Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att väga in i ett beslut om övergång till molnbaserade affärssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjänster generellt och sedan jämfört den med empiri från respondenter med erfarenhet av molnbaserade affärssystem. På så sätt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den är applicerbar på vår studie. Vi kom fram till att det framförallt är aspekter rörande säkerhet, ekonomi och affärsstrategi som kunder bör vara medvetna om när de planerar en övergång till molnbaserade affärssystem. Rörande säkerhet fann vi att det är viktigt att tänka på hur den fysiska lagringen sker och säkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den säkerhetskopieras samt vem som äger datan. Ekonomiskt kan beslutet om en övergång påverkas av molntjänsters olika prismodeller, hur kostnader skiljer sig mot lokalt installerade system samt potentiellt dolda kostnader. Slutligen kan det affärsstrategiskt finnas avgörande aspekter i hur system interagerar med varandra, hur anpassad en tjänst är till mobila enheter samt att molntjänster enkelt kan skalas upp i storlek vid behov.

Förekomsten av organisationer, dvs. formellt avgränsade grupper av individer, kan tänkas både förstärka och begränsa spridningen av information och innovation inom ett samhälle. En organisation kan på ett helt annat sätt än individen lagra, köpa eller sälja information som vid en viss tidpunkt framstår som nödvändig eller överflödig. Också organisationer kan dock vara beroende av tillgång till mer eller mindre slumpmässig informationsspridning, betingad av att företag är lokaliserade i närheten av varandra eller är anknutna till samma tekniska kommunikationssystem. Tillgång till sådan "sidoinformation" kan ligga bakom det faktum att vissa företag, sektorer och regioner växer snabbare än andra, utöver vad som kan förklaras med hänvisning till insatser av kapital, personal eller andra produktionsfaktorer. Denna avhandling innehåller fyra rapporter från ett långsiktigt forskningsprogram, avsett att klargöra hur och med vilka resultat informationen spids mellan formellt skilda organisationer. Tyngdpunkten har lagts vid betydelsen för lokaliseringsbeslut inom företag, förvaltningar och planeringsorgan. De fyra rapporterna har följande titlar: Regional strukturanalys, Regionala external economies, Regional informationsöverföring, Informationsöverföring mellan organisationer. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Linköping : Univ., 2004.

Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka hur handledare upplever att de påverkas av att vara handledare. Detta görs genom att besvara tre frågeställningar; Vilka förutsättningar och hinder upplever handledarna när de skapar en läromiljö för praktikanterna? Hur ser handledaren på formandet av sitt eget lärande under praktiken? Hur ser medarbetaren att erfarenheter av att vara handledare påverkar och utvecklar yrkesrollen? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sju intervjuer med personer som är handledare inom vården. Den kvalitativa undersökningen har gjort att vi kunnat få en djupare förståelse av handledarnas tankar, reflektioner och erfarenheter kring själva handledningsprocessen. Analysen bygger på en fenomenologisk metodansats där teorin det sociokulturella perspektivet används med Roger Säljö som förespråkare. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning om handledning såsom handledarens effekter av att var handledare och de möjligheter och hinder som tas upp gällande handledningsprocessen.   Den empiri vi fick ur intervjuerna kategoriserades utefter två teman; handledningsprocessen och det egna lärandet. Under handledningsprocessen framtogs fysiska aspekter, stress och tidspress, problem med ledning och svårigheter med studenten som underkategorier. Dessa visar alla ha en stor inverkan på handledningsprocessen när handledaren och studenten möts. Temat det egna lärandet identifierades med följande kategorier; förkunskaper och utbildning, pedagogiska utvecklingen och yrkesroll. Empirin belyser problematiken kring resursfrågan i handledningsprocessen men samtidigt visar den på hur handledarens personliga utveckling och professionella utveckling också påverkas av att vara handledare. De framträdande dragen vi har hittat i våra intervjuer är att handledarna känner en pedagogisk utveckling av att bedriva handledningen men även lätt kan känna stress pga. snäva tidsutrymmen med att ha en praktikant.

