Syftet med uppsatsen är att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och därmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn används ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys används för att klarlägga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hållbara argument. Diskursanalysen visar att i debatten återfinns en diskurs om svensk integrations - och migrationspolitik som behandlar flyktingmottagande och ensamkommande barn samt främlingsfientlighet. / The purpose of this paper is to analyze a debate in Sydsvenska Dagbladet on whether or not Vellinge were to accept unaccompanied refugee minors. The debate intensified during the period from November 2009 to March 2010 because of the number of unaccompanied children in 2009 increased substantially and thus the need for more municipalities receiving these children. In order to examine the arguments put forward for and against Vellinge to accept unaccompanied refugee children an analytical approach of the arguments is used, while discourse analysis is used to clarify the underlying discourses in the debate. In the debate, various stakeholders who argue for and against Vellinge accepting unaccompanied children can be identified. The result of the argumentative analysis shows that the participants who argue for Vellinge to receive unaccompanied minors have presented stronger and more convincing reasons. The discourse analysis shows that the debate includes a discourse on Swedish integration-and migration policy which deals with the reception of refugees, unaccompanied children, and xenophobia.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker sex asylsökandes upplevelser av folkbiblioteken i Hultsfred och Valdemarsvik och deras integrationsprojekt ”Låna en svensk” för att bidra med kunskaper om hur folkbiblioteket kan verka som stöd under asylprocessen. Sammanfattningsvis upplevde respondenterna folkbiblioteket som en viktig resurs för att överbrygga de sociala och språkliga barriärer som de mötte i värdlandet. Folkbiblioteket utgjorde en inkluderande social arena som sammankopplade respondenterna med lokalbefolkningen och tillhandahöll språk- och informationsresurser som gjorde det lättare att hantera den nya livssituationen och motiverade dem till ett mer aktivt deltagande i lokalsamhället. Som teoretisk ansats har de asylsökandes interaktioner med folkbiblioteket analyserats utifrån begreppet socialt kapital i syfte att undersöka folkbibliotekets potential att stärka de asylsökandes förbindelser och förtroende till majoritetssamhället. Studien drar slutsatsen att folkbiblioteken bidrog till att stärka det sociala kapitalet på en mikronivå genom bibliotekariernas positiva interaktioner med respondenterna, samt genom de formella möten mellan de asylsökande och lokalbefolkningen som förmedlades via ”låna en svensk”-projektet. På en makronivå bidrog biblioteken till att generera socialt kapital genom att verka som en öppen demokratisk institution som ställer alla användare på en jämlik nivå, vilket fick respondenterna att känna sig som en del av gemenskapen i lokalsamhället.

No description available.

Under år 2015 har media haft skriverier om flyktingkrisen i Europa och Sverige. Det har lagts fram som en av de största flyktingkriserna genom svensk historia på grund av mängden som anlänt. Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingtillströmningen i Sverige har på-verkat socialarbetare inom ensamkommande barn i Norrland privat och yrkesmässigt samt vilket stöd socialtjänsten har erbjudit dessa yrkesverksamma i situationen. För att svara på syfte gjordes en kvalitativ studie med sju intervjuer med socialsekreterare. Materialet som har samlats in har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket lett till ett innehållsrikt resultat som har analyserats genom fyra olika teorier. Teorierna täcker in flera aspekter inkluderat micro-, meso- och makro-nivå, för att skapa en helhetsbild vilket framkommit i intervjuerna. Resultaten bevisar att arbetsbelastningen ökade under år 2015 vilket ledde till att arbetsuppgifterna för socialsekreterarna förändrades genom att omprioriteringar behövde göras och största fokus blev på att lösa boendeplatser och de mest akuta saker som dök upp. Under denna period fanns det stöd i form av handledning, utbildning, kollegor och chefsstöd, men tiden räckte inte alltid till för att ta tillvara på stödet. Arbetsbelastningen och sena dagar på jobbet gjorde att socialsekreterarnas privatliv påverkades negativ på diverse sätt.

