Titel: ”Vilka vill jobba med detta i framtiden?” En kvalitativ studie om hur offentlig verksamhet i Småland arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Författare: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problemformulering:  · Hur arbetar offentlig verksamhet med att attrahera och behålla kompetens inom yrkesgruppen socialsekreterare? · Vilka möjligheter kan identifieras för att möta fortsatta utmaningar med att attrahera och behålla socialsekreterare? Syfte: Syftet med studien är att få en uppfattning om hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Studien ämnar också identifiera fortsatta utmaningar och möjligheter för offentlig verksamhet med att attrahera och behålla socialsekreterare. Metod: En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamling har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Slutsats: Vår studie visar att hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare skiljer sig åt beroende på vilka förutsättningar kommunerna har. De centrala faktorerna i arbetet med att attrahera och behålla socialsekreterare är ledarskap, arbetsmiljö, kompetensutveckling, tid för återhämtning, meningsfullhet och organisationskultur. Denna studie visar att det är klientarbetet som skapar meningsfullhet för socialsekreterarna i deras yrkesroll. / Title: "Who wants to work with this in the future?" A qualitative study on how public organisations in Småland work to attract and retain social workers. Authors: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problem formulation:  · How does the public sector work to attract and retain competence within the professional group of social workers? · What opportunities can be identified to meet the continuing challenges of attracting and retaining social workers? Purpose: The purpose of the study is to get an idea of how public services work to attract and retain social workers. The study also intends to identify continuing challenges in how public services work to attract and retain social workers. Method: A qualitative case study with an inductive approach. Data collection has been done through semi-structured qualitative interviews.         Conclusion: Our study shows that how public services work to attract and retain social workers differs depending on the conditions the municipalities have. Central factors in the work to attract and retain social workers are leadership, work environment, skills development, time for recovery, meaningfulness and organisational culture. This study shows that it is the client work that creates meaningfulness for the social workers in their professional role.

Syftet med följande kandidatuppsats är att skapa en större förståelse för ledares upplevelser av employer branding ur ett genusperspektiv i mansdominerade organisationer. Denna kandidatuppsats har undersökt en organisation inom tillverkningsindustrin och har inslag av fallstudie. Studien har fokuserat på hur kvinnliga och manliga ledare uppfattar arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla kvinnliga ledare. Vidare har studien fokuserat på hur jämställdhet uppfattas av ledare i en mansdominerad organisation. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande employer branding, employer femvertising, genusteorier, jämställdhet, kvinnan i minoritet samt ledarskap.I kandidatuppsatsen har en kvalitativ metod använts där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnliga och manliga ledare på olika nivåer och affärsområden. En kompletterande intervju har även genomförts med en representant från personalavdelningen för att skapa en överblick över organisationens kontext. Resultatet påvisar att organisationer som domineras av män tenderar att främja män. Vidare indikerar resultatet att det i den studerade organisationen finns få insatser för att attrahera och behålla specifikt kvinnliga ledare. Resultatet synliggör även hur organisationskulturen i en mansdominerad organisation kan bidra negativt till arbetsmiljön för kvinnliga ledare. Denna kandidatuppsats kan ses som ett komplement till tidigare forskning med sin inriktning mot employer branding och könsskillnader som få tidigare studier kombinerat. Vidare kan även denna studie bidra till praktikersamhället som inspiration samt underlag för mansdominerade organisationer som vill arbeta för en mer jämställd arbetsplats. / The purpose of this bachelor’s thesis is to broaden the perspective of leader’s experience regarding employer branding from a gender perspective in male-dominated organisations. This bachelor’s thesis has examined an organisation in the manufacturing industry and has elements of a case study. The study is focused on how female and male leaders perceives their employer brand to attract and retain female leaders. Furthermore, the study has focused on how gender equality is perceived by leaders in a male-dominated organisation. The theoretical framework consists of theories, concepts and previous research in employer branding, employer femvertising, gender studies, gender equality, females in minority and leadership.In this bachelor’s thesis, a qualitative method was used where eight semi-structured interviews was conducted with female and male leaders at different levels and business areas. A complementary interview was also implemented with a human resource representant to create an overview of the organisational context. The results show that organisations dominated by men tend to promote men. Furthermore, the results indicate that in the studied organisation are few efforts to attract and retain specifically female leaders. The results also show how organisational culture in a male-dominated organisation can contribute negatively to the work environment for female leaders. This bachelor’s thesis can be viewed as complementary to earlier research oriented around employer branding and gender differences, which few earlier studies have combined. This study could furthermore contribute to practitioner society as inspiration and basis for male-dominated organisations who aspire towards a more equal workplace.

