Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats. Ambivalensen mellan dessa två poler finns, med skiftande balans, inom alla informanterna. Positivt intresse, nyfikenhet, positiva erfarenheter, förståelse och respekt för, och en önskan om samhörighet med, de asylsökande, medlidande samt en insikt i och tacksamhet för den egna situationen märks bland de positiva aspekterna. Till misstänksamheten hör negativa erfarenheter, brist på respekt, ett ansvarsöverlämnande, åsikten att det annorlunda är störande samt ett avstånd till de nytillkomna. Resultatet visar även att majoritetsbefolkningen blivit van vid att leva nära människor från andra kulturer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrån lagar regler och förhållningssätt, samt att även ge en bild av vad de själva anser är viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet är baserat på 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter ensamkommande flyktingbarn. Vidare gjordes även jämförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler är eftertraktad men inte så mycket satsad på. Det viktigaste i arbetet och mötet med dessa barn är förhållningssättet och genom det främst att få barnen att känna sig trygga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingbarnets rättigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i ärenden enligt Dublinförordningen. Det är en litteraturöversikt över befintlig forskning på området, men även en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts på Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen består av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgångspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förståelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder på att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rättigheter enligt konventionen till att gynna staten. Flera av de lagar som är relevanta i ärenden gällande flyktingbarn tycks dessutom i flera avseenden vara i strid med barnkonventionen, och synen på barnet som aktör med egna skäl till asyl kan i praktiken vara missgynnande för barnet. I Europa tycks barnkonventionen generellt ha litet inflytande i tillämpningen av lagarna och den svenska staten är inget undantag.

The purpose of this case study is to demonstrate how societal mechanisms can impact on asylum seekers and influence their individual identity. The information for this case study was collected through comprehensive interviews with a group of asylum seekers from Söderhamn whereby the individuals expressed their perception of their current situation. From the gathered material we could see a pattern emerge which gave us the framework and the foundation for our theoretical approach. The similarity we discovered when analyzing the material was the powerlessness the individuals experienced e.g. the individuals had no possibility to influence their current situation and worse, it was impossible for the individuals to enter society even when they had the willpower to do so. According to the asylum seekers the authority’s unwillingness to assist in language development worsens the chances for the individuals to integrate into the society. Through our case study we have discovered that social exclusion and alienation are common identity experiences the asylum seekers have been through which will be our theoretical framework.

<p>Syftet med denna studie var att belysa uppkomsten av apatiskt tillstånd, hur man som behandlare bemöter och behandlar asylsökande barn med apatiskt tillstånd. Vilket mynnade ut i våra frågeställningar: Vad är apatiskt tillstånd och hur kan det uppstå? Varför drabbar detta i sådan omfattning just asylsökande barn? Hur bemöter och behandlar man klienter med apatiskt tillstånd på en institution? Vi har intervjuat personal på behandlingshem som arbetar med dessa barn. Den lästa litteraturen samt de intervjuer vi gjort med behandlingspersonalen har knutits samman med Antonovskys KASAM och Bowlbys bindningsteori. Inslag i litteraturen har varit om det är ett äkta sjukdomstillstånd eller ett ”fejkat” tillstånd för att få uppehållstillstånd. Slutsatsen blev att de apatiska flyktingbarnen hamnar i en situation som består av hopplöshet och hjälplöshet. Deras enda trygga bas som oftast är modern har försvunnit då hon själv ofta drabbas av en depression och därför inte kan sköta om sitt barn på ett adekvat sätt. Tillfrisknandet av det apatiska barnet består av att man som behandlare bistår med att ge barnet vård och omsorg. Nyckeln till ett tillfrisknande ligger i att familjen får ett uppehållstillstånd. Ur ett behandlingsperspektiv spelar det ingen roll om tillståndet är ”fejkat” eller äkta för att ta familjen på allvar då ett ”fejkat” tillstånd visar att problemet är illa nog.</p>

