Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt. Sambandet mellan högt intresse och fler utförda laborationer/experiment var inte signifikant men visar ändå en indikation på att dessa inslag kan påverka intresset. Ytterligare resultat visar att både elever och lärare efterfrågar fler laborativa och undersökande inslag i undervisningen och båda grupperna tror också att detta kan höja intresset för biologi. Studiens resultat kan användas som argument för att skolor ska lägga större vikt på praktiska inslag i undervisningen.

HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna uppvisar positiva attityder gentemot HIV/AIDS patienter. Det framkom två kategorier som hade betydelse för sjuksköterskornas attityd, nämligen kunskap kombinerad med erfarenhet och patienters val av livsstil. Genom resultatet i litteraturstudien kan en ökad förståelse fås för hur sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter är och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter.

Som matematiklärare får man ofta höra att ämnet är ett av de tråkigaste som finns. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur attityden till matematik är på den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till ämnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lära mer. Med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer av ett antal elever i årskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, från dem som anser att matematik är tråkigt och svårt, till dem som tycker det är roligt och lätt. Fler elever än jag hade räknat med var relativt positiva till ämnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bättre. Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag på vad de anser behöver ändras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att läroboken hade styrt matematiken på mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förståelse och lust att lära.

Bakgrund: En förutsättning för människans hälsa och välbefinnande är ett adekvat näringsintag. Malnutrition har visat sig vara ett stort problem i vården. Syfte: Belysa faktorer som kan vara av betydelse för att förebygga malnutrition. Metod: Litteraturstudie som bygger på femton vetenskapliga artiklar som granskades och kvalitetsbedömdes. Resultat: Artiklarna visade att faktorer som kunde vara av betydelse var sjuksköterskans grad av kunskap, attityder till omvårdnadsåtgärder, tidsaspekten samt användandet av screeningmetoder. Diskussion: Sjuksköterskors bristande kunskap om malnutrition försvårade adekvat handläggning av patienterna. Utarbetade screeningmetoder fanns för att upptäcka malnutrition men de användes inte i tillräcklig utsträckning. Sjuksköterskor hade god attityd till nutritionens betydelse men det fanns faktorer som utgjorde hinder för att specifika omvårdnadsåtgärder utfördes. Slutsats: Studier visade att sjuksköterskor hade behov av mer kunskap inom området. Åtgärder för att förebygga malnutrition behövdes.

Bakgrund: Människor med fetma blir allt vanligare i vårt samhälle. Tidigare forskning visar att många inom hälso- och sjukvården har ett negativt synsätt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vårdarbetet tyngre och mer personalkrävande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes användes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har från hälso- och sjukvården.Resultat: Två teman presenteras: Utsatthet och medmänsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd på förhand, att inte få stöd, en kroppsstorlek som begränsar, bemött med respekt, att få stöd.Slutsats: Patienter med fetma är en utsatt grupp inom hälso- och sjukvården. De känner sig ofta negativt särbehandlade både genom personals attityd och genom att utrustningen inte är anpassad till deras storlek. Nyckelord: Attityd, diskriminering, erfarenheter, fetma, patient, upplevelser.

<p>Ungdomars attityder till småländska dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina. Undersökningens resultat knyts i uppsatsen samman med gymnasieskolans kursplan för ämnet svenska.</p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar att ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö har en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten, men i förhållande till andra småländska dialekter värderar de ändå den egna dialekten mycket högt. Ungdomarna i Västervik och Kalmar har även de en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten men i motsats till ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö värderar de den egna dialekten mycket lågt i förhållande till andra småländska dialekter. Totalt sett värderar gymnasieungdomarna dialekter i landskapets västra del högre än dialekter i landskapets östra del. Dialekten i jönköpingsområdet värderas högst av ungdomarna, och dialekterna i Västervik, Vetlanda och Kalmar värderas lägst.</p>

Brister i läkemedelsföljsamheten är ett världsomfattande problem. Varannan kroniskt sjuk patient följer inte sin läkemedelsordination. Trots starka bevis på att förebyggande behandlingar efter akut kranskärlssjukdom är effektiva har det i undersökningar visats att följsamheten till dessa mediciner är låg. Låg följsamhet leder till negativa hälsoeffekter; ökade hälso- och sjukvårdskostnader och ökad dödlighet. Syftet med denna studie var att undersöka attityder och följsamhet till läkemedel hos patienter med kranskärlssjukdom. Vidare skulle sambandet mellan olika faktorer hos patienterna och deras attityd och följsamhet till läkemedel undersökas. Studien baserades på enkätundersökningar och ingick som en delstudie i ett större forskningsprojekt ”God läkemedelsanvändning för äldre i Småland (GLAS)”. Till analysen samlades enkäter och journaluppgifter från totalt 91 kranskärlssjuka patienter. Enkäterna var BMQ-Specific (attityd till hjärtläkemedel) och MMAS-8 (följsamhet till kolesterolsänkande läkemedel).  Av 91 patienter som deltog var 75 % män. Medelåldern var 69 år (SD = 8,704 år) och genomsnittligt antal regelbundna läkemedel per patient var 7,2 (SD =2,419). En femtedel av patienterna hade stark oro om användningen av förskrivna hjärtläkemedel och 28 % hade bristande följsamhet till kolesterolsänkande läkemedel. De patienter som hade positiv attityd till sin medicin var också de som var mest följsamma. Slutsatser som kan dras av studien är att attityder till läkemedel är en viktig del i hur patienter väljer att följa eller inte följa sin behandlingsregim. Resultaten från studien kan komma att användas till att utveckla insatser för att förbättra patienters läkedelsföljsamhet och behandlingsresultat. / God läkemedelsanvändning för äldre i Småland (GLAS)

