No description available.

<p>Som den svenska asylprocessen såg ut innan 2006, var den omdiskuterad och hårt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansågs därför alltför öppen för beslut tagna baserat på politiska, snarare än juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny Utlänningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebär bland annat möjligheten för asylsökande att få sin sak prövad i särskilda domstolar; Migrationsdomstolar.</p><p>Då målet med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes även Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga biträdena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter. Vid prövning i Migrationsdomstol möter klienten med biträde Migrationsverket som motpart. Reformerna har bidragit till en möjlig stärkt ställning för den asylsökande beroende på hur den sökandes talan förs. Mycket av detta ansvar beror därför på klientens biträde.</p><p>Med anledning av reformerna som trädde i kraft år 2006 och de offentliga biträdenas betydande roll syftar denna uppsats till att utvärdera rättssäkerheten i den svenska asylprocessen genom att rikta fokus på biträdena i processen. Undersökningsmetoden utgörs av ett enkätutskick till offentliga biträden i Malmö region. Undersökningen backas upp av en teoretisk diskussion om den svenska rättsstaten, de svenska statsmakterna och så kallad lesson-drawing. Det senare innebar möjligheten till att dra lärdom från andra länder, områden eller skeden, där brister i rättssäkerheten uppdagas. Detta ramverk har använts i syfte att jämföra asylprocessen före och efter reformerna.</p><p>Resultatet av enkätundersökningen stödjer hypotesen om att rättssäkerheten i asylprocessen ökat sedan reformerna och den nya lagen trädde i kraft. Processen upplevs som tydligare, mer rättssäker och mer öppen överlag. Undersökningen har dock belyst områden av processen som fortfarande hotar förutsägbarheten samt lämnar många biträden missnöjda över sin arbetssituation. Det faktum att Migrationsverket utser biträdena och på så vis kan påverka sin egen motpart i Migrationsdomstolen är ett problem som hotar rättsäkerheten. Migrationsverkets landinformation kritiseras även för att vara otillräckligt och anses ibland ha företräde i domstol, vilket belyser ytterligare infekterade områden.</p> / <p>The Swedish asylum process, as it appeared before 2006, was debated and criticised. It was know to lack transparency and, therefore, to leave to much room for political rather than legal decisions. A new law regulating asylum and immigration was created in 2005. The asylum process was reformed and opened, among other things, up for the possibility for asylum seekers to receive a trial in special courts; Migrationsdomstolar.</p><p>Since one of the goals with the reforms was to make the process more transparent, the Swedish Migration Board (Migrationsverket) made their database for country specific information available to the public. The public defenders were granted a more significant role in pleading his or her clients cause. During a trial in court the client will meet the Migration Board. The reforms have thus opened up for the possibility for the client to have a stronger position in the process, where much of the responsibility of ensuring this falls upon the assigned counsel.</p><p>Because of the changes in the asylum process in 2006, and the high level of responsibility given to the public defenders following the reforms, this thesis aims at evaluating the rule of law in the Swedish asylum process. Focus is on the public defenders and the method of investigation a self-administered survey distributed to the public defenders in Malmö region. A theoretical discussion including the Swedish Rechtstaat and possibilities of lesson-drawing from programs across jurisdictions, various areas and time, is used as a framework for comparing the asylumprocess before and after the reforms.</p><p>The survey results support the hypothesis that the legal security in the asylum process has been improved following the reforms and the introduction of the new law. The process is more transparent, more secure and more predictable. The investigation has, however, illuminated some infected areas of the asylum process. The fact that the Migration Board assignes the counsels, and thus has got the opportunity to select their opponent in court, is one of these problematic areas. Another concerns the country specific information in the Migration Board’s database. The database has not only been criticised for not being up to date but has also been said to be preferred and seen as more reliable in the special courts.</p>

Unaccompanied children that arrives in Sweden are usually placed in homes for care and residence, called HVB. It is the municipality's responsibility to provide adequate care and protection for the children. The aim of the study is to examine how a workgroup on a HVB home for unaccompanied children is working to meet the needs of the children, and how the workgroup improves the children’s integration process. The study also aims to examine the emotional labour of the workgroup, which illustrates how they can manage their own emotional behavior when working with the unaccompanied children. The study is based on a qualitative approach with detailed descriptions of five semi-structured interviews with the workgroup and assistant managers. The study relieved that the workgroup of the HVB home are able to cater to the individual needs of the unaccompanied children based on difficulties and their past experience. The result shows that the professional approach of the workgroup differs when working with the unaccompanied children’s needs and integration process. The results also relieved that the overall goal of the studied HVB home – to make the unaccompanied children completely independent and responsible young adults, is not completely fulfilled. In order to further improve the children's development in their new environment, previous studies have found that it is important to not only understand the importance of a professional approach but also to collaborate with others. This in order to contribute to the children’s development in the new society.

