Bakgrund Den pågående flyktingsituationen beskrivs som den värsta sedan andra världskriget. Med fler asylsökande än någonsin och ett ökat vårdbehov står den svenska sjukvården inför nya utmaningar. Forskning visar att det bland asylsökande finns en hög förekomst av psykisk ohälsa, vilket för den asylsökande innebär ett lidande. Lindra lidande är samtidigt ett av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden. Med anledning av detta föreligger det ett behov av att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete att lindra lidande vid vård av asylsökande med psykisk ohälsa och hur de kan erbjuda stöd i de asylsökandes lidanden. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete att lindra lidande vid vård av asylsökande med psykisk ohälsa. Metod Kvalitativ intervjumetod tillämpades, med intervjuer av semistrukturerad modell. Dessa analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat Intervjupersonerna uppgav lidande som centralt hos de asylsökande. Det uppfattades som ett psykiskt lidande, men yttrade sig i många fall genom somatiska symtom. En stor del av de asylsökandes lidande bestod av oro för framtiden och familjen. Intervjupersonerna upplevde sitt arbete som meningsfullt, men även mentalt påfrestande. De ansåg att om mer resurser disponerades till hälsoundersökningar av asylsökande kunde hälso- och sjukvården erbjuda ytterligare stöd i de asylsökandes lidande. Slutsats Intervjupersonerna hade positiva upplevelser av sitt arbete, samtidigt som det präglades av tydliga utmaningar. Kulturella skillnader var framträdande, men gick att övervinna. Den största utmaningen ansågs ligga i bristen på resurser, att inte kunna erbjuda det psykosociala stöd som upplevdes nödvändigt för att kunna lindra lidande.

Min studie tar avstamp i det spänningsfält som innebär att i det moderna samhället skall förskolan som institution erbjuda en likvärdig verksamhet för alla barn oavsett språkliga och kulturella skillnader. Syftet med min studie är att genom interkulturellt perspektiv undersöka förskolechefens och förskollärarnas sätt att bemöta asylsökande barn och vårdnadshavare samt hur förskollärarna arbetar med integration och kultur i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har gjords med en förskolechef och två förskollärare. Studiens empiriska material har sedan analyserats med hjälp av det interkulturella perspektivet och tidigare forskning inom ämnet. Studiens resultat visar att bemötande av asylsökande barn och deras föräldrar är ett komplex uppdrag. Bra mottagande beror på personalens förhållningssätt, arbets- och livserfarenheter och organisationen av verksamheten. Trots att det är ett svårt uppdrag som skiljer sig på många olika sätt från de andra uppdrag så är det ingenting som är omöjligt att genomföra. Studiens resultat pekar även på att trots att det i synnerhet är en segregerad organisatorisk form, får barnen möjlighet till kulturellt utbyte och språkutveckling genom ett genuint samarbete med en integrerad förskola vilket skapar goda förutsättningar för integrering. / Building bridgesA qualitative study on working with asylum-seeking children in preschool

Denna studie handlar om samtal som utförs på Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen på dessa samtal, handläggarnas upplevelser samt vilka svårigheter man stöter på i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handläggare. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där vi utförde åtta intervjuer med handläggare på Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån är Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) närbyråkratsteori samt Hägg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarna på Migrationsverket sysslar med utredandesamtal där samtalen innehåller mycket information. Vi kallar detta kartläggande samtal. Dessa samtal upplevs ofta som känsliga och vissa handläggare känner av splittring i sin professionella roll och det privata. Handläggarna upplever inte att de är styrda i arbetet men svårigheter som de stöter på kan exempelvis relateras till beroendet av tolkar som ibland kommer försent, vilket leder till stressade arbetssituationer. Behovet av utbildningar inom samtalsmetodik är stort bland handläggarna. Det finns flera kompetenser och styrkor som behövs för att kunna utföra samtal som handläggare på ett bra sätt t.ex. att ha förståelse för människor men, även att vara lyhörd, tydlig, flexibel, visa empati och vara öppen.

The aim of this study is to examine how daily newspapers in Sweden are reportingabout the reception of refugees. To do this we have done a qualitative textanalysis of different text articles published in Dagens Nyheter, Göteborgs-Postenand Sydsvenskan. We have created three different problem perspectives that willshow how and in what way the daily newspapers are writing about the receptionof refugees in Sweden. We used agenda-setting theory as one of our theoreticalperspectives. The theory states that those issues that media addresses morefrequent to will be those that people tends to think are the most important socialissues. Research shows that media today has gotten more power to sett the agendaand to create (new) social problems. Using agenda-setting theory gives us thelegitimacy to study our material in the way we want to.Our text analysis indicates that the articles are portraying the reception of refugeesas a threat to Sweden the Swedish welfare system and that the reception ofrefugees, are and will become, problematic for Sweden in one or another way.

