The study aims to find differences and similarities in the English subject for upper-secondary schools in Österbotten Finland and Västerbotten Sweden in the sense of curricular differences and similarities but also teachers’ attitudes to the curriculum. To research whether there are any differences and/or similarities and to analyse the national curriculums, course plans and grading criteria, the study will be enabling the theories in curriculum theory as described by Linde and Englund. The study also consists of a small questionnaire study that was developed to scan and analyse teachers’ attitudes to the curriculum and how they feel it affects the teaching, planning and grading of the English subject. The study found, that there are more similarities than differences in the curriculums of the two countries. The study also found, that the teachers in Finland seem to feel more autonomous in planning teaching and grading of the English subject, than their Swedish counterparts.

Inledning I min studie ligger fokus på att urskilja olika faktorer som kan bidra till och forma elevers attityder till matematik. I den senaste undersökningen från TIMSS 2015 (Trends in international mathematics and science study) kunde man urskilja att svenska elevers attityder till matematik har blivit än mer negativa än föregående undersökning 2011. Undervisning som eleverna får möta i skolan har en stor påverkan för hur dessa attityder utvecklas och formas. Faktorer som kan påverka dessa attityder positivt och negativt undersöks mer utförligt i studien för att skildra hur man kan påverka eleverna i en mer positiv riktning. Studiens syfte Studien undersöker vilka faktorer som bidrar till att forma svenska mellanstadieelevers attityder till matematik och hur dessa faktorer förhåller sig till eleverna och undervisningen. Vidare undersöker studien vad det är som verkar positivt eller negativt och hur detta förhåller sig till elevernas uppfattning om deras lärande och undervisning i skolan. Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod i form av enkäter där fokus ligger på att undersöka elevers positiva och negativa attityder till matematik i förhållande till deras lärande och undervisning i skolan. Studien intar en fenomenografisk forskningsansats, vilket innebär att undersöka människors olika förhållningssätt till olika fenomen utifrån deras individuella upplevelser och erfarenheter. Resultat Resultatet i studien synliggör vilka faktorer som har störst inverkan på svenska elevers attityder till matematik. De faktorer som visade sig påverka mest var elevernas förmåga och undervisningens svårighetsgrad, det gemensamma lärandet, matematikens användbarhet samt praktiskt och varierat kontra teoretiskt arbetssätt. Läraren och dennes förmåga att stötta eleverna spelade även en stor roll såväl som stöd från hemmet och genomgångarnas karaktär. Får eleverna möta ett praktiskt och varierat arbetssätt där de ges möjlighet att arbeta tillsammans med en kamrat och en stöttande lärare som redogör för matematikens värde tycks deras attityder påverkas positivt. Långa och otydliga genomgångar, för svåra uppgifter och allt för lärar- och läroboksstyrda lektioner tycks däremot påverka negativt. Har eleverna en stöttande familj påverkas deras attityder även i en positiv riktning.

Intentionen med kunskapsöversikten är att redovisa forskningsresultat som lyfter fram tänkbara förklaringar kring vad som påverkar lärares implicita och explicita uppfattningar om och inställning till den naturvetenskapliga undervisningen. Kunskapsöversikten belyser även hur denna attityd påverkar deras undervisning vid val av undervisningsmetodoch innehåll. Metoden har inkluderat sökning i olika databaser, bearbetning och sammanställning av relevanta forskningsresultat för att besvara frågeställningen, som handlar om vilka faktorer som forskningen framhåller som betydelsefulla för lärares implicita och explicita upåfattningar om och inställning till undervisning inom naturvetenskap och teknik. Resultatet visar att det krävs en medvetenhet hos lärare och lärarutbildning kring olika faktorer som kan inverka på lärarens föreställningar som har anknytning till den naturvetenskapliga undervisningen. Resultatet visar vidare att det som påverkar lärares uppfattningar om och inställning till naturvetenskap och teknik består av flera aspekter som tillsammans inverkar på den generella attityden mot ämnet. Det hade i ett kommande arbete varit intressant att genomföra vidare undersökningar kring lärares beteende vid undervisning i de naturvetenskapliga ämnena.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ”övergångsåldern”, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria svar.