Den här undersökningen gjordes för att ta reda på om svensk flyktingrapportering ändrades efter det att Sverige införde gränskontroller den 12 november 2015. Syftet var att se om rapporteringen ändrades när det politiska läget och opinionen ändrades, men även att generellt se hur flyktingrapporteringen ser ut. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning gjordes. I den kvantitativa undersökningen jämfördes 50 artiklar från september 2015 med 50 artiklar från januari 2015. Variablerna togs fram bland annat med hjälp av gestaltningsteorin och orientalism, som båda är delar av undersökningens teoretiska ramverk. Sedan undersöktes artiklarna kvalitativt genom en kombinerad diskurs- och framinganalys för att på ett djupare plan ta reda på hur flyktingfrågan och flyktingar beskrivs. Resultaten ger en indikation på att det skett en förändring mellan september 2015 och januari 2016. Flyktingarna beskrevs bland annat mer frekvent som passiva, och mer sällan som individer. Mer generellt visar resultaten att flyktingarna oftast beskrevs som en grupp utan någon identitet. Adjektiv som kan väcka identifikation användes sällan för att beskriva flyktingarna. De beskrevs istället med adjektiv som ensamkommande och asylsökande. Den mest förekommande benämningen på flyktingar var just ordet flyktingar, följt av flyktingbarn och asylsökande. Flyktingarna beskrivs ofta som passiva i artiklarna, och de citeras sällan. De som citeras mest i artiklarna är myndighetspersoner och politiker. Dessa resultat pekar på att svenska journalister, omedvetet eller medvetet, skapar en bild av verkligheten där orientalismens mönster av världen finns kvar. Det skapas en gräns mellan ”vi svenskar” och ”de där flyktingarna”. Denna gräns förstärktes efter gränskontrollernas införande. / The aim of this study was to find out whether Swedish news reports on refugees changed after border controls were enforced on the 12th of November 2015, and thereby investigate if the changed political policies had any effect in the news reporting. Another aim was to study the general patterns in the news. Both qualitative and quantitative researches were made. Regarding the quantitative research, 50 articles from September 2015 were compared with 50 articles from January 2016. The variables were designed by means of framing theory and orientalism, both being parts of the theory framework of this study. Then the articles were analyzed qualitatively with a combined discourse and framing analysis to find out on a deeper level how refugees and the refugee situation in Sweden were described. The results indicate that there has been a change in the reporting between September 2015 and January 2016. The refugees were more frequently described as passive, and more seldom as individuals. More general, the results illustrated that, in most cases, refugees are described as a group without an identity. Identity-generating adjectives were sporadically used to describe them. Instead, they were associated to adjectives like ensamkommande (unaccompanied) and asylsökande (~asylum seeker). The most common word to describe refugees was flyktingar (refugees), followed by flyktingbarn (refugee children) and asylsökande (asylum seekers). Most frequently quoted people in the articles were government officials as well as politicians. These results indicate that Swedish journalists, consciously or not, are creating a picture of the world were the lines of orientalism still persist. A demarcation line between “us swedes” and “those refugees” is created. This line became more distinct after border controls were enforced.

