Au cours de l’époque classique, la gestion des cultes et des richesses sacrées d’Athènes devient de plus en plus centralisée autour de l’Acropole. La cité en effet met en place un système de gestion plus rationnel et cohérent de ses biens sacrés en même temps qu’elle se dote de structures administratives et institutionnelles lui permettant de gérer un empire maritime en expansion. Ce système, loin d’être figé, repose sur la mobilisation des pratiques et instruments comptables qui conduisent à une connaissance plus précise des fortunes des sanctuaires et à une organisation et exploitation plus efficaces des trésors sacrés. La structure administrative semble bien s’adapter aux statuts variés des sanctuaires attiques ainsi qu’aux spécificités liées à leur positionnement géographique. La polis décline en effet de façon différente ses interventions dans la gestion économique des lieux de culte dispersés sur son territoire : elle procède souvent au maintien des spécificités régionales dans l’administration des sanctuaires mais elle adapte en même temps ces différentes réalités administratives aux nécessités d’une gestion centralisée et unitaire. A la lumière de perspectives évoquées, la recherche en cours se consacre à étudier l’articulation et l’évolution au fils du temps des formes et des méthodes de l’administration économique et financière des richesses sacrées athéniennes ainsi que le rôle et l’action de ses acteurs principaux : la polis et les autres instances civiques, les sanctuaires et le territoire. / At Athens, since de development of the maritime Empire, the management system of sacred finances became increasingly centralized on the Acropolis. The city developed a more rational and coherent method of administration of its sacred properties. This system was based on several practices and instruments of accountability that allowed the Athenian State to better control the wealth of attic sanctuaries and to better exploit it in order to finance religious life. Furthermore, attic sanctuaries bore different statuses and different economic roles inside Attic boundaries. For these reasons, Athens declined in a different way its interventions in the economic management of its sacred treasures. The Polis maintained, anyway, regional diversities in the administration and harmonized it inside a unified and coherent management system. Thus, the current study is devoted to study the articulation and evolution over time of the forms and methods of economic and financial administration of Athenian sacred wealth as well as the role and action of its main actors in this system : central and local civic authorities, sanctuaries and the territory.

On considère souvent que le projet de fondation d’une rhétorique philosophique chez Platon ne s’effectue que dans les dialogues du Phèdre et des Lois. Pourtant, la puissance du Gorgias tient dans le fait qu’il articule à la fois l’appréhension du nouveau phénomène social, politique, éducatif que représente la rhétorique, sa critique et sa refondation par le philosophe idéal, Socrate, tout en apportant un nouvel éclairage à l’histoire d’Athènes. Le présent travail propose d’en faire l’étude en accordant une attention particulière au mouvement du dialogue et aux différents visages de la rhétorique qu’incarnent les personnages. On discernera trois étapes fondamentales dans le dialogue : la réception, la réfutation et la refondation dialectique de la rhétorique qui sont finalement reproduites à une échelle plus réduite et métaphorique dans le mythe eschatologique qui conclut l’œuvre. / We often consider that the Platonic project of founding a philosophical rhetoric is carried out only in the Phaedrus and the Laws. However, the force of the Gorgias lies at once in its presentation of the new social, political, and pedagogical phenomenon of rhetoric, the dialogue’s critique and refoundation of this new phenomenon by the ideal philosopher, Socrates, as well as the light it sheds on the history of Athens. The following study proposes to examine these features of the Gorgias by affording a particular attention to the movement of the dialogue and to the different faces of rhetoric embodied by its characters. We will set out three fundamental steps in the dialogue: the reception, refutation, and dialectical refoundation of rhetoric, which are finally reproduced metaphorically, though on a smaller scale, in the eschatological myth that concludes the work.