Forskning visar att asylprocessen begränsar asylsökandes livsvillkor och påverkar deras psykiska mående, med bland annat självmordstankar och självskadebeteende som följd. De långa väntetiderna inom asylutredningarna har refererats till en form av våld och vittnesmål pekar på att asylmottagandet inte lever upp till förväntningen om en rättssäker och human asylprocess, med nya skärpta asyllagar som förväntas dras åt ännu hårdare. I den här studien lyfts asylsökandes position i relation till asylprocessen fram med frågeställningar kopplade till våld och agens. Deltagarna har alla sökt asyl i Sverige efter år 2014 och befinner sig antingen i en pågående eller avslutad asylprocess. Utifrån en kvalitativ metod tar den här studien sin utgångspunkt i asylsökandes egna berättelser av asylprocessen. Materialet har samlats in med hjälp av narrativa intervjuer och ett aktivt deltagande i de asylsökandes vardagsliv. De fyra livsberättelser som presenteras tolkas utifrån centrala teman om våld och agens och kopplas till teori om hur vissa liv konstrueras som mindre sörjbara än andra, och därmed kan rättfärdigas att utsättas för våld. De berättelser som förs fram ger uttryck för begränsade möjligheter till agens i relation till asylprocessen, och indikerar att en utdragen asylprocess ytterligare begränsar dessa möjligheter. Genom en kritisk reflektion diskuteras asylsökandes position i samhället och vem som har ansvar över att förändra deras livsvillkor.

This essay aim to concern the regulations regarding asylum, foremost in the European Union and partly in an international context. After having a course about human rights in a European perspective I decided that I wanted to know more about the right to asylum, and therefore the regulations regarding asylum in a European judicial context as well as in an international approach. The three main question formulations are: 1. How are the overall EU legal frameworks as regards asylum law constructed? 2. What does the international principle of Non-Refoulement (not sending back refugees who risks being subject to inhuman punishment) implicate, which is sometimes referred to within asylum law at a EU level? 3. What is the situation as things stand in the field of asylum and migration? The purpose is to carry out an investigation of the right to asylum, as it is applicable in the judicial field. Furthermore, the aim is to carry out a comprehensive investigation of right regarding asylum order to further limiting the investigation somewhat with relevant regulations as well as legal principles in the area. Forward the purpose is to, partially study how the major regulations in the area of asylum law are able to be subject for comparison, but also to see how they can correlate. The aim is therefore to highlight these general, but crucial regulations that exists within the field of asylum mainly at a EU level and a little lesser internationally, in order to carry out an analytical comparison between them. The method for the essay entails an interpretation of the regulations by means of grounds of legal dogma and thereinafter with a comparative method. The result of the essay reveals that the European regulations regarding asylum is immensely inclusive containing a broad spectrum with everything from the right to asylum, criterias and mechanisms for administration of asylum applications, the best interest of the child to the rights which are destined to accrue to those who seeks asylum. The result also demonstrates that the international regulations as well as the European regulations provides for the rights which are destined to accrue to those who seeks asylum. The result also demonstrates that the international principle of Non Refoulement fully aim to protect those in need of protection of their lives or freedom to return to areas where this can be adventured. Likewise the result demonstrates that the regulations in these area both can be compared as well as they can be placed in relation to each other because of their correlation. The analysis of the essay, as well as its conclusion directs that the regulations are able to be put in a tighter context than it at first seems like. Additionally the essay detects that the European regulations, particularly those in stages of revise would be very helped by more influence from the international regulations, for example The Convention Relating to the Status of Refugees.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har Sverige förändrats till ett samhälle med olika nationaliteter. Att vårda flyktingar ställer ökade krav på vårdpersonalen då flyktingar är en heterogen grupp med komplexa vårdbehov, vården sker i tvärkulturella interaktioner i system som inte är strukturerade för flyktingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda flyktingar med särskilt fokus på sjuksköterskors upplevelser. Metod: Litteraturstudien innehållande tolv vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Samtliga artiklar var publicerade mellan åren 2012–2018 och skrivna på engelska. De var av hög kvalitet. Resultat: Vårdpersonalens upplevelser av att vårda flyktingar beskrivs i sju kategorier: Att förekomsten av kulturella skillnader är utmanande, Att mötet med personer med annan kulturell bakgrund bidrar till känslor av osäkerhet, Att nyfikenhet och respekt gör att man kommer närmare, Att diskriminering påverkar bedömningen av den enskilde patienten, Att strukturell diskriminering orsakar hinder och frustration, Att begränsas av språkbarriärer, Att hantera utmaningar. Slutsats: Vårdpersonal upplever känslor av osäkerhet, frustration, maktlöshet, emotionell stress och motivation och är i behov av ökad förståelse för kulturell kompetens och hur diskriminering kan yttra sig, ökad känslomässig självmedvetenhet, mod och copingmekanismer. Fortsatt forskning behövs för att utveckla förståelsen för vårdpersonalens upplevelse av att vårda flyktingar.

SAMMANFATTNING: Problem Från 2013 till och med april 2016 har Sverige tagit emot 309.669 asylsökande. De stora vågorna av asylsökande som har kommit understryker behovet av att ge de optimala förutsättningarna för att anpassa sig och integreras i samhället. Hur snabbt och i vilken grad asylsökande lyckas att socialiseras och integreras i samhället är relaterat till de grundläggande villkoren som t.ex. språkträning och samhällsorientering. Denna studie undersöker vilka möjligheter och hinder asylsökande får för att lära sig svenska och höja sina chanser till integration. Metod I studien användes en mixad metod (kvalitativ och kvantitativ). Genom kvalitativa intervjuer med personal och volontär lärare, har sju verksamheter (ABF, NBV, Biblioteket, Vuxenskola, BILDA, Folkuniversitet och Röda Korset) undersökts. Genom en enkät med strukturerade frågeformulär, undersöktes 183 asylsökande vad gäller olika faktorer som påverkar tillgänglighet till språkundervisning och motivation för studier och språklig praxis. Enkäterna delades ut i: Jönköping, Nässjö, Bodafors, Viebäck, Vetlanda, Sävsjö, Värnamo, Vaggeryd, Tokeryd och Skillingaryd. Resultat Kvalitativa delen: De intervjuade säger att det är viktigt att erbjuda svenskundervisning till asylsökande från första dagen de kommer till Sverige. Lärarna lyfter upp frågan om att det finns flera brister som utgör svårigheter för verksamheterna så att de kan erbjuda kvalitativ och tillräcklig undervisning. Kvantitativa delen: Motivationen till språkinlärning påverkas av flera faktorer: tiden sedan ankomst, motivationen till och deltagande i språkundervisning. Trots likheter i utbildning och språkkunskaper mellan könen ändå uppstår könsskillnader i praktisk tillämpning och integration. Slutsats Asylsökande strävar efter att bli en del av det svenska samhället. Det finns könsskillnader i praktisk tillämpning och integration. Förutsättningarna för att lära sig svenska språket är inte tillräckligt bra, p.g.a. informationsbrist eller försening av informationen om erbjuden svenskundervisning, för få erbjudna undervisningstimmar, placering utanför samhället, ekonomiska hinder och bristen på barnomsorg, som även påverkar möjligheten att lära sig svenska och integrera sig i samhället. / ABSTRACT Problem From 2013 to April 2016, Sweden has received 309,669 asylum seekers. The great waves of asylum seekers who have come underscores the need to provide the optimal conditions to adapt and integrate into society. How fast and to what degree they manage to socialize and integrate into society is related to the basic conditions such as language training and civic orientation. This study examines the opportunities and obstacles for asylum seekers to learn Swedish and increase their chances to integrate. Method The study used a mixed method (qualitative and quantitative) approach. Through qualitative interviews with staff and volunteer teachers, has seven such activities as (ABF, NBV, Library, Adult education” Vuxenskola”, BILDA, Folkuniversitet and Red Cross) investigated. Through a questionnaire with structured questionnaires, examined 183 asylum seekers in terms of factors that affect the availability to the teaching and motivation for study and linguistic practices. The questionnaires were distributed in Jönköping, Nässjö, Bodafors, Viebäck, Vetlanda, Sävsjö, Värnamo, Vaggeryd, Tokeryd and Skillingaryd. Result Qualitative part: Those interviewed said that it is important to offer Swedish tuition for asylum seekers from the first day they come to Sweden. Teachers raise the issue that there are several shortcomings that make difficulties for businesses so that they can provide quality and adequate education. Quantitative part: The motivation for language learning is influenced by several factors: among them, the time since arrival the motivation for and participation in language teaching. Despite similarities in education and language skills between the sexes, still significant gender differences in the practical application and integration. Conclusion Asylum seekers strive to become a part of Swedish society. There are gender differences in the practical application and integration. The conditions for learning the Swedish language is not good enough, because lack of information or delay of information for offered Swedish teaching, too few offered teaching hours, location outside of society, economic barriers and the lack of childcare, which also affects the ability to learn Swedish and integrate into society.

