelvis förutsättningar i kommunen, samarbeten mellan olika aktörer och hur genomförandet tas emot av medborgarna.  Resultatet av analysen kommer fram till att det är svårt att beskriva hur en bra strategi ska formuleras för att vara enkel att genomföra för efterkommande planering. Det som kommunerna lyckats bra med är att formulera strategier som bygger på redan etablerad kunskap om vad som förbättrar kollektivtrafiken. Därefter finns en god återkoppling till tidigare ställningstaganden genom hela processen. Som slutsats kommer uppsatsen fram till att implementeringsprocessen är ytterst kontextberoende men en tydlighet i strategierna och en god kommunikation mellan olika aktörer genom hela processen ger bättre förutsättningar för en lyckad implementering.

Purpose: Today, there are common places in cities that were once used for social interactions but no longer fulfil these functions. This has led to the loneliness of the population as well as unused places. The aim of the study is to create a design model that will achieve social sustainability in public places. The model will then be used as a basis for two design proposal in Jönköping Method: The methods used in this research are case studies in form of observation and site analysis based on Jan Gehls’ 12 quality criteria and a survey for public opinion. Findings: The survey resulted in a design model that was based on Gehl's 12 criteria and the public's priorities and preferences. The model contains the nine most prioritized criteria and various aesthetic principles as well as activity-based functions. The model can be used as an aid in early planning of public places to achieve social sustainability. Developed design proposals have been designed to test the model's usability and provide an illustration of what public space can look like. Two proposals were presented when considering the design model. The first proposal for a future esplanade and the second for an already existing square. Implications: This study has contributed to the knowledge of how public places should be designed for social interactions to take place again with the help of the developed design model. Limitations: One of the limitations that has made the study more difficult has been the Covid-19 pandemic that went on for most of the study. The given time period has been another limitation which has affected the completeness of the study. Keywords: Public places, quality criteria, squares, design model, social sustainability / Syfte: Idag råder folktomma platser i städer som en gång i tiden användes till sociala interaktioner men som längre inte uppfyller dessa funktioner. Detta har både lett till ensamhet hos befolkningen och outnyttjade platser. Målet med undersökningen är att uppnå social hållbarhet hos offentliga platser genom att skapa en utformningsmodell. Modellen ska sedan användas som underlag till två utformningsförslag i Jönköping. Metod: De metoder som har använts i denna undersökning är fallstudie i form av observation och platsanalys utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier samt enkätundersökning av allmänhetens prioriteringar. Resultat: Undersökningen resulterade i en utformningsmodell som grundades utifrån Gehl 12 kriterier och allmänhetens prioriteringar och preferens. Modellen innehåller de nio mest prioriterade kriterier och olika estetiska principer samt aktivitetsbaserade funktioner. Modellen kan användas som hjälpmedel vid tidig planering av offentliga platser för att uppnå social hållbarhet. Framtagna utformningsförslag har gestaltats för att testa modellens användbarhet och ge en illustration av hur offentlig plats kan se ut. Två förslag gestaltades vid prövning av utformningsmodellen. Det första förslaget för en framtida esplanad och de andra för ett redan befintligt torg. Konsekvenser: Denna undersökning har bidragit med kunskap om hur offentliga platser bör utformas för att sociala interaktioner igen ska ske med hjälp av den framtagna utformningsmodellen. Begränsningar: En av begränsningarna som har försvårat undersökningen har varit Covid-19 pandemin som pågick större delen av studien. Den givna tidsperioden, våren 2020, har varit en annan begränsning som har påverkat undersökningens fullständighet. Nyckelord: Offentliga platser, kvalitetskriterier, torg, utformningsmodell, social hållbarhet

Det finns alltid ett behov av bostäder inom ett praktiskt avstånd från stadskärnan, speciellt i en universitetsstad som Luleå, bostäder som är både säkra och bekväma att bo i. Bostäder både för tillfälliga studenter och de som studerat färdigt och bestämt sig för att bo kvar, då är bostäder med överkomlig kostnad önskvärda. Bostäder kräver mer än endast funktion, de måste även ha ett tilltalande utseende som fungerar i den omgivande stadsbilden. Med andra ord måste de förutsättningar som finns på platsen has i åtanke. Luleå kommun söker att utnyttja ett annars i stort sett oanvänt område som ligger i anslutning till Mjölkuddsrondellen; ett utrymme bredvid ett mindre bostadsområde med tillgänglighet av både hälsocentral och mathandel. De har haft en workshop där det framkom att de önskar en eller flera byggnader som ska symbolisera en port till Luleå centrum eftersom den ligger där förtätningen av bebyggelsen mot stadskärnan påbörjas. Denna uppsats hanterar exploateringen av det tidigare nämnda området bredvid Mjölkuddsrondellen. I två avsnitt kommer förutsättningar och förslag på lösningar genomgås. Det första avsnittet går igenom de förutsättningar som finns på området; upplägget, omgivande bebyggelse, nuvarande bebyggelse, naturvärden, trafiksituation, buller, solsken med mera. I det andra avsnittet behandlas lösningen för exploateringen av området; design av byggnader, parkeringar, detaljplansunderlag med mera.