Almost 40.000 Greeks became homeless the past 8 years due to the economic crisis. But there is still hope! This project reflects on how architecture can lead to a more humane society using democratic methods and a city’s urban strengths. It explores how volunteers, the State and the Private Sector can collaborate through competitions and win-win agreements in order to gradually transform an abandoned commercial center and landmark, MINION, into a qualitative pilot housing project with socialization space for hundreds of homeless people. This could finally lead to the revitalization of the decaying Athenian environment through a number of stages. The project has a dual purpose and the idea is very simple. On one hand the project needs to include stores and other commercial spaces that reflect the old Athenian character in order to attract the interest of the higher financial layers of Greece and invest their capital. On the other hand the State will use this capital in order to provide qualitative housing to people in need. MINION is actually turns from a ‘commercial machine’ that used to be, into a ‘social machine’. All these actions will be completed with the collaboration of the tenants of the building. / Nästan 40 000 greker har blivit hemlösa de senaste 8 åren på grund av den ekonomiska krisen. Men det finns fortfarande hopp! Detta projekt reflekterar över hur arkitektur kan leda till ett mänskligare samhälle med hjälp av demokratiska metoder och en stads urbana styrkor. Det utforskar hur volontärer, staten och den privata sektorn kan samarbeta genom tävlingar och win-win avtal genom att gradvis omvandla ett övergivet kommersiellt centrum och landmärke, MINION, till ett kvalitativt pilotbostadsprojekt med socialiseringsplats för hundratals hemlösa. Detta skulle slutligen leda till en vitalisering av den förfallande atenska miljön genom ett antal steg. Projektet har ett dubbelt syfte och tanken är mycket enkel. Å ena sidan måste projektet omfatta butiker och andra kommersiella utrymmen som återspeglar den gamla atenska karaktären för att locka de högre ekonomiska lagren i Grekland att investera sitt kapital. Å andra sidan kommer staten att använda detta kapital för att ge kvalitativa bostäder till människor i nöd. MINION förändras från en ’kommersiell maskin’ till en ’social maskin’. Alla dessa åtgärder kommer att utföras i samarbete med alla bostadsprojektets invånare.

The Gorgon is a creature described as terrible in ancient literature. It was depicted with glaring eyes, tusks and a hanging tongue and was a part of Greek antiquity from Archaic to Roman Period. The Gorgon motif has frequently been adorned on different materials. The reason as to why such a creature was depicted has been a subject of interest in earlier studies. The Gorgon motif has been elaborately studied in combination with buildings, armours and vases. A gap of knowledge that is still to be filled is a deeper examination of the Gorgon motifs on coins, which is the inspiration for this study in which the main aim is to approach an understanding of what function the Gorgon motif could have had on Archaic Greek coins. The study is based on a collection of 42 Archaic coins from Athens and Neapolis in Macedon. Through Panofsky's theory of iconography the material is analyzed and discussed via a series of sub-questions; ‘Did the Gorgon motifs differ depending on the location?’, ‘What combination of features appear on the coins?’, ‘To what extent was the Gorgon myth linked to the locations that used the motif and what other myths were used on coins during the same period? ’, ‘Is there a link between the use of Gorgon motifs on coins and on other material objects?’ The paper measures the possible explanations of the Gorgon motif with archaeological finds and ancient texts dealing with the Gorgon, many of which point to the fact that the Gorgon’s function generally served a purpose as an apotropaic symbol. Its function as a possible amulet is investigated using previous research that studies the symbolic significance of the Gorgon, as well as tracing its background and examination of the Gorgon myth to find possible connections with other mythical creatures. / Gorgonen är en varelse som beskrivs som fruktansvärd i den grekiska antikens litteratur. Den avbildas med stirrande ögon, betar och en hängande tunga. Gorgonen har varit en del av den grekiska antiken sedan dess början och har varit ett populärt motiv på olika material. Det har funnits stort intresse i tidigare studier kring anledningarna till att en sådan varelse valts att avbildas. Motivet har studerats omsorgsfullt när det har smyckat byggnader, rustningar och vaser. En lucka som inte har fyllts än inom ämnet är en djupare undersökning av gorgonmotiven på mynt, vilket