<p>Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna. Studien följde kvalitativ metod. Intervjuer gjordes med två flyktingföräldrar som tidigare har levt gömda med sina familjer och med två personer som har erfarenhet av att arbeta med gömda flyktingfamiljer. Studiens resultat analyserades utifrån ett mångdimensionellt perspektiv med hjälp av generell systemteori, kristeori och maktteorier. Resultatet av studien visade att gömda flyktingfamiljers praktiska livssituation upplevs som svår. Av rädsla för att bli upptäckta undviker flyktingarna att ta kontakter med omgivningen. Familjerna upplevs vara helt eller delvis maktlösa inför att kunna förändra sin situation. Situationen som gömd flykting uppfattas ha påverkat familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa negativt och långsiktigt. Efter uppehålls-tillståndet upplevs känslor som utanförskap samt förändrade personlighetsdrag hos flyktingarna.</p>

<p>Antal ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige har kraftigt ökat de senaste åren. Migrationsverket har tidigare haft hela ansvaret för mottagande av ensamkommande asylsökande barn, men sedan en lagändring 2006 ansvarar kommunerna nu för omhändertagande och boende. I landets olika kommuner som valt att ta emot ensamkommande asylsökande barn skiljer sig boendet åt, vissa kommuner erbjuder plats i familjehem och andra på HVB-hem. Studien har undersökt beslutsgång och beslutsgrunder vid val av boendeform i tre utvalda kommuner. Studiens fokus var på om Sveriges historiska erfarenheter med finska och judiska krigsbarn under andra världskriget tagits hänsyn till, vad nuvarande forskning säger och om kommunernas tidigare erfarenheter påverkade vid kommunernas beslut. Studien genomfördes explorativt samt jämförande och informationsinsamlig skedde via kvalitativa intervjuer med kommunrepresentanter. Kommunernas olika val av boende fungerade och stämde till viss del överens med vad aktuell forskning visade och i beslutsprocesserna har det inte tagits hänsyn till relevanta historiska erfarenheter. Studien visade att det krävs mer evidensbaserad kunskap för hur olika placeringar påverkar ensamkommande asylsökande barn.</p>

<p>During the 20 century millions of people have escaped from war, threat against their human rights, economic injustices and pursuit. The great numbers of fleeing people have lead to difficulties in asylum investigation in the countries, which receive the asylum seekers. Sweden is a country, which has ratified the Genéveconvention 1954, and receives the asylum seekers. The great numbers of asylum seekers have caused among other things long time of waiting for the asylum seekers, sometimes up to 2-3 years. This implies some consequences both for the asylum seeker and for the community. The purpose of the study is to explore how the asylum errands are treated and to elucidate possible problems with implementing the asylum politics in Sweden. This study addresses three questions. Through these questions I want to explain the reasons for the long waiting time for asylum seekers and consequences of these both for the community and the asylum seekers.</p>

Antal ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige har kraftigt ökat de senaste åren. Migrationsverket har tidigare haft hela ansvaret för mottagande av ensamkommande asylsökande barn, men sedan en lagändring 2006 ansvarar kommunerna nu för omhändertagande och boende. I landets olika kommuner som valt att ta emot ensamkommande asylsökande barn skiljer sig boendet åt, vissa kommuner erbjuder plats i familjehem och andra på HVB-hem. Studien har undersökt beslutsgång och beslutsgrunder vid val av boendeform i tre utvalda kommuner. Studiens fokus var på om Sveriges historiska erfarenheter med finska och judiska krigsbarn under andra världskriget tagits hänsyn till, vad nuvarande forskning säger och om kommunernas tidigare erfarenheter påverkade vid kommunernas beslut. Studien genomfördes explorativt samt jämförande och informationsinsamlig skedde via kvalitativa intervjuer med kommunrepresentanter. Kommunernas olika val av boende fungerade och stämde till viss del överens med vad aktuell forskning visade och i beslutsprocesserna har det inte tagits hänsyn till relevanta historiska erfarenheter. Studien visade att det krävs mer evidensbaserad kunskap för hur olika placeringar påverkar ensamkommande asylsökande barn.

Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna. Studien följde kvalitativ metod. Intervjuer gjordes med två flyktingföräldrar som tidigare har levt gömda med sina familjer och med två personer som har erfarenhet av att arbeta med gömda flyktingfamiljer. Studiens resultat analyserades utifrån ett mångdimensionellt perspektiv med hjälp av generell systemteori, kristeori och maktteorier. Resultatet av studien visade att gömda flyktingfamiljers praktiska livssituation upplevs som svår. Av rädsla för att bli upptäckta undviker flyktingarna att ta kontakter med omgivningen. Familjerna upplevs vara helt eller delvis maktlösa inför att kunna förändra sin situation. Situationen som gömd flykting uppfattas ha påverkat familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa negativt och långsiktigt. Efter uppehålls-tillståndet upplevs känslor som utanförskap samt förändrade personlighetsdrag hos flyktingarna.

No description available.

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än den generella befolkningen, på grund av traumatiska händelser och förlusten av kultur och stöd. Sjukvårdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vårdbehov för sin psykiska hälsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmåga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohälsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod har utförts. Enkäten besvarades av 53 distriktssköterskor. Deskriptiv statistik har använts för att analysera data. Resultat: Det visade sig att flertalet av distriktssköterskorna (55,8 %) i ganska hög grad ansåg sig kunna identifiera psykisk ohälsa hos asylsökande. Däremot ansåg 53 procent av distriktssköterskorna att de i låg grad kunde tillgodose de asylsökandes psykiska och sociala omvårdnadsbehov. Distriktssköterskorna i studien skattade sin egen kulturella kompetens som bristfällig. Slutsats: Distriktssköterskorna anser sig behöva mer kunskap om asylsökandes rättigheter till vård för att kunna ge dem den vård de är berättigade till för sin psykiska ohälsa. Distriktssköterskors kulturella kompetens behöver förstärkas genom möjligheter till utbildning. / Background: Asylum seekers are more likely to suffer from mental illness than the general population, due to their experiences of traumatic events and the loss of culture and support. Healthcare professionals need to have knowledge about asylum seekers specific health care needs of their mental health and possess a cultural competence in order to provide a person centered care. Aim: The study's aim was to investigate how primary care nurses rated their own ability to identify, assess and manage the mental health of asylum seekers. Method: A quantitative cross-sectional study with questionnaires as data collection method has been carried out. The questionnaire was answered by 53 primary care nurses. Descriptive statistics were used to analyze the data. Result: The result showed that most of the of primary care nurses (55,8 %) in fairly high degree felt able to identify mental illness among asylum seekers. In contrast 53 percent of the primary care nurses considered that they in low extent were able to meet asylum seekers care needs. The primary care nurses in the study hade a lack of cultural competence. Conclusion: Primary care nurses consider themselves to need more knowledge about the asylum seekers´ right in health care, in order to give them the care they are entitled to for their mental illness. The cultural competence of primary care nurses need to be improved, by giving them access to education.