Purpose: To make historical buildings accessible implies changes on the buildings. Because of this, problems can occur regarding which requirements that should befollowed. Should the demands regarding preservation or accessibility be followed?Research shows that specific conflicts arise when historical buildings are made accessible. This study investigates the work process and what conflicts that usually a rise between accessibility and historical preservation when adapting historical building. The interaction between vital actors in the industry is also investigated and potential improvements. The purpose is to create material that can be used to guide future research and to examine if there is a possibility to rank accessibility adaptations and cultural-historical values. Method: The method used is a qualitative case study. Information has been collected by literature studies, document reviewing, interviews and site visits. The literature used is a combination of scientific articles, laws, regulations and investigations. The interviews were held with Jönköping’s municipality, county administrative board and the county museum. An expert on accessibility was also interviewed. Documents and drawings regarding the historical building Slottsvillan in Huskvarna have been analyzed. Findings: Three questions were used to answer the report’s purpose. The first question is about the implementations accessibility adaptations potentially have on the historical value. The result was that the value can be affected both positively and negatively. The design and material choices of the adaptations have great significance on the affect. The second question deals with the possibility of ranking accessibility and historical preservation and values. The conclusion was that this is extremely hard and almost impossible. The reason is because every historical building is so unique. The final question investigates if there are possibilities to improve the work process. The answer was that there are multiple areas that can be improved. An example is early consultations and more collaboration between actors. One of the largest issues is described the economic limits and not the conflicting agendas between accessibility and preservation. Implications: The conclusion is that accessibility adaptations are expensive and timeconsuming. With increased collaboration with expert’s, good accessibility adaptationscan be made. Although these may not always fulfil the laws and regulations about accessibility, they can still improve the overall accessibility and should be implemented. It is important to not only follow the accessibility requirements in SS 9142 21:2006 (Swedish Standards Institute [SIS], 2006) that are designed after wheelchairbound disabilities. Other disabilities such as hearing, and sight should also be prioritized and need other solutions. Limitations: The study is limited to the work in Jönköping County. Some parts of the results can still be used in other regions. The analysis on accessibility is limited to certain demands in PBL (The Swedish Planning and Building Act). The historical building chosen is also a hotel and the regulations about hotels have been followed. Keywords: accessibility, accessibility adaptations, historical buildings / Syfte: Tillgänglighetsanpassning av kulturhistoriska byggnader bidrar medf örändringar på byggnaderna. Det kan uppstå problem kring vilka krav som ska följas, bör byggnadens kulturarv bevaras eller bör dagens tillgänglighetskrav utföras. Forskning påpekar specifika konflikter som skapas när kulturhistoriska byggnader ska tillgänglighetsanpassas. Studien undersöker processen att tillgänglighetsanpassa kulturhistoriska byggnader, dess konflikter mellan bevarandekrav och dagens tillgänglighetskrav. Det undersöks även om samspelet mellan olika aktörer i processenkan förbättras. Studien ska därmed utforma ett underlag för rangordning av implementering av tillgänglighetsanpassning mot de bevarandekvalitéerna för byggnader. Förhoppningsvis ska studien vara ett vägledande underlag för ombyggnation av byggnader med kulturhistoriskt värde. Metod: Metoden är en kvalitativ fallstudie. De insamlingstekniker som använts är litteraturstudie, dokumentgranskning, okulärbesiktning och intervjuer. Den litteraturen som använts för att besvara frågeställningarna är en