Syftet med denna uppsats är att undersöka den lokala uppfattningen i Ockelbo gentemot etableringen av en vindkraftspark i näromgivningen samt vad som ligger bakom Upplands Väsbys val att bygga ett vindkraftverk på annan ort. Resultaten visar att NIMBY-åsikter inte ligger bakom Upplands Väsbys val samt att attityden som återges bland de boende och kommuntjänstemännen i Ockelbo kommun präglas av en positiv inställning mot vindkraftsetableringen i deras närmiljö. Den positiva inställningen grundar sig främst på utbetalningen av bygdepengen samt att vindkraften symboliserar och innebär miljövänlig energi.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur personer med synliga fysiska funktionsnedsättningar upplever den psykosociala tillgängligheten i samhället och hur en eventuell brist av denna tillgänglighet påverkar dem känslomässigt. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien är också inspirerad av en hermeneutisk ansatsmetod då syftet är att tolka informanternas upplevelse av till exempel bemötande från människor i samhället. Fem informanter i åldrarna 47-74 år deltog i studien och alla personerna hade själv olika former av synliga rörelsehinder, tre informanter är kvinnor och två är män. Studiens resultat visade på att dess informanter upplevde den psykosociala tillgängligheten, gällande exempelvis bemötandet och attityder, olika. Det syntes vissa tendenser till att skillnaden kunde bero på kön, där männen upplevde det generella bemötandet bättre än kvinnorna, men det kunde också bero på egna attityden, och/eller självacceptans. Att bemötandet inte alltid var tillfredsställande verkar bero på en kunskapsbrist vilket är något som informanterna upplever att samhället behöver arbeta mer med, framförallt inom skolan och hos politikerna. Resultatet analyserades, med hjälp av en tematisk analys, i förhållande till de vetenskapliga teorierna, stigmateorin och cripteorin, samt i förhållande till tidigare forskning inom ämnet.

Studiens syfte är dels att få kunskap om fritidspedagogers personliga inställning och yrkesmässiga hållning till dataspel, dels att synliggöra anledningarna till att spelen finns eller inte finns i en viss utsträckning inom fritidshemsverksamheten. Empirin har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger på tre skolor i två skolområden. Intervjuerna har kategoriserats efter forskningsfrågornas teman; inställning, motiv samt ramfaktorer. Fritidspedagogerna har både en positiv och en negativ personlig inställning till dataspel där de ser positiva effekter som lärdomar, och negativa effekter i form av fantasilöshet. Inom fritidshemmen ser de att dataspel bidrar till sociala effekter på både gott och ont. Deras motiv till att ha eller inte ha dataspel grundar sig framförallt i elevernas behov, men utrymmet för dataspel är också beroende av olika ramfaktorer som t.ex. personalens inställning samt skolans ekonomi. Slutsatser som kan dras från resultatet är att fritidspedagogerna har liknande åsikter som existerade för tio år sedan och att mycket beror på deras attityd och de kunskaper de har om dataspel. Motiven till att dataspel finns på fritidshemmen handlar till stor del om vad pedagogerna anser vara bäst för barnen. Mängden dataspelande påverkas av ramfaktorer såsom barngruppen, ekonomi och utrustning men framförallt av pedagogernas kunskaper. Om de har erfarenhet av spel utanför arbetsplatsen har de ett bredare perspektiv och kan erbjuda dataspel i annan mängd än om de inte spelar själv eller ogillar dataspel.

Studiens syfte är att undersöka hur några lärares kunskaper och attityder ser ut gällande dyskalkyli. För att uppnå syftet använder studien en enkät som lämnats ut till lärare på två skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lärares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie är att dyskalkyli är ett svårdefinierat begrepp då det finns olika definitioner och forskare är oense. Detta märks på lärarnas svar då även de är osäkra på begreppet och kunskapen är låg. Attityden hos lärarna visas vara positiv då de flesta accepterar dyskalkyli som diagnos och vill stötta elever med dessa svårigheter.

Bakgrund: Fler än 800. 000 personer i världen dör av suicid varje år. Psykisk ohälsa var den vanligaste riskfaktorn. Suicidala patienter kunde hos sjuksköterskor väcka varierade känslor och utmana deras existentiella frågor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder till suicidala patienter inom sjukvården. Metod: Litteratursökningen genomfördes på Cinahl och PsychINFO med lämpliga sökord. 28 artiklars kvalitet granskades, 12 valdes ut att ingå i litteraturöversikten. Analysen genomfördes förutsättningslöst för att finna likheter och skillnader. Slutligen framkom två teman. Resultat: Patienterna väckte olika attityder hos sjuksköterskor, däribland ogynnsamma och tillmötesgående. Ålder, erfarenhet, utbildning och religion påverkade attityder och det uttryckdes även ett behov av utbildning för att förbättra dessa. Diskussion: Det var betydelsefullt att sjuksköterskor tror på patienten för att en människa till människa relation skulle kunna skapas. Kultur och samhälle upplevdes influera sjuksköterskors attityder. Attityder kunde påverkas av erfarenhet, ålder, utbildning och andra livshändelser. Sjuksköterskor borde hålla tillbaka sina egna värderingar och tro då det är patienten som skall stå i centrum. Slutsats: Sjuksköterskor behövde mer utbildning kring suicidala patienter för att förbättra sina attityder och sin kommunikationsförmåga.

