Miljontals människor i världen har tvingats fly från sina hemländer undan krig, förföljelser och förtryck för att söka skydd i andra länder. Dessa människor blir asylsökande i mottagarlandet och som asylsökande är tillgången till sjukvård begränsad av lagstiftning. Asylsökande personer har dock ett komplext vårdbehov och många av dem kommer i kontakt med sjukvården. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta asylsökande personer. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar grundlade resultatet. Efter analys av artiklarna kunde två kategorier urskiljas: Organisationens påverkan i mötet med asylsökande och Samspelet mellan sjuksköterskor och asylsökande. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att asylsökande personer hade svårt att förstå mottagarlandets hälso- och sjukvårdssystem och att det var viktigt att förklara hälso- och sjukvårdssystemet. Sjuksköterskor upplevde sig sakna tillräcklig kunskap om asylsökande personers vårdbehov och om olika kulturer. Sjuksköterskor upplevde kommunikationsproblem och svårigheter med att skapa en god vårdrelation med asylsökande personer. Ytterligare forskning behövs för att bättre kunna möta asylsökande personers vårdbehov och kunna överbrygga de svårigheter sjuksköterskor upplevde i mötet med asylsökande personer. / Millions of people have been forced to flee their native countries in order to seek protection from war, persecution and oppression. These people become asylum seekers in the host country and as asylum seekers they are only entitled to limited healthcare that is regulated by law. In fact, asylum seekers have a complex need of healthcare and many of them get in contact with the healthcare. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of meeting asylum seekers. A literature review was conducted and nine scientific research articles were included in the study. After analyzing the articles two categories emerged: Organizational influence in the meeting with asylum seekers and Interaction between nurses and asylum seekers. The result showed that nurses experienced asylum seekers having a hard time understanding the healthcare system in the host country and that it was important to explain it to them. Nurses reported a lack of knowledge concerning the need of healthcare regarding asylum seekers and concerning different cultures. Nurses experienced difficulties in communicating and in building a good relationship with asylum seekers. The field is in need of further research in order to better meet the need of healthcare regarding asylum seekers and to overcome the difficulties experienced by nurses.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Barn som söker asyl i Sverige har ökat de senaste åren. Asylsökande och nyanlända barn tillhör en sårbar grupp utifrån ett hälsoperspektiv med en hög förekomst av psykisk ohälsa. Skolsköterskan möter dessa barn i sitt hälsofrämjande arbete i skolan. Skolsköterskans erfarenheter kring asylsökande och nyanlända barn kan därför bidra till en ökad förståelse kring vilka faktorer som påverkar dessa barns hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av asylsökande och nyanlända barn i grundskolan för att få en ökad förståelse för barnets hälsa, samt identifiera brister, möjligheter och förbättringsförslag. Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med tio skolsköterskor från fyra kommuner i mellersta Sverige som arbetar med asylsökande och nyanlända barn i grundskolan från förskoleklass till årskurs nio. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sex subkategorier. Maktlöshet att inte kunna påverka sin framtid i Sverige bildade kategorin Migrationsprocessens påverkan på barnets hälsa. Skolsköterskans relation till barnet och Socialt nätverk bildade kategorin Skolans påverkan på barnets hälsa. Barnets ansvar att lära sig språket, Kultur och Att komma med eller utan familj bildade kategorin Familjens påverkan på barnets hälsa. Olika förbättringsförslag framkom även i studien. Slutsats: Skolsköterskans erfarenheter av asylsökande och nyanlända barns hälsa i grundskolan är att barnens hälsa påverkas av migrationsprocessen, familjen och skolan. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande främst för de barn som kommer utan familj. Skolsköterskan relation till barnet är viktig för att barnet ska kunna prata om sin hälsa.

No description available.

Under hösten 2015 ökade antalet asylsökande i Sverige drastiskt. Detta trots att Migrations- verket, i juli månad, prognostiserat att antalet asylsökande skulle ligga på en lägre nivå än föregående år. Redan i augusti ökade antalet asylsökningar och i början av oktober var situationen såpass ansträngd att regeringen gav Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppdraget att bland annat ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna kom att redogöra för aktuellt läge och peka på områden där behov av åtgärder identifierats. Genom en kvalitativ textanalys och teoretisk utgångspunkt i probleminramning och meningsskapande i enlighet med Boin et al (2005) syftar denna studie till att undersöka MSB:s probleminramning och meningsskapande av flyktingsituationen i Sverige hösten 2015. Studien visar att det stora antalet asylsökande kom att orsaka en hel del problem framförallt gällande boendebrist och omhändertagandet av ensamkommande barn. Vidare så påvisas faktorer som skulle kunna bidra till problemets lösning, exempelvis fler ankomstkommuner för ensamkommande barn.

