The aim of the study was to investigate nursing students' attitudes towards mental illness. The questions was "Is there a difference in the attitude to mental illness between nursing students who had and not had read the course mental illness? "and" Is there a difference in the attitude to mental illness between nursing students attending term 1-3 and term 4-6? "The instrument used was the questionnaire CAMI-s, which includes three factors that intends to measure attitudes to mental illness. The study enrolled a total of 89 respondents. For the first issue divided the respondents into two groups, those who had the course and not had the course mental illness. Regarding second issue was respondents divided into two groups, group 1 were respondents from term 1-3 and group 2 were respondents from terms 4-6. The results show no difference in attitude between those respondents who read the course mental illness and those who had not read it. The results showed also no difference in attitude between group 1 and 2. The conclusions are that neither completed the course in mental illness or regarding which group respondents belongs to will influence the attitude to mental illness. / Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa. Frågeställningarna var ” Finns det skillnad i attityden till psykisk ohälsa mellan sjuksköterskestudenter som läst och inte läst kursen psykisk ohälsa? ” samt ” Finns det skillnad i attityden till psykisk ohälsa mellan sjuksköterskestudenter som går i termin 1-3 och termin 4-6?”  Instrumentet som användes var frågeformuläret CAMI-s, som innehåller tre faktorer som har för avseende att mäta attityder till psykisk ohälsa. I studien deltog sammanlagt 89 respondenter. Avseende första frågeställningen delades respondenterna in i två grupper, de som läst kursen och inte läst kursen psykisk ohälsa. Avseende andra frågeställningen delades respondenterna in i två grupper, terminsgrupp 1 blev respondenter från termin 1-3 och terminsgrupp 2 blev respondenter från termin 4-6.                                        Resultatet visar ingen skillnad i attityden mellan de respondenter som läst kursen psykisk ohälsa och de som inte läst den. Resultatet visade heller ingen skillnad i attityden mellan terminsgrupp 1 och 2.                                                                                           Slutsatserna är att varken genomgången kurs i psykisk ohälsa eller terminsgrupp påverkar attityden till psykisk ohälsa.

Abstrakt Bakgrund: Äldre människor använder allt mer läkemedel. Risken för biverkningar och interaktioner ökar och benägenheten att följa ordinationen minskar ju fler mediciner en person använder. Undersökningar visar att patientens attityd har stor betydelse när det gäller att följa ordinerad behandling. Syfte: Att belysa äldre människors attityder till och erfarenheter av läkemedel i glesbygd i Norrlands inland. Metod: För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod. Elva äldre personer intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De äldre hade en övervägande positiv attityd till läkemedel och kände sig trygga med sin medicinering. De som använde flera ordinerade läkemedel tyckte att medicinerna hade haft avsedd verkan. Negativa till läkemedel var de som inte använde eller använde ett fåtal läkemedel. Alla med flera ordinerade mediciner hade drabbats av biverkningar men såg det inte som något stort problem. Utbytesmediciner upplevdes övervägande negativt. Informationen från läkaren uppfattades som god av de flesta medan några tyckte att den varit bristfällig. Farmaceuter uppfattades trovärdiga av halva gruppen medan hälften inte hade någon direkt uppfattning. Läkemedelsreklam påverkade inte de äldre. Hela gruppen kände till naturläkemedel men mindre än hälften använde det. Slutsats: Äldre var övervägande positiva till läkemedel och kände sig trygga. De hade anpassat sig till de problem och de speciella svårigheter som medicineringen innebar för dem och accepterade situationen.

Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har från januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, Skogås och Nynäshamns brandstationer ingår. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförändring. Min frågeställning var om de personer som säger sig ha erhållit information och känner inflytande och är engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen än de personer som känner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen. En enkät delades ut, sommaren 1992, till totalt 98 brandmän vid de fem brandstationerna. Enkäten bestod av 30 frågor. Frågorna 7, 14, 21 och 28 var kriterievariabler. De två sista frågorna var öppna frågor. Variabeln attityd var den variabel med högst medelvärde för hela undersökningsgruppen. Nynäshamn brandstation hade högst medelvärde i samtliga fyra variabler. Det gick inte att påvisa att någon av de oberoende variablerna har högre samband än någon annan med den beroende variabeln, attityd inför omorganisationen. De öppna frågorna visade att brandmännen kunde skriva ned fler tänkbara positiva konsekvenser än negativa.