No description available.

<p>I studien undersöks tre utvalda SFI-lärares samt fyra SFI-elevers inställning till vuxnas användning av modersmålet i SFI-klassrummet, även på vilket sätt och i vilken omfattning informanterna beskriver att modersmålet används i SFI-klassrummet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet åskådliggör att samtliga tillfrågade elever ser på modersmålet som en resurs vid inlärningen av svenska som andraspråk. Två av lärarna uttrycker dock en oro över att modersmålet kan störa inlärningen av det nya språket. En av lärarna har dessutom förbjudit sina elever från att använda sitt modersmål i klassrummet. Informanterna, både lärare och elever, lyfter fram tre olika sätt som eleverna tar hjälp av sitt modersmål: översättning, jämförelser mellan L1 och L2, samt elevförklaringar på L1. Av resultatet framkommer också faktorer som informanterna anser begränsar/ökar modersmålets inflytande som t.ex. likhet mellan L1 och L2, inlärarens ålder och nivå i L1 och L2. Eleverna med längre studiebakgrund använder främst modersmålet för att översätta och jämföra grammatiken mellan språken medan eleverna med kortare studiebakgrund tar hjälp av andra modersmålstalare i klassen, genom att ställa frågor på modersmålet.</p>

I takt med att behovet av förnybar energi växer så har vindkraften varit en av de energikällor som har kommit att öka mest i Sverige på senaste åren. Just nu växer energikällan fram som en ny industri i Norrland och i Sollefteå kommun som jag valde att undersöka finns planer på att etablera ett flertal storskaliga vindkraftsparker inom de närmaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunikation och medborgardeltagande vid etablering av vindkraft kan påverka lokalinvånares acceptans och attityder till energikällan. Undersökningen gjordes genom en fallstudie och med hjälp av intervjuer. Resultatet visar att bland annat att en brist på deltagande och en öppen kommunikation har lett till en känsla av utanförskap och skapat negativa attityder till den specifika vindkraftsetableringen. Det framkommer även att etablering av vindkraft vid specifika lokala sammanhang är komplicerad, speciellt när lokalbefolkningen har en stark platsförankring som i det här fallet.

Denna undersöknings syfte var att beskriva gymnasieelevers upplevelse av tvålärarsystem i matematikundervisningen samt utreda om det fanns något samband mellan elevernas upplevelse av tvålärarsystemet och deras attityd till ämnet. Studien är en mikroetnografi i sluten miljö med öppen forskarroll. De forskningsfrågor som ställs handlar om att identifiera elevernas nuvarande och förutvarande attityd i matematik, beskriva deras upplevelser av tvålärarsystemet de undervisas i och slutligen att försöka dra paralleller mellan eventuella attitydförändringar och tvålärarsystemet. Empiri samlades in genom klassrumsobservationer och intervjuer med åtta elever. Intervjuerna analyserades dels induktivt med hjälp av grundad teori men också deduktivt med utgångspunkt i det teoretiska ramverket. Eleverna beskriver att de tycker att tvålärarsystemet är bra. Det som framhålls som mest positivt av eleverna är att de kan få hjälp snabbare och att de kan få kursinnehållet förklarat på olika sätt. Av de intervjuade eleverna hade två undervisats enligt tvålärarsystem även i grundskolan. Deras attityd hade inte förändrats. Av de sex elever som inte undervisats enligt tvålärarsystemet tidigare hade fem förbättrat sin attityd. Ingen av eleverna hade försämrat sin attityd till matematik sedan de började gymnasiet och ingen av de intervjuade eleverna är negativt inställd till tvålärarsystemet. Att dra slutsatser om eventuella samband mellan tvålärarsystemet och elevernas attityd är dock svårt då flera av dem beskriver att det viktiga är att man har bra lärare snarare än flera lärare.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är vanligt förekommande i Sverige. Bakomliggande orsaker kan vara psykiska sjukdomar samt andra omständigheter som ökar risken att insjukna. Många patienter med substansbrukssyndrom upplever att de i kontakt med vården får ett dåligt bemötande.Syfte: Att belysa sjuksköterskans attityder mot vuxna patienter med substansbrukssyndrom inom hälso- och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt genomfördes. Genom en systematisk sökning i CINAHL, PubMed och PsycINFO valdes 16 artiklar. Resultat: Det påvisades att sjuksköterskors motivation till att vårda patienter med substansbrukssyndrom var låg samt att de stereotypiserade patientgruppen. Det fanns flera faktorer som sågs ha ett möjligt samband med sjuksköterskors attityder mot patienter med substansbrukssyndrom.Diskussion: För att möta patienter med substansbrukssyndrom utifrån en positiv attityd krävs att sjukvården förstår vikten av bra utbildning och erfarenhet hos sjuksköterskorna som möter dessa patienter. För att besitta en positiv attityd till patienter med substansbrukssyndrom är det av vikt att det finns en acceptans till den sjuke och dess beteende. Detta kräver en ständig reflektion och självrannsakan hos sjuksköterskan.Slutsats: För att förbättra sjuksköterskors attityder till patienter med substansbrukssyndrom behövs ett ständigt attitydarbete inom vården, där fortsatt forskning har en viktig roll. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>