Syftet med denna studie var att belysa uppkomsten av apatiskt tillstånd, hur man som behandlare bemöter och behandlar asylsökande barn med apatiskt tillstånd. Vilket mynnade ut i våra frågeställningar: Vad är apatiskt tillstånd och hur kan det uppstå? Varför drabbar detta i sådan omfattning just asylsökande barn? Hur bemöter och behandlar man klienter med apatiskt tillstånd på en institution? Vi har intervjuat personal på behandlingshem som arbetar med dessa barn. Den lästa litteraturen samt de intervjuer vi gjort med behandlingspersonalen har knutits samman med Antonovskys KASAM och Bowlbys bindningsteori. Inslag i litteraturen har varit om det är ett äkta sjukdomstillstånd eller ett ”fejkat” tillstånd för att få uppehållstillstånd. Slutsatsen blev att de apatiska flyktingbarnen hamnar i en situation som består av hopplöshet och hjälplöshet. Deras enda trygga bas som oftast är modern har försvunnit då hon själv ofta drabbas av en depression och därför inte kan sköta om sitt barn på ett adekvat sätt. Tillfrisknandet av det apatiska barnet består av att man som behandlare bistår med att ge barnet vård och omsorg. Nyckeln till ett tillfrisknande ligger i att familjen får ett uppehållstillstånd. Ur ett behandlingsperspektiv spelar det ingen roll om tillståndet är ”fejkat” eller äkta för att ta familjen på allvar då ett ”fejkat” tillstånd visar att problemet är illa nog.

The objective of this undergraduate thesis is to study the Swedish Social Democatic Party’s standpoint of the law allowing asylum seekers to choose where to live (ebo) between 1994-2009. The study’s empirical material is being based on official documents from the Swedish Parliament, which is being analyzed by a method called ”process-tracing”.   A research question has been formulated to supplement the objective: What arguments has the Swedish Social Democratic Party expressed pro and con the law of ”ebo”?   The study’s theoretical framwork is based on two theories which explain incentives behind parties’ decision-making, strategic or ideological, on three arenas. As the law was ratified the party took a positive standpoint, but later shifted to become stricly against it. The main result was that through the theoretical perspecitve one can argue that the party members used a more ideological argumentation, but later on, based their evaluation of ebo on a strategic matter.

The population of asylum seekers puts new challenges on the Swedish health care since their difficulties are complex; having both atraumatic background and a continuing worry about the asylum process.This study aims at investigating how health care professionals working with asylum seekers are affected emotionally using the theoretical concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction. Nine qualitative interviews with health care professionals were conducted and the material was analyse dusing thematic analysis. Results were deductively found in thematerial, using the asylum process itself along with the concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction as themes. Previous findings regarding empathy and its relations to compassion fatigue and compassion satisfaction were confirmed. This was furhter developed in this study through its focus on health care professionals working with asylum seekers.

The purpose of this thesis is to find out how the Swedish authorities comply with international law by studying the protection of asylum-seeking children that are apprehended by Swedish authorities according to the legislation of LVU because of abuse or neglect and thereafter are deported together with their parents. The aim of this thesis is to find out if Swedish legislation and praxis is consistent with international law through the Convention on the Rights of the Child and EKMR. Would it be possible to increase the protection of these children through incorporating the Convention on the Rights of the Child in Swedish law, through a wider interpretation of the principle of non-refoulement or through more morality in the law? The thesis has been conducted as a literature study where the right-dogmatic method has been used to compare Swedish and international law. The theories by Dworkin about morality and law have been compared to Peczeniks right-dogmatic theories. The review shows that Swedish authorities are infringing article 2, 3, 12 and 19 of the Convention on the Rights of the Child, when it comes to the protection of asylum-seeking children. The best way to increase the protection is to incorporate the Convention on the Rights of the Child in Swedish law. By interpreting the principle of Non-refoulement in a wider manner the protection will also increase. However, the use of more morality in the judgements will not ensure the asylum-seeking children a reliable protection. Keywords: Asylum-seeking children, LVU, Convention on the Rights of the Child, EKMR, Non-refoulement, Dworkin, Peczenik.

Syftet med vår undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som får komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrån TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys där vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis. I studien har vi utgått från tidigare forskning om objektivitetsbegreppet samt teorier om diskriminering och så kallad andrafiering (SOU, 2007:102). Vår undersökning visar att personer med flyktingstatus sällan får komma till tals i texterna. Istället får myndigheter och politiker definiera problemen kring flyktingmottagning i Sverige. En bild av "vi och dom" målas upp genom att flyktingar och asylsökande beskrivs som ett ansiktslöst kollektiv. Utifrån den objektivitetsmodell vi använt visar vår undersökning att TT inte har en balanserad nyhetsrapportering i ämnet.