även är ämnet för denna studie med syftet att närma sig en förståelse för de funktioner som Gorgonmotiven fyllde på mynt under arkaisk grekisk tid. Studien baseras på ett urval av 42 arkaiska mynt från Aten och Neapolis i Makedonien. Genom Panofskys trestegsmodell analyseras gorgonmotiv som framkommer på mynten och svarar på en rad viktiga underfrågor: Skiljer sig gorgonmotiv åt mellan platser Vilka kombinationer av gorgoner förekommer på mynten? I vilken utsträckning var gorgonmyten kopplad till de platser som använde motivet, vilka andra myter användes på mynten under samma period? Finns det ett samband mellan användningen av gorgonmotiv på mynt och på andra objekt? I uppsatsen bedöms möjliga förklaringar till gorgonmotivet med arkeologiska fynd och antika texter som behandlar gorgonen, varav många pekar mot att gorgonens funktion i allmänhet fyllde ett apotropeiskt syfte. Detta undersöks med hjälp av tidigare forskning av gorgonens symboliska betydelse samt kopplingen med andra mytiska varelser genom att spåra dess bakgrund och granskning av gorgonmyten.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Climate change effects are getting more evident year by year. Athens is specially affected by climate change related shocks, especially by poor air quality, flooding and heat waves. Every year climate shocks threatens and worsens the situation in the city. The municipality of Athens, together with the European Investment Bank and EQO-NIXUS (consulting company) have undertaken a project in order to increase the resilience and the mitigation and adaptation measures of the city, taking as case study 5 public buildings located in different areas of the centre of the city. This project is in line with the Athens Resilience Strategy drawn by the Municipality of Athens in order to integrate new ways to prepare and protect the city from future shocks and stresses. This study aims to investigate and propose mitigation and adaptation measures that could be potentially applied into the 5 selected public buildings in order to improve the energy efficiency and the resilience towards heat waves, flooding and pollution of the air. A literature review study has been performed in order to look for good practices worldwide in terms of energy efficiency and climate mitigation and adaptation in order to find the best measures that could be applied in the 5 selected buildings. Finally, a multi-criteria decision analysis has been executed to prioritise which measures result to be more relevant for each specific building. The study shows that, in overall, energy efficiency and raise of public awareness are the most relevant measures that can be potentially applied in the buildings in order to tackle the climate shocks that threatens Athens. Finally, if the measures are applied into the buildings and the resilience and energy efficiency measures are improved, this study could be replicated to other buildings of Athens in order to achieve the 2030 strategy plan set by the municipality of Athens. / Effekterna av klimatförändringen blir alltmer tydliga. Greklands huvudstad Aten påverkas exempelvis av försämrad luftkvalitet, översvämningar och värmeböljor och extrema klimatrelaterade händelser förvärrar situationen i staden. Atens kommun har tillsammans med Europeiska investeringsbanken och EQO-NIXUS (ett privat konsultföretag) genomfört ett projekt för att öka motståndskraften mot klimatförändringens effekter, genom anpassningsåtgärder, där fem offentliga byggnader i olika delar av Atens centrum studeras. Projektet är relaterat till Atens resiliensstrategi som handlar om hur staden ska integrera nya sätt förbereda och skydda staden och dess invånare från framtida extrema händelser och påfrestningar. Denna studie syftar till att undersöka och föreslå anpassningsåtgärder som potentiellt kan tillämpas i de fem olika offentliga byggnaderna för att förbättra energieffektiviteten och resiliensen mot värmeböljor, översvämningar och luftföroreningar. En litteraturstudie har genomförts för att identifiera globala, goda exempel när det gäller energieffektivitet och anpassning till ett förändrat klimat som potentiellt kan tillämpas i de fem byggnaderna. Slutligen har en multikriterieanalys med flera kriterier genomförts för att prioritera vilka åtgärder som är mest relevanta för varje specifik byggnad. Studien visar att energieffektivitet och ökning av allmänhetens medvetenhet totalt sett är de mest relevanta åtgärderna som potentiellt kan tillämpas i byggnaderna för att hantera klimatförändringar. Slutligen, om dessa åtgärder tillämpas och resiliensen och energieffektivitetsåtgärderna förbättras, skulle denna studie kunna vara relevant även för andra byggnader i Aten och därmed bidra till uppfyllelsen av stadens 2030-strategi.