kombination av lagkrav, förordningar, vetenskapliga artiklar och utredningar. Intervjuerna var med Jönköpings länsstyrelse, kommun och länsmuseum. Även en tillgänglighetsexpert har intervjuats. Slutligen har en dokumentgranskning och besiktning av byggnadsminnet Slottsvillan i Huskvarna genomförts. Resultat: Tre frågeställningar presenterades för att uppnå studiens syfte. Den första handlar om vilken påverkan tillgänglighetsanpassningar har på kulturhistoriska värdet. Svaret var att påverkan kan vara både negativ och positiv. Det framgick att utformningen och materialvalet av anpassningarna var viktigast. Den andra frågeställningen undersöker om det finns möjlighet till en rangordning av bevarande och tillgänglighetskrav. Resultatet beskrevs som svårt och näst intill omöjligt då varjefall är unikt. Slutligen handlar den tredje frågeställningen om förbättringsmöjligheter inom arbetsprocessen. Svaret var att det finns flertal aspekter som kan förbättras. Exempel på dessa är tidiga samråd och mer samarbeten med involverade aktörer. En av de svåraste aspekterna framgick till den ekonomiska begränsningen istället för de motstridande kraven om tillgänglighet och bevarande. Konsekvenser: Slutsatsen är att tillgänglighetsanpassningar är tidskrävande och kostsamma. Men genom gott samarbete med sakkunniga finns goda möjligheter till lösningar. Det är inte alltid möjligt att lösningarna uppfyller de lagkrav och standarder som finns om tillgänglighet då bevarandekvalitéerna prioriteras högre. Slutligen rekommenderas det att man inte enbart använder sig av de tillgänglighetskrav som finns i SS 91 42 21:2006 (Svenska Institutet för Standarder [SIS], 2006) då de är utformande efter rullstolsbundna. Det finns andra typer av funktionsnedsättningar som också bör prioriteras och som kräver andra lösningar. Begränsningar: Studien är begränsad till arbetsprocessen för Jönköping Län. Dock kan delar av resultatet användas i fler regioner. Tillgänglighetsanalyserna är avgränsade till utvalda krav från PBL (Plan och bygglagen). Tillgänglighetsanalysen är enbart utförd på ett objekt som bedriver hotellverksamhet och följer de kraven. Nyckelord: tillgänglighet, tillgänglighetsanpassningar, byggnadsminne

Purpose: The construction sector accounts for a large part of the global greenhouse gasemissions and it is therefore a significant part of the 2030’s environmental goals.Swedens green building council works with environmental certification for buildingswhich in turn contribute to reduced emissions. The aim of the study is to develop amethod that will facilitate the fulfilment of requirements in Miljöbyggnad for both solarheat load and daylight which have consequences for working environment. Method: Interview applies with the purpose of increasing understanding of the use oftechniques in the construction industry. While literature study builds basicunderstanding of the subject of parametric design. On the other hand, a case study ispresented to further complement the knowledge of the potential of the parametricmodelling program and to put it in context. Findings: Parametric modelling contributes to a sustainability thinking when designingbuildings at an early stage and reduces working hours. Early in the process, analysescan be performed that generates useful data for the entire process. However, a basicidea and awareness is required of the formability of the geometry. It is possible tooptimize a parametric model to meet the requirements from Miljöbygggnad already inthe design process. Solutions from the optimization are the results from a selection andare only a helping tool for decision making. Implications: The parametric method is only used to a small extent in the constructionindustry due to a lack of knowledge regarding its benefits, especially among customers.The demand from the customer thus does not reach the designers. There is a lot to begained from parametric modelling and it is important that the development in theconstruction industry keeps pace with the technical development in a faster way than atpresent. Limitations: The scope of the study is limited and therefore not possible to make toocomplex analyses in the applied software. Only a few aspects have been included in thecase study. Keywords: Parametric design, parametric modelling, Environmental building,algorithm and optimization.