The purpose of this study was to investigate the relation between SOC, attitudes towards grades, and perceived stress levels among adolescents, and whether there was any difference in this relation between gender. The first research hypothesis was: "there is a gender difference to the degree of SOC, attitude to grades, and perceived stress level". The second was that "SOC and attitude to grades, predict stress in adolescents". To answer these hypotheses, a questionnaire survey was carried out among upper secondary students, 95 boys and 89 girls. The result of the analysis showed a significant difference between the gender. Similarly, that the degree of SOC predicts stress in adolescents was detectable. Further analyses revealed that this evidence was only detected among boys, after splitting the gender into two groups. These results partly support earlier research. The conclusion of this study was that there is a gender difference in degree of SOC, attitudes toward grades, and the perceived stress level. Moreover, that SOC and the attitudes to grades, predicts stress is rejected for youth as group, but confirmed for boys. The results were discussed by differences in gender and SOC, lack of validity, and finally lack of generalization.

På flera håll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mål att vara hållbara. Vad det gäller trafiken byggs områden som redan från början är välförsörjda med kollektivtrafik och har väl utbyggda cykelnät. Ändå finns det exempel på stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att välja hållbara transporter som idag visar siffror på att en hög andel av de resor som genomförs av boende i områdena är bilresor. Ett exempel är stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Syftet men uppsatsen är att utreda trafiksituationen i Västra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvägagångssätt för att förbättra den situation som råder. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör. Vidare kommer Malmö stads egna uppfattningar och mål för Västra Hamnen att behandlas för att ge en bild av deras syn på situationen. Till detta kommer även frågan undersökas vad det finns för möjlighet att påverka människors beteenden för att välja hållbara transporter. Uppsatsen är en fallstudie som genomförts med hjälp av dokument- och litteraturstudier, men också på plats i Västra Hamnen genom intervjuer med boende i stadsdelen och egna observationer. Resultatet av allt insamlat material mynnar i slutet av arbetet ut i ett antal punkter som redovisar vad Malmö stad bör ha i åtanke vid framtida trafikplaneringen i Västra Hamnen för att få fler att välja hållbara transporter över bilen. Varför människor har ett visst beteende, som att exempelvis välja bilen, och hur detta beteendet kan brytas, visar sig i uppsatsen vara en komplex fråga som inte har ett entydigt svar. Människor är olika mottagliga för beteendepåverkan, och något som fungerar i en situation kan visa sig vara otillräckligt i en annan. Att påverka människors beteenden är däremot något som i uppsatsen framkommer som möjligt, och det görs ett försök att bena ut hur det med bäst förutsättningar kan ske.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna. Två faktorer som påverkar införandet av IT-stöd i verksamheter är identifierade. Dessa är stöd hos personalen och verksamhetsanpassad informationsteknologi. Metodologisk utgångspunkt i studien är undersökningstriangulering bestående av kvantitativ enkätundersökning utifrån ett positivistiskt perspektiv och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv. Vägledande är analytisk induktion och att den reliabilitet och validitet som eftersträvas uppnås. Resultaten i studien visar att hemtjänstpersonalens attityder är positiva till vårdplanering på distans och de upplever IT-stöden i arbetet som förtjänstfulla. Tid utgör en problematik både vid implementeringen av aktiviteten och nyttjandet av IT-stöd. Samtliga medverkande i studien uttrycker omtanke och omsorg om vårdtagarna. Därmed konstateras att en av de identifierade faktorerna som påverkar införandet av IT-stöd är uppfylld och det finns ett stöd hos personalen för vårdplanering på distans. För hemtjänstpersonalen innebär aktiviteten en ökad trygghet till vårdtagaren när de möter ett välkänt ansikte samtidigt som den förstärker kontinuiteten och tillgängligheten inom omsorg. Studien påvisar även att hemtjänstpersonalens attityder överensstämmer med SGF:s syfte som är att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvård.