Transpersoner är en särskilt utsatt grupp i asylprocessen som ofta blir misstrodda och diskriminerade av myndigheter. De tvingas bevisa sin könsidentitet utifrån stereotypa uppfattningar om transpersoner. Upplevs de inte som trovärdiga nekas de asyl och utvisas. Syftet med denna studie är att med hjälp av intersektionalitet, queerteori och begreppet performativitet undersöka hur asylsökande transpersoner upplever bemötandet från Migrationsverket och huruvida deras rättigheter tas tillvara på. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Av resultatet framgår att transpersoner möts av heteronormativa antaganden, inskränkthet och okunskap från Migrationsverket. Orsaker till flykt från ursprungslandet återskapas ofta i asylprocessen genom upplevelser av förtryck. Erfarenheter av transfobi och rasism i asylprocessen är vanliga och deltagarna lyfter tydliga brister hos Migrationsverket gällande förutsättningar för att uppnå krav som ställs på den asylsökande. Migrationsverket har otydliga riktlinjer, ger dubbla budskap i form av krav på tung bevisbörda och samtidiga uppmaningar att dölja könsidentiteten. / <p>2018-06-05</p>

This qualitative study has been conducted by request of Västerbottensidrottsförbund. The aim of the study has been to create knowledge about how the sports movement can work toward their goal of a lifelong sport engagement for all. Specifically, for women with another ethnic background than the Swedish one. During a period of ten weeks four different sport associations who had been granted funds by Västerbottensidrottsförbund were interviewed concerning their projects towards increasing the involvement in sport amongst this group of women of age 15 or older. Four participants in these projects were also interviewed to give light to their experience of the sport activity. The results were consistent with previous studies showing that it is important to adapt to the cultural and religious aspects in order to reach them. It also showed that the most challenging parts concerned getting participants and creating a continuous involvement together with the communication of information. All four associations had found ways to deal with this and had innovative ideas on how to better motivate the target group to participate in their sport activities. They did this by creating sport activities for mothers and daughters to do together as well as creating a place to talk and work on their confidence. However difficult it might have been to get them there the results showed that there was a hunger amongst this group for physical activities and all four associations have continued with their projects by request of the participants and some participants had even started in other sport activities as well.

Research on forced migration has largely ignored asylum seekers from sexual and gender minorities. This exploratory study aimed to examine both positive and negative experiences of LGBT asylum seekers who had migrated to Sweden. Within the study, experiences prior to migration, during transit, and after arrival in Sweden were conceptualized as a process. Guided by the research question “How do LGBT asylum seekers describe positive and negative experiences of their asylum journeys?”, semi-structured interviews with eleven LGBT asylum seekers were conducted and analyzed using inductive thematic analysis. The analysis resulted in five themes; 1. Living Under Threat, 2. Into the Abyss, 3. Living in Suspension, 4. External Sources of Support and 5. Strength from Within. Considerable stressors were reported, spanning form pre- to post migration. LGBT asylum seekers are found to be an especially vulnerable group that demonstrates considerable internal resources.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning hos Migrationsverket i region Öst. Via en totalundersökning har studien kartlagt 87 handläggares uppfattningar om tolkningsförfarandet och dess betydelse för handlingsutrymmet i arbetet, med koppling till arbetsbelastning och tolkauktorisation. Tolkningsförfarandet har analyserats utifrån aspekter som maktasymmetri och kommunikation mellan sökande, tolk och handläggare för att klarlägga vilken betydelse sådana aspekter har för handlingsutrymmet. De teoretiska utgångspunkterna bygger bland annat på Steven Lukes maktteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkraten. När det gäller resultaten har dessa dels presenterats genom deskriptiva envariabelsanalyser för att överblicka handläggarnas uppfattningar, dels genom T-test för att återspegla medelvärden i handläggares enkätsvar. Bivariata korstabellsanalyser av ett flertal olika ordinalvariabler har också genomförts, i syfte att återspegla hur specifika grupper av handläggare uppfattar tolkningsförfarandet och handlingsutrymmet.    Resultaten av vår studie visar att handläggare har förhållandevis positiva uppfattningar om tolkningsförfarandet på Migrationsverket. Vad gäller tolkars funktion, såsom den beskrivs i Kammarkollegiets vägledning God tolksed, upplever majoriteten av handläggarna att tolkar överlag efterföljer de givna riktlinjerna. Uppfattningarna om tolkkvalitet är att också den fungerar övervägande väl. Det är emellertid i situationer när tolkar agerar utanför sin funktion, eller brister i tolkkvaliteten, som handläggare upplever att deras handlingsutrymme i stor grad kan hämmas. I det här avseendet identifierades åsiktsskillnader mellan handläggare i hur stor utsträckning som handlingsutrymmet kan hämmas. Här menade exempelvis handläggare med språkkunskaper som är vanligt förekommande hos asylsökande att deras handlingsutrymme hämmas i mindre grad. Resultaten i studien visar även att handläggare anser att auktoriserade tolkar är gynnsammare för handlingsutrymmet, framförallt mot bakgrund av den högre kompetensen. Studiens slutsatser är att tolkningsförfarandet är komplext. För att det ska fungera optimalt bör det finnas ett samspel mellan samtalets berörda parter. Genom att tjänstemän nyttjar sitt handlingsutrymme för att anpassa samtalets språknivå efter sökandes kunskapsnivå, läggs mindre av det ansvaret på tolken. På så vis skapas bättre förutsättningar för ett lyckat tolkningsförfarande, till fördel för sökande och handläggares handlingsutrymme.

The purpose of this master thesis in Library and Information Science is to contribute to the knowledge of the conditions the public libraries have for their integration work — i.e. activities intended for newcomers — from the librarians’ perspective. The participating libraries were located in municipalities with significant refugee reception and a total population under 30 000 residents. Six integration librarians from six public libraries participated in qualitative semistructured interviews, which were analysed with qualitative content analysis and discussed within the theoretic framework of Practice Theory as described by Stephen Kemmis. The results show that public libraries based in smaller municipalities are vulnerable to increase of demands and that their needs of resources and/or relief by additional meeting places and citizen offices increases proportionally. The libraries are dependent of adult educational associations and NGO:s voluntary work to offer demanded activities such as language meetups and IT support. The respondents show a low degree of planning and evaluation in their integration work and few participate in the existing expert network. The most reflecting respondents aim to make all activities inclusive for all visitors. The library economy is characterized by temporary projects. The lack of evaluation and documentation threatens to weaken the position within the municipality and make the libraries subjects to saving measures. New program activities need time to get established, but the respondents believe that the needs will remain when the immigrants are no longer newcomers, which speaks for the need of increased long term planning.

Bakgrund: De senaste åren har fler människor varit på flykt från krig, våld och förföljelse, vilket har lett till att Sverige har tagit emot ett ökat antal asylsökande. Detta påverkar primärvårdens möjligheter att möta de asylsökandes behov. Enligt lag har asylsökande rätt till omedelbar hälso- och sjukvård utifrån patientens medicinska behov. I mötet med den asylsökande har distriktssköterskan en viktig roll och ett ansvar för att patienten ska få god vård. En bristande kommunikation mellan distriktssköterska och asylsökande är något som kan försvåra vården. Med tolkanvändning ökar förutsättningarna för kommunikation. Ett gott bemötande är en central del i mötet och viktigt för en jämlik hälsa och vård. Stora skillnader i bemötande tycks ha missgynnat utlandsfödda patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att möta asylsökande i primärvården. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ induktiv ansats. Studiens genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio stycken distriktssköterskor inom primärvården. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra stycken huvudkategorier; Distriktssköterskans inställning som påverkar bemötandet, Språkförbistringar och strategier för att motverka dessa, Omgivningens förutsättningar och Kulturella olikheter, och fyra stycken underkategorier; Personcentrerat bemötande, Att skapa en vårdrelation, Tolkanvändning och Kreativa strategier. Slutsats: Den här studien bidrar med ökad kunskap kring distriktssköterskors erfarenhet av att möta asylsökande i primärvården. Mer utbildning framkom som önskvärt, med förhoppning om att kunna förbättra framtida möten. / Background: In recent years, more people are fleeing from war, violence and persecution, which has led to an increasing number of asylum seekers in Sweden. This affects opportunities in primary care to meet the needs of asylum seekers. By law, asylum seekers have the right to immediate health care based on medical needs. In the meeting with the asylum seeker, the district nurse has an important role and a major responsibility for the patient to get good care. A lack of communication between district nurse and asylum seeker is something that may complicate the health care. The opportunities for communication increases when using interpreters. A good treatment is important to an equal health and health care. Big differences in treatment have disfavored foreign-born patients. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the district nurse's experiences of meeting with asylum seekers in primary care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. The study was conducted with semi-structured interviews with nine district nurses in primary care. The data collection was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The data analysis resulted in four main categories: The district nurse´s attitude affects the treatment, Language barriers and strategies to prevent them, Environmental conditions and Cultural differences, and four subcategories: Person centred response, Creating a caring relationship, Interpretation and Creative strategies. Conclusion: This study contributes with knowledge about district nurses experience of meeting asylum seekers in primary care. More education appeared to be desirable, with hope to improve future meetings.

No description available.

Bakgrund: Antalet flyktingar i världen har ökat dramatisk under det senaste decenniet. Detta ställer krav på sjuksköterskor som tar emot flyktingar i olika vårdkontexter. Mötet med en patient med flyktingbakgrund färgas av patientens tidigare erfarenheter som inte sällan är traumatiska. För att stödja sjuksköterskors arbete att tillgodose personcentrerad vård till dessa patienter kan implementering av kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad komma till nytta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda flyktingar. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 10 vetenskapliga artiklar utgör underlaget för resultatet. Resultat: Fyra huvudteman presenteras: Unik omvårdnadssituation, Ett utmanande arbete, Känslan av att inte räcka till och Behov av kunskap och information. Sjuksköterskor upplever att vårda flyktingar som ett krävande arbete med flera utmaningar såsom språk och kulturskillnader. I resultat framkommer även att sjuksköterskor upplever att de saknar kompetens och kunskap vilket genererar känslor som stress och frustration. Konklusion: Sjuksköterskor är i behov av mer stöd och resurser för att kunna tillgodose en personcentrerad vård för flyktingar. / Background: The number of refugees in the world has increased dramatically through the last decade. This puts pressure on nurses attending to refugees in different health care settings. Encounters with refugee patients are influenced by the patient’s past experiences that are often traumatic. Implementing cultural competence and transcultural nursing in nursing practice, can be benificial for nurses working with refugees. Aim: To describe nurses’experiences of caring for refugees. Method: This study is a literature review with a qualitative approach based on 10 scientific articles. Findings: Four main themes are presented: Unique nursing situation, The challenges of caring forrefugees, Feeling inadequate and A need for knowledge and information. Nurses experience the work with refugees as demanding with challenges such as language-and cultural differences. The results also show that nurses feel that they lack competence and knowledge which generate feelings of stress and frustration. Conclusion: Nurses are in need of more support and resources in order to cater a person-centered care for refugees.

I studien granskas ändringen i lagen om mottagande av asylsökande, som möjliggör för 32 kommuner att tillämpa geografiska restriktioner för asylsökandes eget boende i områden med sociala och ekonomiska utmaningar. Studiens frågeställningar rör hur asylsökandes eget boende framställs bland kommunala tjänstepersoner och politiska handlingar, vad för problem som lagändringen ämnar lösa och vad för effekter som förväntas av lagändringen. Datamaterialet består av en policyanalys av politiska handlingar, en enkätundersökning riktad till kommunala tjänstepersoner och fyra intervjuer med tjänstepersoner som besvarat enkäten. Forskningen förankras teoretiskt inom områdena segregation, integration och migration, samt samhällsplaneringsperspektiven av socialt rättvis planering och fronetisk planering. Studiens resultat visar att lagändringen motiveras genom att asylsökandes eget boende framställs som orsaken bakom en rad problem på nationell, kommunal, områdes- och individnivå i politiska handlingar, exempelvis segregation och bristande integration. Resultatet från enkäten visar att tjänstepersonerna över lag inte förväntar sig att lagändringen kommer att ge önskvärda effekter. Intervjuerna visar att detta kan förklaras av att incitamenten anses vara för svaga samt att just asylsökandes eget boende inte anses vara orsaken bakom segregation. Studiens slutsats är att det krävs en förändrad politisk förståelse av segregation, för att fokus ska flyttas från asylsökandes val till det som faktiskt påverkar segregationen.

Syftet med denna studie har varit att analysera asylsökandes upplevelser om ifall asylprocessen varit brottsgenererande eller ökat den psykiska ohälsan. De kriminologiska teorier som använts för att kunna förklara relationen är stämplingsteorin, strain, och sociala band. För att samla in relevant data har en kvalitativ metod använts, då semi-strukturerade intervjuer hölls med sju individer som i dagsläget är eller tidigare har varit asylsökande. En semi-strukturerad intervju har även utförts med en tidigare handläggare på Migrationsverket. Det inhämtade materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten av intervjuerna med de asylsökande har visat att de aspekter inom asylprocessen som skulle kunna vara brottsgenererande eller leda till psykisk ohälsa är ett kriminaliserande mottagande, rädsla för utvisning eller avslag, ökad psykisk press, eller effekten av kulturella skiljaktigheter.