Byggbranschen tampas idag med problem inom bland annat effektivisering, underbyggande av beslut och kommunikation. Under en detaljplaneprocess ska flera aktörer samarbeta för att tillsammans komma fram till ett förslag som uppfyller en mängd krav på bästa sätt. Traditionella arbetsmetoder gör framtagning av analyser tidskrävande och svårförstått. Parametriska designverktyg tillåter snabb, interaktiv modellering och skulle avsevärt kunna underlätta byggbranschens utmaningar men det saknas idag utredning om vilket behov på sådana verktyg som finns och hur dessa behov borde uppfyllas.  Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för varför ett parametriskt designverktyg behövs i utvecklingen av byggprocessen samt utforska hur ett sådant verktyg kan utformas. Målet är att fylla en del av den kunskapslucka som finns för hur parametriska designverktyg upplevs av aktörer med yrkesrollen arkitekt, beställare och kommun samt vilket behov som finns för parametriska designverktyg. Därtill är målet också att producera ett förslag till fortsatt utveckling av parametriska designverktyg. För att uppnå målen genomfördes en fallstudie av verktyget Volymskissaren. Studien är en induktiv, kvalitativ fallstudie med utforskande art där de olika aktörerna intervjuades för att undersöka behov och utvecklingspotential med parametriska designverktyg. Kvaliteten på intervjuerna säkerställdes genom att först utföra en intervjumetodikstudie. Intervjuerna hölls sedan via videosamtal. Intervjudata transkriberades och analyserades.  Resultatet konstaterar att det finns ett behov av parametriska designverktyg i detaljplaneprocessen. Framförallt är det behov av att snabbt och enkelt kunna producera multipla skisser med tillhörande analyser för att kunna underbygga beslut, kunna ändra dessa interaktivt och ett behov av bättre kommunikation än traditionella metoder. Aktörerna anser i dagsläget att verktyget är väl lämpat för att möta behov av bland annat förbättrad kommunikation, iteration, analysering och kunskapsutbyte men att verktyget är något begränsande och att det finns ett motstånd till denna typ av arbetsmetod. Föreslagen utformning utgår från det aktuella verktyget och inkluderar ett antal utvecklingssteg såsom fler tekniska element, analyser och utökad möjlighet för kommunikation och förståelse. En förändring av arbetsprocessen föreslås också för optimal användning av parametriska designverktyg i detaljplaneprocessen.

Som ett resultat av snabb befolkningsökning och urbanisering finns det ett stort behov av nya bostäder, framför allt i Sveriges största tillväxtregioner. Stadsutvecklingen har de senaste decennierna gått från att glesa ut staden till att allt mer förtäta inom stadens befintliga gränser. Detta riskerar att ske på bekostnad av barns utemiljöer vilka är värdefulla för deras utveckling och välmående. Barns fysiska aktivitet och rörelsefrihet i staden har minskat drastiskt de senaste 50 åren. Av den anledningen är det viktigare än någonsin att det planeras för utemiljöer som möjliggör för en fysiskt aktiv vardag för barn. Idag saknas en etablerad praxis för hur barnperspektivet ska implementeras i den fysiska planeringen. Utan det är upp till kommunerna själva att tolka Boverkets rekommendationer för att uppnå Plan- och bygglagens lagkrav. Den första januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag, vilket sätter större press på fysiska planerare och beslutsfattare att tillvarata barnets bästa i alla beslut som rör barn. Den här kandidatuppsatsen har undersökt vilka olika strategier Uppsala kommun har använt sig av för att implementera barnperspektivet i förtätningsprojekt och huruvida olika strategier har fått skilda utfall gällande hur kvalitativa barns utemiljöer blivit. För att få svar på frågorna har fallstudier gjorts över fyra aktuella förtätningsprojekt i Uppsala kommun vars detaljplaner vunnit laga kraft mellan 2012 och 2018, vilka är Rosendal, Ulleråker, Kvarngärdet och Bruno Liljeforsgata. De granskade fallen påvisar att det kan vara en väsentlig skillnad i hur kommunen arbetar för att få in barnperspektivet i olika projekt. Trots det bedöms alla projekten ha tillgodosett barnperspektivet, dock i varierande grad. I de större projekten, Rosendal och Ulleråker, har goda utemiljöer för barn större förutsättningar för att bli verklighet. Detta på grund av att omfattande utredningar har gjorts, samt att kommunen via markanvisning säkerställt kvaliteter på en mer detaljerad nivå. Till sist hade dessa planer bättre grundförutsättningar att uppnå undersökta kvaliteter då de byggdes i närhet till stora naturområden. I och med de stora skillnaderna i genomförandet bör det tas fram en kommungemensam policy för hur Uppsala kommun implementerar barnperspektivet i den fysiska planeringen för att barn ska ges samma förutsättningar i sin uppväxtmiljö.

