No description available.

No description available.

This Dissertation-in-Practice introduces a law enforcement concept-to-practice model designed by combining tested methods of organizational analysis often utilized by those in the discipline of education. The model incorporates a two phase design with the first phase focusing on implementing and evaluating innovative changes within a medium size law enforcement agency for a micro-level analysis. A second phase examines the ability to replicate the concept program on a statewide, macro-level, by incorporating a re-design method utilizing organizational resource and structure frames. The concept applied to this model was the introduction of a therapy dog interaction during investigations involving crimes against children to reduce anxiety and increase communication. The first phase concluded that the introduction of therapy dogs during law enforcement investigations had a statistical significance in the reduction of anxiety and increased disclosure rates with child victims, without interfering with judicial policies and procedures. The second phase produced a series of flexible options allowing law enforcement agencies of all types to replicate therapy dog programs that are consistent, cost effective, and sustainable. The overall results indicate the use of this concept-to-practice model was successful in examining and introducing an innovative concept that provided a significant impact in the complex organizations of the justice system.

Introduktion: I världen uppskattas mer än 55 miljoner människor leva med en demenssjukdom, vilket förväntas öka i antal i framtiden. Det finns inget botemedel, utan bromsmediciner och icke-farmakologiska åtgärder används idag som behandling. Vårdhunden skulle kunna användas för att förbättra en individs sociala, psykologiska och fysiska hälsa, men det krävs mer forskning för att bli en evidensbaserad omvårdnadsåtgärd. Syfte: Att utforska hur vårdhunden påverkar faktorer som berör livskvaliteten hos vårdtagare med demenssjukdom. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga kvantitativa originalartiklar. De hämtades från PubMed och inkluderades efter kvalitetsgranskning. En innehållsanalys gjordes för att identifiera faktorer som påverkar livskvaliteten. Resultat: Sex faktorer som påverkar livskvaliteten identifierades. Dessa var kognitiv svikt, depression, fysisk funktion, agitation, emotionellt tillstånd och sociala interaktioner. För samtliga faktorer, förutom för agitation och emotionellt tillstånd, fann majoriteten av artiklarna att vårdhunden hade en statistiskt signifikant positiv påverkan. Ingen artikel fann en statistisk signifikant negativ effekt av vårdhunden. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar på att vårdhunden har en positiv effekt på livskvalitet hos personer med en demenssjukdom. En sammanvägd bedömning visar att detta kan vara en omvårdnadsåtgärd av klinisk relevans som sjuksköterskan kan tillämpa. Vidare forskning behövs. / Introduction: More than 55 million people in the world are estimated to live with dementia, a  number that is expected to increase in the future. There is no cure, and the treatment today consists of drugs that reduce symptoms and non-pharmaceutical interventions. A therapy dog can be used to enhance an individual's social, psychological and physical health. However, more research is needed for this to become an evidence-based care intervention.   Aim: To explore how the therapy dog affects factors impacting the quality of life for care recipients with dementia. Method: A descriptive literature review, based on nine scientific quantitative original articles, was performed. These were found in PubMed and were included after a quality assessment. A content analysis was carried out to identify categories with factors that affect the quality of life.  Result: Six categories describing factors that affect the quality of life were identified. The categories were cognitive impairment, depression, physical function, agitation, emotional state and social interactions. For each category, with the exception of agitation and emotional state, the majority of the articles found a statistically significant positive effect of the therapy dog. No article found a statistically significant negative effect of the therapy dog. Conclusion: This literature review found that the therapy dog has a positive effect on the quality of life of care recipients with dementia. A final assessment showed the clinical relevance regarding for the nurse to use the therapy dog as a care intervention. However, further research is needed.