Marknadsföringen har förändrats drastiskt under det senaste decenniet och forskningen visar att traditionella marknadsföringsaktiviteter inte längre är lika effektiva på grund av bland annat ett förändrat konsumentbeteende. Till följd av den förändrade attityden mot traditionell marknadsföring har ett nytt koncept vid namn inbound marknadsföring fått en allt mer framträdande roll på konsument- och företagsmarknaden. Konceptet ämnar att attrahera, konvertera och behålla kunder med hjälp av intressant och relevant innehåll till en tydligt definierad målgrupp. Dock har det blivit en allt svårare uppgift på de marknader som präglas av hög konkurrens, såsom e-handeln. Tidigare litteratur fokuserar främst på att undersöka inbound marknadsföring på en företagsmarknad, vars resultat kan vara svåra att överföra på konsumentmarknaden. Vi fann även att tidigare litteratur inte har undersökt hur företag arbetar med inbound marknadsföring som ett helhetskoncept. Denna studie ämnar därmed att ge ett bidrag till konsumentmarknaden genom att undersöka hur modeföretag arbetar med inbound marknadsföring för att attrahera och behålla kunder. Eftersom litteraturen även skildrar konceptet som ett överlägset marknadsföringskoncept är studiens syfte att undersöka vilka utmaningar modeföretag upplever i relation till konceptet. För att svara på vår frågeställning och syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där empirin har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med svenska modeföretag. Med utgångspunkt i tidigare forskning och den insamlade empirin har vi konstaterat att modeföretagen arbetar med inbound marknadsföring likt de strategier som litteraturen belyser. Ytterligare har studien funnit att modeföretag även använder två andra marknadsföringsteorier som inte har berörts i relation till konceptet. Studien har även utmynnat i en modell som kan hjälpa marknadsförare att få en övergripande bild av de strategier som ligger till grund för att attrahera och behålla kunder. Våra resultat indikerar även att modeföretag står inför komplexa utmaningar. Bland annat är det svårt för företagen att synas på en konkurrensutsatt marknad utan att upplevas som påträngande. Modeföretag står även inför utmaningen att anpassa innehållet efter kommunikationskanalerna som de tillhandahåller, få konsumenternas uppmärksamhet och förstå hur de vill interagera och engagera sig. Avslutningsvis måste modeföretag finna en balans i hur personifierat innehållet bör vara utan att det upplevs som irrelevant av konsumenterna samt när kampanjer borde inkluderas i marknadsföringen.

Konkurrensen på arbetsmarknaden är idag hög och det blir allt viktigare för organisationer att vara attraktiva arbetsgivare för att kunna attrahera och behålla personal. De olika generationerna som idag är yrkesverksamma har enligt forskning olika förväntningar och idéer om vad som identifierar en attraktiv arbetsgivare. Det är därför viktigt för organisationer att ta hänsyn till generationernas olika förväntningar och anpassa sitt arbetsgivarvarumärke därefter. I denna studie undersöker vi en organisation som upplever svårigheter att behålla medarbetare i generation Y och Z. Vi vill därmed identifiera vad dessa personer anser är attraktivt arbete, hur organisationen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare och hur anställda och tidigare anställda inom generation Y & Z upplever att organisationen kan utvecklas. Denna studie bygger på en kvalitativ metod, datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer samt information från avvecklingssamtal. Tillsammans med teorin och datainsamlingen indikerar studien att generation Y och Z lägger stor vikt vid bland annat feedback, flexibilitet och utveckling på arbetsplatsen. Andra identifierade faktorer har också visat sig ha betydelse, bland annat lön, relationer och ledarskap. Slutligen diskuteras förbättringsförslag till organisationen som kan bidra till att behålla medarbetare i generation Y och Z i framtiden. / In today’s labor market the competition is high and it is becoming increasingly important for organizations to be attractive employers in order to attract and retain employees. According to research, the different generations that are currently active in the labor market have different expectations and ideas about what identifies an attractive employer. It is therefore important for organizations to consider the different expectations and adapt their employer brand to the generations they recruit accordingly. In this study, we are examining an organization that is experiencing difficulties in retaining employees in the Y and Z generation. Thus, we want to identify what these people consider attractive work, how the organization today works to be an attractive employer. As well as how employees and former employees within generation Y and Z believe that the organization can be developed. A qualitative method has been used, data collection has taken place through semi-structured interviews and information from exit interviews. Together with the theory and data collection, the study shows that generation Y and Z attaches great importance to factors such as feedback, flexibility, and development in the workplace. Other identified factors have also been found to be important, including salary, relationships in the workplace and leadership. Finally, suggestions for improvements to the organization that can help to retain employees ingeneration Y and Z in the future are discussed.