I en tid av klimatförändring och klimatångest ökar efterfrågan på ett mer hållbart samhällsbyggande. De miljömässiga fördelarna och den tekniska utvecklingen har inneburit att träbyggandet är på stark frammarsch i Sverige. Men även om träkonstruktioner idag bemästrar såväl höga hus som långa spännvidder så finns det flera strukturella svagheter hos trä som påverkar utformningen av storskaliga träbyggnadsprojekt. Träbyggandets förutsättningarSambandet mellan tekniska utmaningar och arkitektonisk kvalitet blir tydlig då träets strukturella svagheter innebär begränsningar på den rumsliga flexibiliteten i form av ökade dimensioner på bjälklagen eller tätare stomindelning. Den här studien har fördjupat det arkitektoniska resonemanget kring stommens påverkan på rumslighet och flexibilitet och studerat hur ett träbjälklag kan utvecklas för att hantera några av de utmaningar som finns med modernt träbyggande. KonceptutvecklingStudien har bedrivits med en sökande metodik och utvecklat en metod där både tekniska och arkitektoniska parametrar beaktats i en konceptutveckling. Resultatet av konceptutvecklingen visar att det går att väga dessa motstående parametrar mot varandra och på så sätt tydliggöra kopplingen mellan hårda och mjuka värden i en designprocess. Genom att öka medvetandet och belysa sambandet mellan tekniska och arkitektoniska egenskaper kan de olika parametrarna samspela och öka den rumsliga kvaliteten. I studiens teoretiska avsnitt konstaterades att rum definieras av relationen mellan de fysiska element som omsluter rummet, och att elementens form och dimensioner till stor del styrs av materiella och strukturella egenskaper. Konceptutvecklingen i den här studien har istället satt arkitekturen i fokus för att se hur ett strukturellt system kan anpassas efter rumsliga kvaliteter. Genom att identifiera och konkretisera mätbara arkitektoniska parametrar kunde konceptens utformning primärt styras av rumsliga kvaliteter. Det träbjälklag som utvecklats i studien har balanserats och testats mot de parametrar som inkluderades i konceptutvecklingen. Resultatet visar hur bjälklagets form och skala har anpassats efter arkitektoniska, rumsliga kvaliteter medan dess dimensioner snarare styrts av tekniska, strukturella egenskaper. Beroende på vilka parametrar som prioriteras och vilka krav som ställs kan konceptets form, skala och dimensioner förändras. Den konceptuella arbetsprocess som tillämpats i studien gör det enkelt att gå tillbaka till konceptutvecklingens olika skeden och se vilka konsekvenser som följer av olika prioriteringar. Det ger en transparent och flexibel utvecklingsprocess som tillåter både rumsliga och strukturella förändringar. Framtidens träbyggandeDen här typen av samspel mellan teknik och arkitektur skulle kunna vara ett sätt att tydliggöra träbyggandets möjligheter istället för att se dess negativa konsekvenser i jämförelse med andra material. Att bedriva en konceptutveckling där både hårda och mjuka parametrar vägs mot varandra har potential att utveckla träbyggandet till att bli ett mer användbart stommaterial och öka konkurrenskraften mot andra material. Med träets miljömässiga fördelar skulle det i sin tur kunna vara en väg att gå för att minska klimatavtrycket från byggsektorn.

Fastighetsägare står dagligen inför utmaningen att samla aktuell information gällande fastigheter, vilket är av betydelse för den löpande driften och dagliga underhållet, samt för utvecklingen av en fastighet. Fastighetsbranschen står inför en möjlig teknologisk förändring av fastighetsförvaltningen genom en implementering av Byggnadsinformationsmodellering (BIM), som möjliggör dokumentation av byggnadsinformation i en digital modell. Det finns ett flertal tidigare studier som kopplar till BIM där fokus primärt varit att utreda hur BIM, som ofta används vid projekt, kan anpassas för att även användas vid fastighetsförvaltning. Tidigare studier understryker behovet av att kartlägga hur BIM kan underlätta informationshanteringen inom fastighetsförvaltning och vilken information BIM behöver innehålla för att underlätta fastighetsförvaltningen. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att en stor mängd information gällande fastigheter hanteras inom fastighetsförvaltningen, syftar den här studien till att utreda vilka utmaningar i informationshantering som finns kopplade till fastighetsförvaltningen och vilken information som en BIM i form av en digital modell behöver innehålla för att vara ett användbart verktyg inom fastighetsförvaltningen.  Studien har utförts med en kvalitativ forskningsstrategi och genom litteraturstudier i kombination med semistrukturerade intervjustudier.  Resultatet redogör för vad som utgör viktig information inom fastighetsförvaltningen, vilket även är sådan information som en BIM behöver innehålla för att underlätta fastighetsförvaltningen, och vilka utmaningar som finns kopplat till informationshanteringen. Exempel på vad som utgör viktig information är ritningar, hyresgästinformation och teknisk utrustning och utmaningar kopplat till hanteringen av dessa informationstyper består bland annat av att det saknas heltäckande riktlinjer om vilken information som ska dokumenteras och på vilket sätt, såsom om det ska ske digitalt eller i pappersform. Samtidigt visar studien att användningen av BIM som ett framtida verktyg inom fastighetsförvaltningen är osäker då fastighetsbranschen är en konservativ bransch som ser på den teknologiska utvecklingen med försiktighet.