No description available.

Denna studie behandlar Migrationsverkets motiveringar vid avslag i asylärenden där konversion åberopas som skäl. Med tematisk innehållsanalys har sju beslutsunderlag, skrivna av Migrationsverket, undersökts och analyserats. Resultatet visar att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att bli trodd som konvertit, med genuin religiös övertygelse, av Migrationsverkets handläggare. Tidigare forskning visar på liknande erfarenheter från migrationsmyndigheternas arbete runtom i världen. Kristna konvertiter är en grupp som är särskilt utsatta då de riskerar att bli dödade för deras nya tro i hemlandet och blir inte betrodd av myndigheterna i det land som de söker asyl i. Mer forskning behövs inom området för att kunna dra slutsatser om varför det ser ut på detta vis.

Bakgrund: Antalet flyktingar har ökat och hälso- och sjukvårdspersonal beskriver erfarenheter av bristande förtroende, kommunikationssvårigheter och kulturers påverkan i möten med patienter. Tidigare forskning beskriver hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av möten med patienter med flyktingbakgrund, dock behöver även patienternas erfarenheter belysas. Förhoppningsvis kan inhämtad kunskap från patientperspektivet underlätta vårdandet. Metod: En beskrivande systematisk litteraturstudie utifrån 12 vårdvetenskapliga artiklar har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av möten mellan patienter med flyktingbakgrund och hälso- och sjukvården i det nya landet. Resultat: Ur analysen framkom tre teman; Otillräcklig vård, Svårigheter i kommunikationen och Hälso- och sjukvårdspersonals attityder. Otillräcklig vård innefattade ett ovetande om hur hälso- och sjukvården i det nya landet fungerade och att patienternas förväntningar på vården inte alltid uppfylldes. Patienterna erfor svårigheter i kommunikationen i relation till att förstå, förklara och en rädsla över vad som kunde förmedlas. Därtill erfor patienterna att hälso- och sjukvårdspersonals attityder varierade. Slutsats: Patienterna erfor huvudsakligen bristfälliga möten med hälso- och sjukvården. Ett gott möte grundades i att hälso- och sjukvårdspersonal visade respekt, intresse och empati för patienterna.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa tillhör samhällets mest sårbara grupper och löper hög risk att utveckla mental ohälsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna är underrepresenterade inom den psykiatriska vården och det råder ett missförhållande mellan behovet av och tillgången till vård för dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av den mentala ohälsan och hinder för vård hos immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa ur ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv. Metod: Tio kvalitativa studier och två studier med mixad metod har granskats och analyserats. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori har använts för att lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå. Resultat: Tre teman identifierades: Den mentala ohälsan, Hinder för vård och Kulturellt betingade attityder. I resultatet framkom att grupperna lider av mental ohälsa relaterat till erfarenheter genom migrationsprocessen. Bristfällig information, kommunikationssvårigheter och bristande tillit till vårdpersonalen ledde till hinder i vården. Dessutom framkom att stigmatisering, religiösa övertygelser och könsroller påverkade fokusgruppens syn på mental ohälsa. Slutsats: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa är högriskpatienter för mentala ohälsotillstånd men strukturella och personliga faktorer hindrar dem att erhålla vård. Som sjuksköterska är det viktigt att inta en aktiv roll och ha kunskap och förståelse kring dessa människors upplevelser och kulturellt betingade attityder kring mental ohälsa. Klinisk betydelse: Genom att belysa en marginaliserad patientgrupps upplevelser av att leva med mental ohälsa och erhålla vård i en ny kulturell kontext ökar sjuksköterskans medvetenhet om dessa människors situation. Detta kan leda till en bättre vård för dessa patienter. / Background: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants belong to society's most vulnerable groups and are at high risk of developing mental health problems. The groups are underrepresented in psychiatric care and there is a disproportion between the need and the availability of care for these patient groups. Aim: The aim was to examine the experience of mental illness and barriers for access to healthcare of immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants from a transcultural nursing perspective. Method: Ten qualitative studies and two mixed-method studies were reviewed and analysed. Leiningers transcultural nursing theory was applied to enable a higher level of abstraction. Results: Three themes were identified: The mental illness, Barriers for care and Culturally influenced attitudes. The result showed that the groups suffered from mental illness related to experiences through the migration process. Inadequate information, communication difficulties and a lack of trust in the medical staff led to obstacles in healthcare. Stigma, religious beliefs and gender roles affected the focus group's view of mental illness. Conclusion: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are at high risk for developing mental illness but structural and personal factors preventing them to receive treatment. Nurses should take an active role and gain knowledge about experiences and culturally conditioned attitudes about mental illness among patients. Clinical significance: Highlighting the experience of living with mental illness and obtaining care in a new cultural context, increases the nurses’ knowledge about the marginalized patient group.