Bakgrund Det är allt fler äldre personer som flyttar in till och bor på särskilt boende. Bland dessa äldre personer förekommer ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa och kognitiva sjukdomar. Djurassisterad terapi är en målinriktad och strukturerad intervention där syftet är att personerna ska uppnå en terapeutisk effekt. Denna studie vill belysa betydelsen av terapidjur för äldre personer boendes på särskilt boende. Syfte Syftet var att beskriva vilken betydelse terapidjur har för äldre personer boendes på särskilt boende. Metod Metoden för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 stycken vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och CINAHL, detta med hjälp av relevanta sökord utformade efter syftet. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för att säkerställa att dessa var av hög vetenskaplig kvalitet. Resultatet av dessa artiklar sammanställdes och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Vid sammanställningen av resultatet identifierades två stycken huvudkategorier; Terapidjur och äldre personers psykosociala hälsa och Terapidjur och äldre personers livskvalitet och fysiska hälsa. Utifrån dessa utformades även underkategorier som vidare förklarade resultatfynden. Resultatet visade att mötet med terapidjur för de äldre personerna på särskilt boende förbättrade deras psykiska och sociala hälsa, samt att det bidrog till en förbättrad livskvalitet och fysisk hälsa. Slutsats Denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att terapidjur har en stor betydelse för äldre personer på särskilt boende. Detta sågs genom ett flertal positiva effekter på de äldres psykosociala hälsa, fysiska hälsa, välbefinnande och upplevda livskvalitet. Resultatet visar att djurassisterad terapi är en relevant behandlingsmetod för äldre personer boendes på särskilt boende och är en betydande omvårdnadsåtgärd för sjuksköterskor. / Background There are more and more older people that are moving into and living in nursing homes. Occurring amongst these older people are involuntary loneliness, mental illnesses and cognitive disorders. Animal-assisted therapy is a targeted and structured intervention where the aim is for people to achieve a therapeutic effect. This study wants to highlight the importance of therapy animals for older people living in nursing homes. Aim The aim of this study was to describe the importance of therapy animals for older people living in nursing homes. Method The method for this work was a non-systematic literature review based on 16 original scientific articles with both qualitative and quantitative design. The articles were selected from the databases PubMed and CINAHL, by using relevant keywords designed according to the purpose. All articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment documents to ensure that these were of high scientific quality. The results of these articles were compiled and analyzed using an integrated data analysis. Results When compiling the results, two main categories could be identified; Therapy animals and older people's psychosocial health and Therapy animals and older people's quality of life and physical health. Based on these, subcategories were also designed that further explained the findings. The results showed that the meeting with therapy animals for older people in nursing homes improved their mental and social health, and that they contributed to an improved quality of life and physical health. Conclusions This non-systematic literature review showed that therapy animals have a great importance for older people in nursing homes. This was seen through several positive effects on the older people’s psychosocial health, physical health, well-being and perceived quality of life. The result shows that animal-assisted therapy is a relevant treatment method for older people living in nursing homes and is a significant nursing measure for registered nurses.