Bakgrund: Ungefär 16,5 procent av Sveriges befolkning är idag födda i ett annat land än Sverige. Under de senaste åren har invandringen till Sverige ökat med 12 procent av vilka 55,419 är kvinnor. De flesta av dessa kvinnor är ursprungligen från Afrika, merparten från Somalia. Många av dessa kvinnor talar varken svenska eller engelska och det förekommer stora kulturella skillnader från den svenska kulturen, vilket leder till svårigheter för dessa kvinnor i mötet med hälso- sjukvården. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning som belyser kulturella aspekters betydelse i vårdkontakter ur afrikanska kvinnors perspektiv vid migration. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Två huvudkategorier och åtta underkategorier identifierades. Resultatet visade att tidigare erfarenheter inverkade på nuvarande vård, samt att det fanns hinder för kommunikation mellan kvinnorna och hälso- sjukvårdspersonal i form av att kvinnorna känner att de inte kan säga allt inför en tolk, speciellt inte om tolken var manlig eller inte igenkänd. Tolkning av familj och vänner kunde påverka att vissa saker inte översattes och att känsliga ämnen påverkade översättaren. Slutsats: Det framkom att det finns kulturella aspekter som har betydelse i vårdkontakten och det innebär att det finns behov av mer medvetenhet av kulturella aspekter i mötet med afrikanska kvinnor.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan inte utföra sina arbetsuppgifter utan att kommunicera med patienten. En god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är en förutsättning för att säkerställa patientsäkerheten och uppfylla målet med omvårdnaden, som är att stödja patienten till att utveckla god hälsa.  Syfte: Att beskriva vilka aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Beskrivande litteraturstudie bestående av 10 kvalitativa och 4 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: I resultatet identifierades 4 aspekter som påverkade kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten: betydelsen av ett gemensamt språk, användning av kommunikationsverktyg, tid och hög arbetsbelastning samt relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Slutsats: Sjuksköterskan bör se kommunikationen som ett verktyg i sitt arbete genom att lära känna sin patient och därmed kunna utföra adekvat vård. Kommunikationen påverkade förtroendet för vården och möjligheten att skapa en människa-till-människa relation. En god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten var en förutsättning för att patienten ville dela sina upplevelser av sin hälsosituation till sjuksköterskan.

Bråkområdet är enligt verksamma lärare men även forskning ett komplext område. Syftet med studien är att undersöka vilka kritiska aspekter som förekommer i årskurs fem och årkurs sex på en skola. Studien ämnar också att undersöka hur klassernas matematiklärare undervisar kring dem. De kritiska aspekterna identifierades med hjälp av ett förtest och för att få en djupare förståelse för dem intervjuades 11 elever. Lärarna fick därefter i uppdrag att genomföra varsin lektion med innehåll som baserades på de identifierade kritiska aspekterna. Dessa lektioner observerades och för att synliggöra om eleverna hade uppfattat lektionsinnehållet genomfördes ett eftertest. Kortfattat visade resultatet att bråkområdet är svårt för både lärare och elever.

<p>Enligt Clegg m fl (1997) når 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mål som är satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses även bero på att mänskliga och organisatoriska aspekter inte uppmärksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar på att utreda om organisatoriska och mänskliga aspekter uppmärksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frågeställningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som målgrupp valdes projektledare på IT-företag av varierande storlek. Resultatet tyder på att det i praktiken inte har skett några större förändringar i sättet att arbeta på. De teknologiska aspekterna står fortfarande i centrum och upptar enligt undersökningen ca 60% av resurserna. Bland organisatoriska och mänskliga aspekter som uppmärksammas av företagen kan följande nämnas: att skapa en strategi för informationssystemet och användardeltagande.</p>

<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007</p>

Diss. (sammanfattning)--Lund : Lunds universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.