Bakgrund: Barn och ungdomar har immigrerat ensamma i flera decennier. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat de senaste åren i Europa och främst i länder som Storbritannien, Sverige, Österrike och Norge. År 2008 immigrerade 13 400 barn/ungdomar utan föräldrar till Europa och ca 80 % av dem ansökte asyl. Sverige tog enskilt emot ca 3 578 ensamkommande flyktingbarn år 2012 och det väntas öka de närmsta åren. Det har även rapporterats om att ensamkommande flyktingbarn har en ökad risk för psykisk morbiditet. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som inverkar på ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa. Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie baserad på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultat: Fem teman identifierades: Traumatiska upplevelser, Migrationsprocessen, Miljön, Ålder och Genus. Traumatiska upplevelser var den mest övervägande faktorn som bidrog till den ökade risken för utveckling av psykisk ohälsa. Vidare spelade migrationsprocessen och miljön i det nya landet stor roll för dessa barn/ungdomars välbefinnande. Ytterligare identifierade faktorer var kön och ålder. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visade på att dessa barn/ ungdomar har råkat ut för olika traumatiska upplevelser och att detta var den största bidragande faktorn till att de hade högre risk att utveckla psykisk ohälsa. Vidare framkom det att migrationsprocessen och miljön i det nya landet bidrog till den ökande risken för att utveckla psykisk ohälsa.  Klinisk betydelse: Denna studie ska ge ökad förståelse om ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa och belysa faktorer som inverkar på deras mående. Genom att ha kunskap om dessa faktorer kan sjuksköterskan lättare identifiera dessa barns omvårdnadsbehov. / Background: Children and young adolescents have been immigrating alone for decades. However the number of unaccompanied refugee children has increased in recent years in Europe, mainly in countries such as Britain, Sweden, Austria and Norway. In 2008, 13.400 children and young adolescents, immigrated without their parents to Europe and about 80% of them applied for asylum. Sweden alone received about 3,578 unaccompanied refugee children in 2012 and it is expected to increase in coming years. It has also been reported that unaccompanied refugee children have an increased risk of psychiatric morbidity. Aims: The aim of this study was to highlight factors affecting unaccompanied refugee children's mental health. Method: This study is a literature review based on eight quantitative and two qualitative studies. Results: Five themes were identified: Traumatic experiences, the Migration Process, Environment, Age and Gender. Traumatic experiences were the most predominant factor that contributed to the increased risk of developing mental illness. Furthermore the migration process and the environment in the new country had a big impact on these children/adolescents well-being. Additional identified factors were gender and age. Conclusion: The result of this study showed that these children / adolescents have suffered from various traumatic experiences highly contributing to an increased risk of developing mental illness. It was also found that the migration process and the environment in the new country contributed to the increased risk of developing mental illness. Clinical significance: This study can provide a better understanding of unaccompanied refugee children's mental health and illuminate the factors affecting their psychological well-being. Having knowledge of these factors, may help the nurses to identify these children's care needs.

Sweden is traditionally one of the European countries with the highest number of asylum seekers. The Migration Board is the authority responsible for investigation of asylum cases. Moreover it is responsible for taking care of refugees while they await their decision. The refugees come in contact also with other actors within the Swedish society. Considering the refugees’ difficult situation, it is important that they are received in a dignified manner and met with kind treatment. Is our society good at doing so? This is the object of investigation in this study. It answers the following questions: i) What do refugees need in order to cope with all the difficulties related to being a refugee? ii) In the refugees’ own opinion, what kind of help and support does the Swedish society offer them? iii) In the refugees’ opinion, what effect do the society’s actions have? The study makes use of a theory about the refugee crisis with its development through losses in different categories. In order to answer the research questions eight asylum seekers, living in a camp in Sweden, were interviewed. The result of analyses showed that the participants’ opinions about the Swedish society were generally positive despite having mostly bad experiences with the clerks at the Migration Board. The Swedes acted, in the refugees’ opinion, as kind people, willing to help. They seemed to sympathize with refugees and understand their situation. The result of the study agrees with former research and theories about the refugee crisis. Swedish lessons were the most effective aid from the society. The residence permit was the most desired help which the refugees wanted to have from the Swedish society.

<p>Sweden is traditionally one of the European countries with the highest number of asylum seekers. The Migration Board is the authority responsible for investigation of asylum cases. Moreover it is responsible for taking care of refugees while they await their decision. The refugees come in contact also with other actors within the Swedish society. Considering the refugees’ difficult situation, it is important that they are received in a dignified manner and met with kind treatment. Is our society good at doing so? This is the object of investigation in this study. It answers the following questions:</p><p>i) What do refugees need in order to cope with all the difficulties related to being a refugee? ii) In the refugees’ own opinion, what kind of help and support does the Swedish society offer them?</p><p>iii) In the refugees’ opinion, what effect do the society’s actions have?</p><p>The study makes use of a theory about the refugee crisis with its development through losses in different categories. In order to answer the research questions eight asylum seekers, living in a camp in Sweden, were interviewed.</p><p>The result of analyses showed that the participants’ opinions about the Swedish society were generally positive despite having mostly bad experiences with the clerks at the Migration Board. The Swedes acted, in the refugees’ opinion, as kind people, willing to help. They seemed to sympathize with refugees and understand their situation. The result of the study agrees with former research and theories about the refugee crisis. Swedish lessons were the most effective aid from the society. The residence permit was the most desired help which the refugees wanted to have from the Swedish society.</p>