The aim of the study was to examine collaboration and professional perspectives on the best interest of the child in regards to working with unaccompanied asylum seeking children. Firstly, our result show that counselling is available for the unaccompanied children from case workers, staff, school counsellors and emergency psychiatric care. All of the participants in this study describe the need for long-term counselling for unaccompanied children, however, providing the long-term counselling is not the primary purpose of the organisations in question. Therefore an additional service-provider working with counselling is a necessity. Secondly, the study explores the participants’ professional perspectives on the best interest of the child. The participating professionals work with the best interest of the child in accordance with their level of education and professional role. At the same time, they stress the fact that time, resources and other factors have an influence on their ability to keep the best interest of the child in focus. Finally, the study addresses collaboration between the service providing organisations. Collaboration does exist, but the participants wish for a development and transparency in the collaboration in order to clarify the responsibilities of each organisation. / Studiens syfte var att undersöka samverkan och professionellas perspektiv på barnets bästa i arbetet med ensamkommande barn genom besvarandet av tre frågeställningar. Den första frågeställningen rör de möjligheter till psykosocialt stöd som finns för ensamkommande barn. Vårt resultat visar att möjligheter finns i form av stöd hos handläggare, personal och skolkurator samt BUPs akutmottagning. Verksamheternas primära syfte är dock inte långsiktigt behandlande stödsamtal, vilket är något som samtliga respondenter anser att många ensamkommande barn är i behov av. Det behövs alltså ytterligare en aktör vars syfte är att arbeta med psykosocialt stöd för dessa barn. Den andra frågeställningen undersöker hur respondenterna ser på begreppet barnets bästa utifrån sitt professionella perspektiv. Samtliga respondenter har uppgett att de arbetar efter bästa förmåga i relation till sin yrkesroll och utbildningsnivå. Respondenterna påtalar samtidigt att tid, resurser och andra omgivningsfaktorer påverkar deras möjligheter att arbeta för barnets bästa. Studiens sista frågeställning berör samverkan mellan de verksamheter som tagit del i studien. Resultatet belyser att samverkan mellan verksamheterna existerar, men att respondenterna önskar en utveckling och transparens i samverkan för att tydliggöra samtligas uppgifter.

Titel: Att stå i hallen och vilja vara med: Ensamkommande flyktingbarn och deras behov. En kvalitativ studie om behoven bland dessa barn och ungdomar. Författare: Lotta Nilsson   Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka behov som finns bland ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige både som nyanlända och efter utflytt från HVB-hem. Det har också varit att jämföra deras behov med de tänkta behov som formar mottagandet i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av fem stycken unga män från Afghanistan, Somalia och Ryssland samt integrationsutvecklare på Länsstyrelsen och lärare vid integrationsprogrammet. Resultaten visar på att behoven varierar mellan informanterna men att behovet av tillhörighet och längtan efter familjen i hemlandet är något som förenar samtliga. Vad som också blir tydligt är hur olika behov påverkar individens val och förmåga till koncentration och fokus. Mottagandet av nyanlända å andra sidan har formats efter den svenska mallen där utbildning och språk ses som en förutsättning för en lyckad integration och tillhörighet. Något som visat sig inte helt stämmer överens. Teorierna som denna studie bygger på är bland annat Maslows ”A theory of human motivation” och van Genneps ”passageriter”. / Titel: To stand in the hallway and wishing to join in: Unaccompanied minor refugees and their needs. A qualitative study about the needs among these children and youths. Author: Lotta Nilsson   The purpose of this study has been to investigate what needs unaccompanied minor refugees have, both as newly arrived and after leaving a HVB-home. The purpose has also been to compare their needs with the perceived needs that form the basis for the reception process in Sweden. The study is qualitative with semi-structured interviews with five young men from Afghanistan, Somalia and Russia, as well as with an integration officer at the county administration and teachers working with the integration program. The results show that the needs vary between the informants, but that the needs for belonging and longing for the homeland are needs that they all have in common. What also becomes apparent is how different needs affect the individual choices and the ability to concentrate and focus. The reception of newly arrived on the other hand has been formed after a Swedish model where education and language are seen as preconditions for successful integration and belonging. This connection is not entirely correct. The theories used in this thesis are, among others, Maslow’s ”A theory of human motivation” and van Gennep’s ”rites of passage”.