Att möta flyktingar och migranter - vårdpersonalens erfarenheter Bakgrund: Sverige har gått från en homogen population med fyra procent av befolkningen födda i ett annat land år 1960 till 17 procent år 2015. Med tillströmningen av över 160 000 flyktingar under 2015 står det svenska samhället och i synnerhet sjukvården inför nya utmaningar, studier har visat att flyktingar har högre prevalens av psykisk sjukdom. Tidigare studier där man undersökt vårdpersonals erfarenheter av att vårda flyktingar och migranter påvisar att språkbarriärer, kulturella skillnader, ökad arbetsbelastning och att migranter har bristande kunskaper i hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar är vanliga erfarenheter. Syfte: Syftet är att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av att möta och vårda migranter och flyktingar. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningarna har skett i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. De fyra huvudkategorierna är: Att skapa förtroende, Hinder för att skapa en god omvårdnadsrelation, Ett system som försvårar arbetet och Ett behov av kunskap. Konklusion: Vården står inför nya utmaningar i och med att det sker stora folkomflyttningar. För att kunna möta dessa utmaningar krävs goda kunskaper om andra kulturer, och att vårdpersonalen kan anpassa sig efter individens behov. Nyckelord: Asylsökande, erfarenheter, migranter, vårdpersonal. / Meeting refugees and migrants: Experiences from the perspective of health care personnel Background: Sweden has gone from a homogenous population with four percent of its inhabitants originating from another country in 1960 to 17 percent in 2015. With the influx of over 160 000 refugees in 2015, the Swedish society and health care in particular faces new challenges. Studies have shown that this group has higher rates of mental illness and other previous studies on the experiences of from the personnel suggests that language barriers, cultural differences, increased workload and the migrants´ lack of knowledge about the health care system are common experiences. Aim: The aim of this study is to explore the experiences of health personnel working with migrants and refugees. Methods: A literature study based on ten articles with qualitative approach. The articles were reviewed, analyzed and compiled. The search was conducted in the databases PubMed and Cinahl. Result: The result is presented in four main categories and ten subcategories. The Four main categories are: Creating trust, Barriers to creating a good caring relationship, A system that complicates the work and A need of knowledge. Conclusion: New challenges faces the health care system due to the big movement of people. Nurses need knowledge about different cultures and the skill to adapt to the needs of the individual to give a professional care. Keywords: Asylum seekers, caring personnel, experience, migrants, nursing staff.

Bakgrund Många människor har på senare år tvingats fly från sina hemländer. Detta har resulterat i att vårdpersonalen vårdar allt fler människor med olika kulturella bakgrunder. Vårdpersonal möter allt oftare flyktingar och asylsökande som bär på traumatiska upplevelser och skiftande hälsotillstånd. Att vårda människor från andra kulturer kan vara utmanande för vårdpersonalen då de ska kunna ge en god kvalitativ vård på lika villkor till alla människor. Syfte Att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda vuxna flyktingar och asylsökande. Metod Utformad som en litteraturstudie. Sammanlagt valdes 8 kvalitativa artiklar ut från databaserna Cinahl och PsycINFO till kvalitetsgranskning. Resultatet diskuterades i förhållande till den valda teorin. Resultat Delas in i 2 kategorier och 7 subkategorier. Första kategorin är Vårdpersonalens erfarenheter av att kommunicera där språkbarriärer och tolk som hjälpmedel blev subkategorier. Den andra kategorin Vårdpersonalens erfarenheter av att vårda innefattar ohälsa kopplat till flyktingar, kulturella skillnader, grundläggande aspekter i vårdandet, utmaningar för vårdpersonal samt betydelsefullt och utvecklande arbete som subkategorier. Vårdpersonal upplevde att det var svårt att kommunicera. Att använda tolk var problematiskt. Krig, våld, olyckor och ohälsosamma levnadsförhållanden bidrog till en mängd olika hälsobesvär. Kulturella skillnader försvårade omvårdnaden. Familjefokuserad omvårdnad, en stödjande vårdrelation med förtroende och möjlighet till samtal var viktiga aspekter i omvårdnaden. Resultatet diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om vård av kulturell mångfald och universalitet. Slutsats Det behövs en större kulturell medvetenhet bland vårdpersonal för att kunna bemöta och ge en god kvalitativ vård till flyktingar och asylsökande.

Följande uppsats synliggör ett slags migrationspolitiskt beslut som återkommit i svenskt beslutsfattande sedan slutet av 1980-talet. Beslutet syftar till att bevilja uppehållstillstånd till utvalda grupper av migranter genom införandet av en tillfällig undantagsbestämmelse. Sammanlagt redogör uppsatsen för åtta beslut som studeras inom ramen för den internationella teoribildningen om regulariseringar. Resultatet visar att ett flertal av besluten genomförts till följd av utdragna handläggningstider av asylärenden, samt består av särskilda bestämmelser för, eller uteslutande riktar sig till, minderåriga och barnfamiljer.

Under 2016 var över 65 miljoner människor på flykt världen över. Personer som flyr har en ökad risk för ohälsa och för att hantera den nya situationen beskrivs värdet i att ha fritid och engagera sig i aktiviteter, då fritiden är en central del av livet under ungdomstiden. Studiens syfte var att undersöka vilka aktiviteter som unga vuxna, nu boende i Sverige på grund av flykt, utövar på fritiden samt hur dessa aktiviteter upplevs. Data samlades in genom 18 aktivitetsdagböcker och sex intervjuer. Insamlad data analyserades genom deskriptiv kvantitativ analys och deskriptiv kvalitativ analys. Resultatet visade att deltagarna till största del (59%) skattade fritiden som “extremt meningsfull” och “meningsfull”. Möjligheten till självbestämmande och den sociala miljön hade inverkan på upplevd meningsfullhet av fritid. Exempel på aktiviteter som genomfördes mest på fritiden var att spela fotboll, spela spel och religiösa aktiviteter. Vilka aktiviteter som utfördes samt den mängd fritid deltagarna hade varierade beroende på hur varje individ såg på sin fritid. Upplevelsen av aktivitet och fritid är subjektiv och påverkar vilket värde aktiviteten har för individen. / In 2016, more than 65 million people were refugees for reasons of feared persecution, conflict, violence etc. Refugees have an increased risk of decreased health, and for them to handle their new situation, it is important to engage in activities. Leisure is an important part of life during adolescence and the aim of this study was to investigate what activities young adults who had fled to Sweden performed in their leisure time and how these activities were experienced. Data was collected through 18 activity diaries and six interviews. The collected data was analyzed by descriptive quantitative analysis and descriptive qualitative analysis. The results showed that the participants mostly (59%) perceived their leisure activities as "extremely meaningful" or "meaningful". The ability of self-determination and the social context had impacts on the perceived meaningfulness of leisure. Examples of activities that were performed most in leisure time were playing football, playing games, and religious activities. The amount of leisure and the activities that were performed in leisure time varied depending on how each individual perceived their leisure. The perception of activity and leisure is subjective and affects the value of each activity for the individual.

Bakgrund Sjuksköterskan kommer i allt större utsträckning möta patienter med en skiftande kulturell bakgrund. Att möta flyktingar, asylsökande och papperslösa som har utsatts för trauman utmanar sjuksköterskan att tillgodose en vård på lika villkor.  Syfte Att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att möta flyktingar, asylsökande och papperslösa inom hälso- och sjukvården.  Metod Utgörs av en litteraturstudie. Nio artiklar valdes ut i databaserna Cinahl och PubMed som därefter genomgick en kvalitetsgranskning. Artiklarna diskuterades sedan mot vald teoretisk referensram.  Resultat Redovisas utifrån två kategorier samt sex subkategorier. Erfarenheter av kommunikation behandlar språkliga barriärer, tolkanvändning samt kulturella skillnader. Erfarenheter av att vårdabehandlar subjektiva känslor, behovet av kulturell kunskap och utmaningar som uppstod hos sjuksköterskorna i mötet med patientgruppen. Sjuksköterskorna erfor svårigheter i kommunikationen och det fanns en delad uppfattning kring användandet av tolk. Svårigheter i vårdandet på grund av kulturella konflikter som kunde uppstå i mötet förekom. Föreställningar gällande patienter fanns, vilket hade en negativ inverkan på vårdandet. Resultatet diskuteras utifrån Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad.  Slutsats Det behövs ytterligare kunskap i hur sjuksköterskan ska bemöta samt på ett effektivt sätt kommunicera med de människor som varit på flykt för att minska lidande och bedriva en god och fungerande vård.

Mitt syfte med denna studie var att utveckla kunskap om de undersökta öppna förskolornas riktade och pedagogiska arbete med inkludering av asylsökande barnfamiljer. Studien är kvalitativ och empiri har samlats in i en kommun som tagit emot en stor mängd asylsökande, utifrån sin befolkningsmängd. Semistrukturerade intervjuer har utförts med nio pedagoger och tre föräldrar. Resultatet visar att de undersökta öppna förskolorna är öppna för alla, men riktade och uppsökande mot asylsökande barnfamiljer med barn 0-6 år. Tack vare aviseringar från Migrationsverket kan pedagogerna göra hembesök för att skapa en första kontakt mellan asylsökande barnfamiljer och verksamheten, vilket föräldrar har upplevt positivt. Föräldrar och deras barn vistas tillsammans i verksamheten för deras trygghets skull, vilket innebär att verksamheterna har ett familjeperspektiv på sitt inkluderingsarbete. En av slutsatserna som dras är att både pedagoger och föräldrar anser att det är en trygghet att familjer får träffa andra med liknande upplevelser av krig och flykt, för att bearbeta sina erfarenheter, samt att detta bidrar till att familjer inte känner utanförskap. Utöver ordinarie öppettid, 15 timmar i veckan, bjuds föräldrar in till föräldragrupper där bland annat samhällsinformation ges. Olika teman presenteras genom mycket bildstöd, filmer och korta texter, för att göra informationen lättillgänglig. Studien visar att föräldrarnas upplevelse av öppna förskolans inkluderingsarbete har gett dem en bra start för att komma in i det svenska samhället och att pedagoger och verksamheten har varit en trygg bas att utgå från.