Background: A recent surge in interest for psychedelic-assisted therapy has manifested itself in exponential increases of subject-related academic publications as well as broad media attention. However, a lot is still to be wished for regarding the question of how the therapy actually works. Objective: To map the current empirical literature regarding “mechanisms of change” and corresponding relevant measures of these mechanisms. Method: The present essay is a scoping review. The process involves systematically acquiring relevant literature by conducting a literature search on two different platforms, Pubmed and PsychInfo, in order to extract and map the data seen as relevant to the research question. Results: Putative “mechanisms of change” and associated measures are successfully mapped and presented in a chart as well as in a basic qualitative content-analysis. The content analysis presents three separate categories used to conceptualize different mechanisms of change: Acute subjective experience, psychological flexibility and neural flexibility. Conclusion: Psychedelic-assisted therapy involves a number of complex mechanisms of change which can be studied both from a psychological as well as neurobiological perspective. These mechanisms can be thought to be dependent on processes in the acute subjective experience and consist in the form of increased psychological flexibility. Relevant measures include psychometric instruments that can be well complemented by FMRI-data. In order to gain a better understanding of these processes regarding the way they relate to one another, what moderates their outcome on depressive symptoms and how clinical application is optimized, further research is warranted. / SammanfattningBakgrund: Ett förhöjt intresse för psykedelisk assisterad terapi har på senare tid visat sig i exponentiella ökningar av ämnesrelaterade akademiska publikationer såväl som bred medieuppmärksamhet. Det finns emellertid mycket att önska när det kommer till frågan om hur terapin faktiskt fungerar. Syfte: Att kartlägga den aktuella empiriska litteraturen angående förmodade ”förändringsmekanismer” och motsvarande relevanta mått på dessa mekanismer. Metod: Föreliggande uppsats är en omfattningsgranskning (scoping review). Processen inbergrep systematisk inhämtning av relevant litteratur genom att genomföra litteratursökningar på två olika plattformar, Pubmed och PsychInfo, för att sedan extrahera och kartlägga den data som ansågs relevant för forskningsfrågan. Resultat: Förmodade "förändringsmekanismer" och tillhörande mått kartläggs framgångsrikt och presenteras i såväl tabell som i en grundläggande kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen presenterar tre separata kategorier som används för att konceptualisera olika förmodade förändringsmekanismer: Akut subjektiv upplevelse, psykologisk flexibilitet och neural flexibilitet. Slutsats: Psykedelisk assisterad terapi involverar ett antal komplexa förmodade förändringsmekanismer som kan studeras både ur ett psykologiskt såväl som neurobiologiskt perspektiv. Relevanta mått inkluderar psykometriska instrument som väl kan kompletteras med FMRI-data. För att få en bättre förståelse för dessa processer när det gäller hur de förhåller sig till varandra, vad som dämpar deras resultat vid depressiva symtom och hur klinisk tillämpning optimeras, är ytterligare forskning motiverad.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vanligt problem världen över. Farmakologisk behandling är den vanligaste behandlingen vid psykisk ohälsa. Behandlingen kan ha oönskade biverkningar, vilket ökar efterfrågan på samtalsterapi och icke-farmakologiska behandlingar och omvårdnadsåtgärder. Djurassisterad terapi är en intervention och icke-farmakologisk behandling som börjat användas alltmer inom psykiatrin. Terapiformen används för att öka personer välbefinnande och bör därför uppmärksammas. Inom omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan har ett holistiskt perspektiv på hälsa. Djurassisterad terapi kan vara en del av det holistiska synsättet genom en alternativ behandling till att främja psykisk hälsa. Syfte Syftet var att beskriva personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid psykisk ohälsa. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, med systematisk struktur. Datainsamlingen bestod av sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsunderlag från Sophiahemmet högskola för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ design. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa och analysera artiklarna i resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier: Personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid psykologiska effekter och Personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid sociala effekter. Resultatet visade på att djurassisterad terapi hade en positiv påverkan på personers välbefinnande och livskvalitet. Djurassisterad terapi bidrog till förbättrat stämningsläge, minskad stress, ångest och depression. Terapidjuren bidrog även till förbättrad kommunikationsförmåga hos personerna och egenskaper som underlättade att skapa och bibehålla relationer med andra människor. Detta gav personerna ökad trygghet och självförtroende i att interagera med andra människor. Slutsats Djurassisterad terapi kan användas inom omvårdnadsarbetet för att förbättra personers psykiska hälsa och stärka deras känsla av sammanhang. Resultatet tyder på att djurassisterad terapi har positiv påverkan på personers psykiska hälsa men denna terapiform är dock inget som passar alla människor med hänsyn till exempelvis kronisk smärta, allergi och rädsla för djur. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta om denna icke-farmakologiska behandling för att erbjuda personer en alternativ och personcentrerad behandlingsform. / Background Mental health disorders affect many people worldwide. Pharmacological treatment is the most common way to treat these conditions. However, this type of treatment can have unwanted side effects, which raises the demand for psychotherapy, other nonpharmacological treatments and additional methods of care. Animal-assisted therapy is a non-pharmacological intervention that has started to be used more and more within psychiatric care in order to increase a person’s well-being. This therapy form is used to improve a person’s well-being and therefore should receive more attention. In nursing, it is important that nurses have a holistic perspective on health. Animal-assisted therapy can be part of this holistic approach that utilizes alternative treatments to promote mental health. Aim The aim of this study was to describe the experiences of persons with mental health disorders who underwent animal-assisted therapy. Method This is a non-systematic literature review with a systematic structure. Data collection was conducted by using the databases PubMed and CINAHL to search for relevant articles. Their quality was reviewed based on the quality assessment guidelines from Sophiahemmet University for scientific classification and quality. The result was based on 17 scientific articles of both qualitative and quantitative design. An integrated data analysis was used for collecting and analyzing the articles in the result. Results The results of this study identified two main categories: Persons’ Experiences of Animal-Assisted Therapy and its Psychological Effects and Persons’ Experiences of Animal-Assisted Therapy and its Social Effects. The results showed that animal-assisted therapy had a positive effect on a person’s well-being and quality of life. Animal-assisted therapy contributed to improved mood and decreased stress, anxiety, and depression. Therapy animals helped the study subjects improve their communication skills, and also helped them in forming and maintaining new relationships with other people. This made subjects feel more secure and have improved self-esteem, which in turn helped when interacting with others. Conclusions Animal-assisted therapy can be used in nursing to improve a person’s mental health and reinforce their sense of coherence. The results of this study show that while animal-assisted therapy has positive effects on a person’s mental health, this type of therapy is not always best-suited for all due to such issues as chronic pain, allergies, and fear of animals. Therefore, it is important for nurses to be familiar with this non-pharmacological treatment so that they can offer patients an alternate form of person-centered treatment.

The importance of stress management is emphasized throughout this study as well as the need to cater stress management programmes to the unique needs of individuals. The possibility of introducing an animal-assisted stress management programme into the work environment is explored by means of a qualitative study in order to test out the feasibility of such an intervention. The positive physical and psychological effects animals have on humans has been extensively researched and reported. Eleven participants were randomly chosen from within the same department by means of purposive sampling. Semi-structured interviews were held with each participant and thematic analysis was used to analyse the transcribed interviews. Various themes were identified and explored with the most prominent highlighting the need for privacy, respect and connection. Although animals do have positive effects on some employees, there are individual differences that need to be considered. An electronic animal-assisted stress management intervention is recommended. / Psychology / M.A. (Psychology)

Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori. Resultatet visar också att hästen som terapeutisk resurs förändrar terapin på flera områden och gör att terapeutens roll förändras. Forskningsfältet är under utveckling, och denna studie kan ge ökad förståelse för vad hästunderstödd terapi inom det psykoterapeutiska spektrat innebär och terapeuters syn på val av metod och hästen och som terapeutisk resurs. Förslag till fortsatt forskning är vad som förenar de terapeuter som väljer att arbeta med hästen som terapeutisk resurs, samt hästens roller i psykoterapi och kartläggande studier av vilka olika delar hästunderstödd terapi består av.

<p>Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.</p><p> </p>