Härdplaster är en hälsovådlig produkt om den hanteras på ett felaktigt sätt. Sjömän tillhör en yrkesgrupp som använder denna produkt i sitt arbete ombord på olika fartyg. Det har visat sig från andra studier att andra yrkesgrupper inte tar nödvändiga skyddsåtgärder för att skydda sig mot härdplaster. Mot bakgrund till detta var syftet i denna studie att ta reda på hur sjökaptensstudenter förhåller sig till härdplaster och dess risker ombord. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer bestående av avgångsstudenter från Sjökaptensprogrammet i Kalmar. Intervjuerna var strukturerade efter olika förvalda frågor inordnade efter olika temata samt med låg standardisering. Utfallet visade i stort sätt samma attityd bland respondenterna. Resultatet visade att rekommenderad personlig skyddsutrustning inte användes i någon större utsträckning vid hantering av härdplaster. Det framkom att den enskilt största faktorn till detta samt respondenternas attityd till det, påverkades av den övriga besättningens attityd och beteende. Respondenternas förhållningssätt förstärktes av att de önskade vara till lags och göra ett bra arbete. Övriga faktorer som påverkade var svårtillgänglighet till skyddsutrustning, attityd till riskerna med härdplaster, plats och exponeringstid. / Thermosetting plastic is a toxic product if handled in a wrong way. Seaman belongs to a group of workers that use this product in their profession on board ships. It has been shown from other studies that workers from other professions do not take necessary safety precautions to protect themselves against thermosetting plastic. Therefore, the purpose of this study was to find out the attitude towards thermosetting plastic work and its risk involved. The study is based on eight interviews with graduating students from the Master Mariner Program in Kalmar. The structure of the interviews was organized after different predetermined questions with low standardization. The result showed basically the same attitude among the respondents. Also, the result showed that recommended personal protective equipment was generally not used consistently during thermosetting plastic work. The main reason for this was the influence from other crews’ attitude and behavior. It is likely that the respondents’ attitude were enhanced by their willingness to comply with procedures onboard. Other factors that influenced their behavior were the lack of easy access to equipment, attitude and perception towards the risks with thermosetting plastic, the location and length of exposure.

This study aims to research how upper secondary pupils interact while playing online games, how the English language is used within each game and what attitudes these pupils have towards language in school and online gaming respectively. Online gaming sessions have been recorded to analyze the methods of interaction by which people communicate with each other while playing online games. Furthermore, the text-based communication occuring in online gaming is analyzed on a lexical level to find words not defined in legitimate English dictionaries. Interviews with students have been conducted to understand the attitudes held by students towards language in school and online games.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ”avhandlingar.se”. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa. Resultat: Resultaten visar att kön är den viktigaste påverkansfaktorn. Flickor visar sig ha en mer negativ attityd till och ett mindre intresse för naturvetenskap än pojkar. Ålder är den därnäst viktigaste faktorn. Det visar sig att elevers intresse sjunker med stigande ålder. Elevers självförtroende och självtillit är en tredje faktor som påverkar attityd och intresse. Elever med ett gott självförtroende och god självtillit har ett större intresse för naturvetenskap. Dessutom spelar undervisningsmetoder och lärandemiljön in. Studierna visar skillnader i vad flickor och pojkar finner intressant inom naturvetenskap. Flickor är mer intresserade av medicin och hälsa och pojkar är mer intresserade av de ”farligare” delarna inom naturvetenskap, exempelvis explosiva ämnen. Diskussion: Elever har ett intresse för naturvetenskap, även om det är lägre än intresset för andra skolämnen. Det som eleverna är intresserade av lyfts fram i läroplanen, men överskuggas av de delar som eleverna finner minst intressanta.

Syftet med denna studie är att belysa attityder som finns hos lärare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andraspråk (SVA) till integreringen av värdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget även uppmärksamma deras berättelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i värdegrundsarbetet. Studien söker att svara på följande frågeställningar: Hur definierar SFI- och SVA-lärarna vuxenutbildningens värdegrund? Hur förhåller sig lärarna till integreringen av värdegrundsfrågor i undervisningen? På vilket sätt integrerar SFI- och SVA-lärarna värdegrundensmålen i sin dagliga verksamhet? Vilka svårigheter möter lärarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstår i deras arbete med värdegrundsfrågor? och Vad styrs lärarna av när de löser yrkesetiska konflikter som uppstår i värdegrundsarbetet? Metoden som används i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lärare. Intervjuerna kompletteras med en enkätundersökning som genomförts med samma lärare. Studiens resultat diskuteras utifrån en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva känslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lärarna förknippar skolans värdegrund med demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män, alla människors lika värde och trygg inlärningsmiljö och har ett positivt förhållningssätt till värdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i språkundervisningen.

No description available.

Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars attityder till och bruk av dialekt, samt gotländska svensklärares inställning och utformande av dialektundervisningen i skolan. Informanterna består av 81 gymnasieelever från två gotländska gymnasieskolor, samt tio svensklärare från samma skolor. Informantgrupperna har besvarat varsin enkät. Undersökningen visar att majoriteten av de gotländska ungdomarna talar dialekt, och att gotländskan är den mest använda. De elever som talar dialekt anger att de brukar variera dialektbruket efter situation, och att de pratar mindre dialekt i formella sammanhang. Flera upplever att gotländskan har en lägre status i jämförelse med rikssvenska. Lärarna i undersökningen använder sig gärna av TV-program och besök utifrån under arbete med dialekter. Undervisningens karaktär och omfång speglas ofta av elevernas intresse och hur vanligt det är med dialekt bland eleverna.

No description available.