Bakgrund: Under de senaste årtiondena har ett stort antal väpnade konflikter ägt rum på olika platser i världen. De väpnade konflikterna har fått till följd att Sverige tagit emot många asylsökande. En asylsökande är en person som kommit till ett land för att söka skydd men som ännu inte fått besked om uppehållstillstånd. När asylsökande behöver vård ska de i första hand vända sig till primärvården där det första mötet ofta handläggs av sjuksköterskor/distriktssköterskor. Sjuksköterskan/distriktssköterskan har en viktig uppgift i att tillhandahålla rätt vård och hänvisa asylsökande till rätt hälso-och sjukvårdsinstans. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans/distriktssköterskans erfarenheter av mötet med asylsökande inom primärvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre distriktssköterskor och sju sjuksköterskor deltog. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier. Att möta andra kulturer beskrev erfarenheten av tillfredställande möten, kulturella aspekter samt tillvägagångssätt i mötet. Förutsättningar som krävs för mötet beskrev hur sjuksköterskans/distriktssköterskans förhållningsätt och kompetens inverkade på mötena samt hur samarbeten erfors kunna underlätta mötena. Utmaningar i mötet beskrev att frustration, tidsbrist kommunikation och patientsäkerhet var utmaningar som sjuksköterskan/distriktssköterskan ställdes inför. Slutsats: Mötet med asylsökande erfors vara positivt och givande men kunde skapa frustration och samvetsstress hos sjuksköterskan/distriktssköterskan. Tydligare riktlinjer, utbildning i transkulturell omvårdnad och samarbete med andra aktörer kan underlätta mötet med asylsökande. För att säkerställa kommunikationen och patientsäkerheten bör tolk användas. / Background: In recent decades a large number of armed conflicts occurred in the world. As a consequence of the armed conflicts Sweden has received many asylum seekers. An asylum seeker is defined as a person who has arrived to a country to seek protection but have not yet received a residence permit. When asylum seekers need care they often turn to primary health care where the first meeting often is handled by nurses/district nurses. The nurses/district nurses have an important role in providing the right care and refer asylum seekers to the appropriate health care facility. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the nurses/district nurses experiences of meeting asylum seekers in primary health care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with semi-structured interviews. Three district nurses and seven nurses participated. A qualitative manifest content analysis was used as the analytical method. Result: The study resulted in three categories. Meeting other culture described the experience of satisfactory meetings, cultural aspects and approaches in the meeting. Conditions required in the meeting described how the nurses/district nurses attitudes and skills affected the meeting and how cooperation was perceived to facilitate the meeting. Challenges in the meeting described that frustration, lack of time, communication and patient safety were challenges that the nurses/district nurses faced. Conclusion: The meetings with the asylum seekers were experienced as positive and rewarding but could create frustration and stress of conscience of the nurses/district nurses. Clearer guidelines, training in transcultural nursing and cooperation with other actors can facilitate the meeting with asylum seekers. To ensure communication and patient safety, interpreters should be used.

Bakgrund: Det stora antalet familjer som söker asyl påverkar sjuksköterskans arbete inom barnhälsovården. I Sverige erbjuds alla barn mellan 0-6 år att göra regelbundna hälsokontroller, vilket även omfattar barn som söker asyl. Sjuksköterskors hälsofrämjande och förbyggande vård omfattar barns hälsa utifrån det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Det hälsofrämjande arbetet utvecklar empowerment hos familjerna där målet är en god hälsa. Flykt och trauman påverkar familjer som söker asyl och många lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskors arbete kräver speciella och individuella insatser i mötet med dessa familjer. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet inom barnhälsovården med familjer som söker asyl. Metod: Intervjustudien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Femton sjuksköterskor från sex olika kommuner deltog i studien. Samtliga med erfarenhet av arbete med asylsökande familjer inom barnhälsovård. Insamlad data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Familjers behov och stöd påverkar arbetet, Yttre faktorer påverkar arbetet, Komplexiteten i mötet med familjerna påverkar arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor inom barnhälsovården anpassar arbetet efter asylsökande familjers behov och förutsättningar. Sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning är grunden för hens kompetens. Den psykiska ohälsan och en social komplex situation för familjerna som söker asyl medför en utmaning för sjuksköterskorna i det hälsofrämjande arbetet. / Background: The large number of families seeking asylum affect nurses work in child health care. All children in Sweden between 0-6 years, do regular check-ups, including children seeking asylum. Nurses health promotion and preventive care covers childrens health based on the physical, mental and social well-being. Health promotion develops empowerment of families where the goal is good health. Escape and trauma affect families seeking asylum and many suffer from mental illness. Nurses work requires special and individual efforts in meeting with families. Purpose: To describe nurses experience of work in child health care with families seeking asylum. Method: The interview study had a qualitative design with an inductive approach. Fifteen nurses from six different municipalities participated in the study, all with experience working with asylum-seeking families in child health care. Collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed three categories: Families needs and support affect the work, External factors affect the work, The complexity of the meeting with the families affect the work. Conclusion: The study shows that nurses in child health care adapts work to asylum seeking families needs and circumstances. Nurses experience and education is the foundation of his or her skills. Mental illness and a socially complex situation for families seeking asylum is a challenge for nurses working with health promotion.