Syftet med denna studie är att undersöka asylsökandes hälsa under asyltiden med fokus på ett folkhälsoperspektiv, vad som inverkar på hälsan samt undersöka medvetenhet kring deras rättigheter.   Tidigare forskning visar: Brist på sysselsättning (aktiviteter, arbete) och avsaknad av stöd leder till psykisk ohälsa.   Vår studie bygger på åtta kvalitativa intervjuer, vilka utgjordes av en familjeintervju, en person från Röda Korset och en person från Svenska kyrkan. Två gruppintervjuer gjordes med personal på asylboenden, en gruppintervju med asylsökande och flera enskilda intervjuer med f.d. asylsökande.   Resultat: Delaktighet och samhörighet med personer eller en grupp människor var viktigt för hälsan. Inlärning av svenska, praktik eller andra meningsfulla aktiviteter gynnade asylsökandes hälsa. Lång väntan på beslut om asyl skapade nivåer av ångest och ohälsa och har även visat sig ha ett samband med passivitet vilket leder till brist på motivation. Flertalet av respondenterna hade sin familj kvar i hemlandet, varav några kunde upprätthålla kontakten under vistelsen i Sverige. Andra respondenter hade emellanåt inte någon kontakt alls med sin familj, vilket skapade ångest och stress. Några av de asylsökande upplevde att de saknade information om sina rättigheter och information om Sverige. / The purpose of this essay is to investigate asylum- seekers health during the asylum time with focus on a people's-health- perspective, what affect health. Secondly to investigate awareness among asylum- seekers about their rights.   Earlier research showed: lack off occupation (activities, work) and lack of support leads to psychological ill-health.   Methods: Eight interviews were made with a mix of individual asylum seekers and Refugees, one family interview, one with a person from two NGO organizations, Red Cross and The Swedish church. Two group interviews were held with staff members at asylum accommodations.   Results: Being part in a community and being occupied with Swedish learning, internship or other meaningful activities were beneficial to the asylum seekers health. Long waiting time for some asylum- seekers (referred in the interviews) made them passive because of loss of motivation. Many had family back in their home-country. Some asylum-seekers had good contact with their family, while others had family members who were unreachable from time to time. Asylum-seekers in those cases had a lot of stress and anxiety. Some asylum-seekers felt that they lacked information about their rights and information about Sweden.

Syftet med studien är att beskriva vilka uppfattningar som finns hos ensamkommande asylsökande ungdomar genom att intervjua sex ungdomar från Afghanistan och Iran om vad integrationsprocessen innebär för dem. Då jag har en förförståelse om ämnet så har jag valt att använda mig av hermeneutisk ansats och beskriva ungdomarnas uppfattning. Detta är en kvalitativ forskning med intervju som datainsamlingsmetod. Jag har intervjuat sex ensamkommande ungdomar mellan 16–18 år, med rötterna i Afghanistan. Många afghaner har flytt från Afghanistan till Iran och därmed kommer de från någon av dessa länder men de är alla födda i Afghanistan. Ungdomarna har bott i Sverige längre än ett år och har en pågående integrationsprocess. De som har deltagit i studien har bott i Sverige mellan 18 och 30 månader. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys där en underliggande kategori har kunnat kopplas till desvar som respondenterna har gett. Detta är en pedagogiskt kopplat studie där socialpedagogik har berörts i beskrivningen av de ensamkommande ungdomarnas uppfattning som berör integrationsprocessen. Det som studien har resulterat i är att det finns mycket i integrationsprocessen som uppfattas positivt av ungdomarna men en del hinder kan göra processen svårare. Exempel på positiva delar av processen är den trygghet som finns i Sverige och det fina bemötande av ungdomarna, som uppfattas respekt. De svårigheter som kan uppstå är att deras väntan i asylprocessen blir långdraget och sänker motivationsnivån hos ungdomarna. Trots alla upp och nedgångar för ungdomarna har samtliga sex ungdomar hopp om framtiden och är beredda att kämpa för att få jobb, boende och utbildning som sedan ska leda till en bra integration. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur en grupp socialsekreterare kan beskriva sina möjligheter att erbjuda insatser till barn med asylsökande vårdnadshavare. De frågeställningar studien undersöker är hur en grupp socialsekreterare uppfattar sitt handlingsutrymme i ärenden som berör barn med asylsökande vårdnadshavare, hur frågan om att barn kan komma att utvisas med sina vårdnadshavare under pågående behandlingsinsats hanteras, och hur socialsekreterarna ser på sina möjligheter att nå upp till barnkonventionens målsättningar i ärenden som berör asylsökande barn. Studien bygger på fyra semistrukturerande intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom socialtjänstens enhet barn och unga. Studiens material analyserades med stöd av två teoretiska begrepp, handlingsutrymme och barnrättsperspektiv. I resultatet framkom det att socialsekreterarna kunde till viss del vara begränsade i de insatser de kunde erbjuda asylsökande barn och familjer. Dessa insatser handlade främst om LSS insatser och ekonomiskt bistånd. Vidare framkom att risken för utvisning av asylsökande barn under pågående behandling kunde försvåra socialsekreterarnas arbete, och leda till känslor av frustration, maktlöshet och utmattning. Många av socialsekreterarna kunde därmed inte uppnå målsättningen inom lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, delvis med hänsyn till brister i implementering av denna lag, och delvis med hänsyn till att Socialtjänstlagen är underordnad Utlänningslagen.