Introduktion: Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. I Sverige år 2015 avled 1175 personer i suicid. Suicid är en konsekvens av ett långvarigt psykiskt och känslomässigt lidande. Många patienter beskriver upplevelsen att befinna sig i ett kaosliknande tillstånd, ett tunnelseende som inte lämnar rum för konsekvenstänk. Suicidriskidentifiering är en viktig uppgift för sjuksköterskor men initiativet till riskidentifiering kan påverkas av sjuksköterskans attityd till dessa patienter. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till patienter som är suicidnära. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Beck (2017) niostegsprocess. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO samt PubMed och resulterade i 11 artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd. Dessa faktorer är samhällets normer, religion, erfarenhet, kunskap, arbetsmiljö samt kön och ålder. Slutsats: Generellt visade sjuksköterskorna en negativ attityd till patienter som är suicidnära. Genom att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd kan interventioner vidtas för att förebygga attityder som för patienter som är suicidnära ger en negativt betingad upplevelse av vården.

År 2050 uppskattas 131,5 miljoner människor ha diagnosticerats med demenssjukdom, detta relaterat till en globalt åldrande befolkning. Detta leder till att sjuksköterskor på samtliga arbetsplatser kommer möta patienter med demenssjukdom. Patienter med demenssjukdom har ett ökat behov av personcentrerat bemötande, omvårdnadsåtgärder samt ett mer individualiserat förhållningssätt. Därav är det betydelsefullt att belysa faktorer som kan påverka omvårdnaden vid demenssjukdom därför var syftet att undersöka faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad till patient med demenssjukdom. Litteraturstudien är utformad efter (Polit & Beck 2017) nio steg. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL samt PsycINFO. Resultatet i litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar varav fem utförda med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod samt tre mixed-method. Artiklarna granskades med (Polit & Beck 2017) granskningsmallar. Fem faktorer som har inverkan på omvårdnaden identifierades, Utbildning & kunskap, Personcentrerad vård, Bemötande, Upplevelser vid demensvård samt Samverkan

Min uppsats behandlar elevers attityd till dialekter. Den bygger på en enkätundersökning där enkäter har distribuerats till en gymnasieskola i Örebro och en folkhögskola i Stockholm.Syftet med enkätundersökningen har varit att undersöka elevernas attityd till dialekter och som ett led i detta att besvara frågeställningarna: Vad har elever för attityd till dialekter? Finns det tydliga mönster i attityderna? och slutligen Skiljer sig attityden till dialekter mellan elever från Stockholm och Örebro i mitt material?Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har en positiv attityd till dialekter överlag, där de lyfter fram fördelar som att det är bra att veta varifrån någon kommer och att det skapar gemenskap och mångfald. Samtidigt finns det många känslorelaterade åsikter om olika typer av dialekter.

No description available.

I denna studie så undersöks elevers upplevelse av sammanhang i matematik, och hur det relaterar till deras attityd och betyg i ämnet. Studiens mål är även att skapa en enkät som kan mäta elevers upplevelse av sammanhang i matematik. Enkäten skapades utifrån en TIMMS-enkät och Teaching for Robust Understanding (TRU) ramverket och utfördes av 127 gymnasielever från fyra olika gymnasier. Resultatet visade tydligt att elever upplever sammanhang i matematiken som svagt positivt, men att sammanhang mellan matematik och verkligheten upplevs som mer positivt än sammanhang mellan olika matematiska områden. En stark korrelation fanns även mellan elevernas betyg och attityd i relation till deras upplevelse av sammanhang. Detta tyder på att elever kan prestera bättre, och få en positivare syn av matematik, om de upplever sammanhanget i matematiken som positiv.

Bakgrund: År 2019 var omkring 38 miljoner människor i världen smittade med hiv (World health organisation, 2020). Hiv är en sjukdom förenad med stigmatisering och diskriminering. Negativa attityder bland sjuksköterskor gentemot personer med hiv riskerar att äventyra välbefinnandet hos personer med hiv. Brister om hiv i sjuksköterskeutbildningen kan leda till att sjuksköterskor känner en rädsla inför att vårda personer med hiv, vilket kan leda till diskriminering och på så vis försvåra det vårdande mötet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityd till att vårda patienter med hiv.Metod: Studien var en litteraturstudie sammanställd av nio vårdvetenskapliga kvalitetsgranskade artiklar från databaserna Cinahl och PsycInfo. Resultat: I Resultatet framkom fyra kategorier: negativa attityder hos sjuksköterskor gentemot personer med hiv, positiva attityder hos sjuksköterskor gentemot personer med hiv, religiösa övertygelsers påverkan på sjuksköterskors attityder gentemot personer med hiv samt kunskapsnivåns & rädslans påverkan på sjuksköterskors attityder gentemot personer med hiv.Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor inte alltid arbetar i enlighet med sjuksköterskans etiska kod då sjuksköterskor kan ha negativa attityder mot utsatta grupper. För att sjuksköterskor ska få en mer positiv attityd gentemot personer med hiv krävs det utbildning om hiv för att minska okunskapen och därmed även rädslan hos sjuksköterskor.