Bakgrund: Sverige idag är ett mångkulturellt land och många familjer kommer hit för att söka asyl. På barnhälsovården arbetar distriktssköterskor och barnsjuksköterskor som möter de asylsökande barnen och deras familjer. BHV-sjuksköterskorna har en central roll för barnfamiljerna och arbetet på barnhälsovården utgår från att se familjen som en helhet, utifrån ett familjefokuserat perspektiv. Syfte: Att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barn och deras familjer. Metod: Till studien valdes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer där 10 BHV-sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Författarna fick fram tre kategorier kommunicera både svårt och lätt, se hela familjens behov och se människor med olika kulturella behov. För BHV-sjuksköterskorna var att kommunicera det som skapade kvalitet på mötet, det kunde ibland gå lätt och vid andra fall vara svårt. Genom att kommunicera utan hjälp från tolk ansåg BHV-sjuksköterskorna att samtalen med familjen blev djupare och relationen blev tryggare. Samtliga BHV-sjuksköterskor samtalade inte bara om barnet utan vikten av att se hela familjen och familjens behov. Kulturella likheter och olikheter var ett återkommande samtalsämne under intervjuerna med både likheter och olikheter i familjernas levnadssätt, alla familjer har olika kulturella behov. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna har stor betydelse för alla barnfamiljer.  Som BHV-sjuksköterska är det viktigt att utgå från ett familjefokuserat perspektiv då mötet på BHV inkluderar hela familjen. För att alla familjemedlemmar ska må bra krävs det att alla i familjen uppnår en god hälsa, då familjen är en helhet. BHV borde fokusera extra på asylsökande familjer eftersom de ofta har en mer komplex situation. Det finns ett behov av utökad kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Sweden today is a multicultural country and many families come here to seek asylum. In child health care district nurses and pediatric nurses are working, her they meet asylum -seeking children and their families. Child health care nurses have a central role for families with children and the work in child health care assume to see the family as a one unit, on the basis of a family- focused perspective.  Purpose: To elucidate the child health care - nurses experiences in meeting the asylum -seeking children and their families.  Method: For the study a qualitative design with semi-structured interviews was chosen. Ten child health care- nurses were interviewed. The material was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The authors came up with three categories communicate both difficult and easy, see the whole family's needs and ensure people with different cultural needs.By communicating without help from an interpreter child health care – nurses considered that talks with the family became deeper and the relationship became more secure. Cultural differences were a recurring topic of conversation during the interviews with both similarities and differences in families' lifestyles. All child health care - nurses talked about the need to see the whole family.  Conclusions: Child health care - nurses have a central role in all families. As child health care - nurse, it is important to have a family- focused perspective of the meeting on child health care, to include the whole family. To make the whole family feel good it requires that everyone in the family achieve good health. Child health care should focus extra on families seeking asylum because they often have a more complex situation. There is a need for increased cultural competency of health professionals.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur präster ser på asylsökande som konverterar till kristendom. Den ämnar även studera hur prästerna talar om de asylsökande, hur de ser på de asylsökandes aktörskap, om de förändrar eller reproducerar maktordningen de finns i samt hur de ser på sin egen roll i processen. Materialet är insamlat med semi-strukturerade intervjuer med sju präster från olika stift inom Svenska kyrkan. Undersökningen är gjord med hjälp av kritisk diskursanalys och teorin som använts har främst byggt på Edward Saids Orientalism. Bland de sju informanter som intervjuats finns det två tydliga grupperingar av inställningar. Fyra präster är tveksamma till att döpa asylsökande och tre är positiva. De tveksamma ger de asylsökande mindre agens, de reproducerar maktordningen där de själva är överst och de talar om de asylsökande som om de är utsatta och som att de behöver hjälp att fatta rätt beslut. De som uttrycker sig positivt till att döpa asylsökande ger de asylsökande agens, de förändrar till stor del maktordningen och de talar om de asylsökande som aktörer och individer.

I min uppsats har jag genom en öppen och ostrukturerad intervju ämnat beskriva en persons erfarenheter och livsberättelser som utvisningsdömd och frihetsberövad asylsökande. Även fast hela personens liv omfattas i intervjun, har ett särskilt fokus legat på teman som berör personens bakgrund, hans resa från hemlandet, tiden i förvar samt hans nuvarande livssituation. I författandet av uppsatsen har jag använt mig av en narrativ metod med en livsberättelseansats, där de teoretiska och begreppsliga utgångpunkterna har varit: Anthony Giddens teorier kring modernitet och självidentitet. Erving Goffmans teorier kring stigma, social identitet och totala institutioner. Guy Standings och Isabell Loreys prekariatteorier. Uppsatsens resultat visar bland annat på att förvarstiden är psykiskt påfrestande vilket i informantens fall tydligast manifesterar sig genom en ständigt närvarande tristess. En tristess framkallad av identiskt utformade dagar innehållandes oföränderliga fysiska miljöer. Vad gäller tillvaron som asylsökande så präglas den första tiden av lättnad som sedan successivt övergår i känslor av frustration och väntan. En väntan och frustration som bottnar i ett liv av innehållslöshet, stagnation och nervositet. Resultatet visar även på att informanten upplever en viss misstro gentemot myndigheterna då han i kontakten med dessa ibland upplevt sig bli orättvist beskylld som kriminell eller som en lögnaktig snyltgäst. Under den period informantenen levde som illegal invandrare i Sverige upplevde han att han höll på att tappa kontrollen över sitt liv. Detta då för att han varken hade rättsliga möjligheter att stanna kvar i Sverige, samtidigt som resan tillbaka till hemlandet skulle innebära en potentiellt livshotande situation. Tillvaron som illegal invandrare innebar en känsla av att livet stannat upp och lagts på is, vilket kan liknas med en typ av existentiellt limbotillstånd. Förutom den bristande tillgången till fri rörlighet och resurser förspilldes även värdefull levnadstid som informanten upplever sig ha kunnat förvalta på ett mer konstruktivt sätt.

I denna fallstudie granskas ett i huvudsak ideellt projekt (kallat SPRINT) för volontärledd svenskundervisning av drygt 400 vuxna asylsökande i Åre kommun. Medelst observationer av undervisning och läromedel, kvalitativa intervjuer med de inblandade, samt enkäter till deltagarna har projektets bakgrund, ambitioner, upplägg och genomförande undersökts, samt hur det tagits emot av deltagarna. Upplägget uppfattas som välfungerande av samtliga inblandade och projektets resultat kan betraktas som lyckade, trots vissa upplevda hinder såsom alltför heterogena klasser med både utbildade och analfabeter, samt brist på volontärer. Således tål modellen mycket väl att upprepas i liknande situationer, där de ekonomiska resurserna är begränsade, men viljan att hjälpa stor. / This case study focuses on a local volunteer project in the municipality of Åre, aimed at teaching Swedish to over 400 adult refugees during the approximately 18 months that they have to wait for a residence permit. The background, aims, setup and operation of the project has been examined, accounted for and evaluated, as well as the perceived results. The methods used are observations of the lessons and examination of the web- based primer, interviews with the initiators, trainers, volunteers and administrator of the project, as well as a student survey. The teaching method and setup of the project is perceived as effective by all participants, although volonteers periodically were scarce and the classes too heterogeneous.The results can be considered more than satisfying. Thus the concept and setup can be recommended for use in similar situations in the future, where the financial means are lacking, but the desire to help prevails.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter asylsökande och flyktingar inom alla vårdkontexter men dessa möten kan vara en utmaning för båda parter. Flyktingar över 18 år har enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (SFS 2008:344) rätt till vård som inte kan anstå. Asylsökande och flyktingar är generellt en sårbar grupp då deras hälsa bedöms vara sämre jämfört med majoritetsbefolkningen i Sverige. Tidigare forskning visar att asylsökande och flyktingar har svårigheter att få den omvårdnad de önskar. Kommunikationen är en central del för att sjuksköterskan ska förstå patientens kulturella bakgrund och behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva asylsökande och flyktingars upplevelser av att vara patient i ett mottagarland. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. För att analysera insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys som var inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier: svårigheter i att förstå ett annorlunda sjukvårdssystem, ett bristande bemötande från vårdpersonalen, barriärer i kommunikationen och respektfullt bemötande. Huvudkategorin ett bristande bemötande från vårdpersonalen fick underkategorierna att inte bli sedd och att känna sig illa behandlad. Huvudkategorin barriärer i kommunikationen fick underkategorierna att inte kunna göra sig förstådd, att inte erhålla information och brister i tolkhanteringen.   Slutsats: Asylsökande och flyktingar upplevde att det fanns svårigheter i att förstå sjukvårdssystemet i ett mottagarland. Verbala- och ickeverbala kommunikationsproblem samt tillgången av lämpliga tolkar hade en negativ inverkan på vårdmötet. Även att resultatet visade på mestadels negativa upplevelser beskrev några asylsökande och flyktingar positiva händelser. Sjuksköterskor behöver bli bättre på att bemöta och se hela personen och dess kulturella livsvärld för att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad.

<p>Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp. Denna omdefiniering tycks ha haft konsekvenser för hur verksamheten inriktats och bland annat för tillämpningen av den kontroversiella ansvarspedagogiken.</p>