Studien undersöker volontärers upplevelser kring att ha öppnat upp sina hem för att ta emot en ensamkommande ungdom som blivit uppskriven till över 18 år av Migrationsverket. Studien har fokus på betydelsen av det ideella engagemang som nätverket “Blomman” bidrog med för ensamkommande unga. En kvalitativ metod användes bestående av sex semistrukturerade intervjuer, som hölls med sju informanter. Målgruppen är de frivillighem inom Blomman, som under 2017 tog emot eller hade ett ensamkommande barn hos sig som blivit uppskriven i ålder. Resultatet visade att ideellt engagemang är av stor vikt när det kommer till hanterandet av ensamkommande unga. Frivillighem bidrar med medmänsklighet och emotionellt engagemang. Det framkom dock att teoretisk kunskap krävs för att kunna se till de mest utmanande behoven. / This study is about volunteer workers and their experiences about having an unaccompanied that has been written up in age to over 18 years by the Swedish Migration Agency. The study focuses on the importance of the volunteering that the network “Blomman” has done for the unaccompanied. The study is based on six semistructured interviews that we had with seven individuals. The informants are volunteers that have opened their homes for the unaccompanied. The result shows the importance of volunteering when it comes to the handling of unaccompanied. The volunteers contribute with human compassion and emotional commitment. However it appeared that theoretical knowledge might be required to handle the challenges that the volunteers will encounter.

Author: Amina Hassan &amp; Ronhi Ak Title: Impact of asylum on asylum seekers Supervisor: Gunilla Carstensen The purpose of this study is to investigate the impact of asylum seekers and understanding the asylum process and the perceived illness during the asylum process. The study also aims to map stigmatization in the concept of illness among asylum seekers. The theoretical basis of the essay is the theory of Antonovsky salutogenesis about the sense of context and Elias &amp; Scotsons stigma theory. Qualitative interviews have been conducted with four people, all of whom have undergone an asylum process where the analysis was conducted using a thematic method of analysis. The result of the study shows that it is a psychologically and emotionally stressful process to apply for asylum, which affects the health. The uncertainty of not knowing whether to stay in the country in combination with the severe trauma from their country of origin give the interviewees an impression that the asylum process is stressful and places great mental demands on people. The main cause has been understanding of the asylum process, all interviewees showed a low sense of comprehension and it could be a contributing factor to the deterioration of health among asylum seekers. This results in their health deteriorating and they are likely to suffer from stress, depression and PTSD for the trauma they have experienced. As regards stigmatization, the results show that asylum seekers tend to avoid seeking help because of the fear of being isolated and stamped as a deviation of their own ethnic group. / Syftet med den här studien är att undersöka asylsökandes stresspåverkning och förståelse för asylprocessen samt den upplevda ohälsan under asylprocessen. Studien har även som avsikt att kartlägga stigmatiseringen i begreppet ohälsa bland asylsökande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Antonovskys salutogenes teori om känslan av sammanhang och Elias &amp; Scotsons stigmatiseringsteori. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer som alla har genomgått en asylprocess där analyseringen gjorts med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visar att det är en psykiskt och känslomässigt påfrestande process att ansöka om asyl, vilket också påverkar hälsan. Ovissheten kring att inte veta om man får stanna kvar i landet i kombination med svåra trauman från sitt hemland resulterar i att intervjupersonerna upplever asylprocessen påfrestande och ställer stora psykiska krav på personerna. Det som har varit den väsentliga påverkningsorsaken har varit förståelsen över asylprocessen, samtliga intervjupersoner uppvisade en låg känsla av begriplighet vilket kan vara en bidragande faktor till att hälsan försämras hos de asylsökande. Detta resulterar i att deras hälsa försämras och de riskerar att drabbas av stress, depressioner och PTSD p.g.a. trauman de har upplevt. När det gäller stigmatisering visar resultaten att asylsökande tenderar att undvika att söka hjälp på grund av rädslan för att bli isolerade och stämplade som avvikande av den egna etniska gruppen.

The Swedish immigration policy is a subject constantly under scrutiny, especially in the media. The Dublin treaty, which came into effect in 2003, has meant stricter regulations for the handling of asylum seekers, which in turn increases the requirements of the officials at the Swedish Migration Board. Consequently, the staff at the Swedish Migration Board is daily facing difficulties when deciding who is to stay or not. Therefore, it is interesting to investigate how these criteria in the Dublin Treaty, are used in the daily work of the officials. Emphasizing these problematic aspects of the Dublin Treaty, this study aims to answer the following two questions: - How has the Dublin Treaty been implemented in Swedish legislation by the officials at the Swedish Migration Board? - How do these officials work to implement this treaty? This case study is based on interviews with a number of officials working at the Swedish Migration Board. To complement the interviews, a brief summary of the Dublin Treaty, is also included, in order to explain its contents. To analyze the material, a number of important aspects of the Dublin Treaty have been chosen. These aspects also constitute the analytical method. Conclusively, the officials working at the Swedish Migration Board have succeeded in the intention of implementing the Dublin Treaty. The treaty is well incorporated in the Swedish legislation, which is crucial in order for the immigration policy to function properly.