Med hjälp av teorin om nyhetsvärdering, nyhetsurval och gestaltning besvarar den här kvantitativa innehållsanalysen frågorna: hur lokal- och rikspress rapporterar om flykting- och invandringsfrågor, vilka ämnen som förekommer i rapporteringen, vem som får komma till tals samt hur migranter och flyktingar gestaltas inom Aftonbladet, Dagens Nyheter, Borås Tidning och Eskilstuna-Kuriren. Vi antog att lokalpressens närhet till medborgarna skulle påverka nyhetsurvalet och gestaltningen, och därmed skilja sig från rikspressen. Istället visade resultatet att skillnaderna var marginella i riks- och lokalpressens rapportering. Bäggedera rapporterade i störst utsträckning om politik. Elitaktörer var vanligt förekommande i rapporteringen, men något förvånande fick utlänningar komma till tals lika ofta som rikspolitiker i lokalpress. Vad gäller gestaltningen av asylsökande/nyanlända skrivs de oftare både som subjekt och objekt i riks- än lokalpress. Generellt finns liknande tendenser i vårt material, gällande att gestalta asylsökande och flyktingar som offer, som konstaterats i tidigare forskning. Men lokalpressen rapporterade något oftare om det positiva ämnet “framgångssaga” där främst utlänningar är förekommande. Vi ser att de skillnader som är noterade återfinns både mellan lokal- och rikspressen men även mellan de olika tidningarna, alltså har de två lokaltidningarna inte alltid samma utfall, likaså de två rikstidningarna, utan skillnader finns mellan samtliga fyra tidningar.

Sweden is a country that historically speaking has had generous migration policies, however the migration crisis occurring in 2015 resulted in many challenges for unaccompanied asylum-seeking children. This study highlights signs indicating that the adjustment period is not only crucial to their integration long-term but also sheds light on the vulnerability of unaccompanied children seeking asylum with a special emphasis being that they appear more vulnerable during the period when they first arrive in Sweden. We also examine how their experience of the asylum process potentially influences their social, physical, and psychological health. Furthermore, this is done by identifying which factors they themselves feel are of most importance as it pertains to their experiences of the asylum process, as well as what those experiences mean for their integration regarding their new lives in Sweden. The method used in this qualitative study has been conducting qualitative interviews with five male participants ranging from ages 20 to 25 years old. All participants share the experience of arriving in Sweden as unaccompanied asylum-seeking children. The results presented in the study were analyzed by applying two main theoretical perspectives and one complimentary theory one; Bronfenbrenner ecological system theory, Diaz integration theory, and empowerment. Additionally, previous research made within the area of the study was also examined. Results found that participants regard education, skillset in language, health, family, and meaningful people as crucial aspects that have had significant meaning in their experiences of going through the asylum process as well as for their integration. The conclusions drawn within the qualitative study is the understanding that language holds a key role in integrating, both effectively and long-term as it is believed to make way for self-sufficiency and building relationships with other members of society. Health was another key factor, specifically mental health which is an important aspect because it explores feelings of the unknown and fear that unaccompanied refugee children carry due to their experiences. Which in turn plays a role in their health while in the country and going through the process of for instance not knowing if they are allowed to stay in Sweden or not. Another conclusion was, understanding the importance of the personnel in homes for unaccompanied refugee children. Since many are forced to leave their family members behind this leads to them missing that family structure, an important component of developing children’s identity.

Asylsökande ungdomar lever i ständig oro och väntan på besked från Migrationsverket. De vet inte om, eller hur länge de får stanna i Sverige. Trots detta går de i skolan och förväntas att göra ett gymnasieval inför en framtid i Sverige som de inte vet om de får. Detta blir en utmaning för både eleverna och de studie- och yrkesvägledare som ska möta dessa elever. Jag har valt att studera elevernas upplevelse av denna situation.Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur elever som är asylsökande upplever sin skolsituation och resonerar kring sitt gymnasieval. Jag har utgått från följande frågor: Vilken inverkan har asylprocessen på elevernas skolsituation? Hur påverkar asylprocessen elevernas val till gymnasiet?För att ta reda på detta valde jag en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet. Utifrån Giddens, Hodkinson och Sparkes samt Bourdieu har jag analyserat det empiriska materialet, men tidigare forskning har även bidragit till resultatdiskussionen.Resultatet visar att asylprocessen påverkar vad eleverna gör för val både när det kommer till att prioritera ämnen i skolan men även hur de förhandlar med sig själva vid gymnasievalet. Språkintroduktion är en viktig plats för eleverna där de känner trygghet och tillhörighet. Asylprocessen har påverkan på elevernas gymnasieval då de känner sig begränsade och får kompromissa med sig själva vid val av utbildning.