Det finns klienter som har vissa förväntningar på revisionen men det är inte alltid dessa förväntningar stämmer överens med revisorns. Den här skillnaden kallas för förväntningsgap. Revisorns granskning ska genomföras enligt väsentlighet och risk samtidigt som revisorn ska vara oberoende i förhållande till klienten. Syftet med denna studie är att få insikt i hur förväntningsgapet mellan revisorer och deras klienter uppfattas av auktoriserade revisorer och varför fenomenet uppkommer. Vidare syftar även studien till att förklara om revisorns oberoende ställning påverkas av förväntningsgapet. I studien används en kvalitativ metod där författarna genomför fyra stycken intervjuer med auktoriserade revisorer från två olika revisionsbyråer. Resultatet visar på att det går att identifiera olika typer av förväntningsgap och att det finns fler än en anledning till att gapen uppkommer. Den främsta anledningen till varför fenomenet uppkommer är bristen på kommunikation mellan revisor och klient. Det här gäller åt båda håll. Det framgår dessutom att de framtagna förväntningsgapen inte har någon direkt påverkan på revisorns oberoende. Ett indirekt samband skulle dock kunna existera mellan vänskapshotet och förväntningsgapet. / There are clients who have different expectations of the audit, but it is not always as theseexpectations are consistent with the auditor’s. This difference is called expectation gap. Theauditor’s review shall be conducted according to materiality and risk while the auditor should be independent of the client. The purpose of this study is to gain insight into how the expectation gap between auditors and their clients is perceived by authorized auditors and why thephenomenon arises. Furthermore, the study also aims at explaining whether the auditor’sindependent position is affected by the expectation gap. The study uses a qualitative method in which the authors conduct four interviews with authorized auditors from two different audit firms. The result shows that it is possible to identify diverse types of expectations gap and that there is more than one reason for the gaps to arise. The main reason why the phenomenon arises is the lack of communication between the accountant and the client. This applies in both directions. It is also apparent that the expected expectations have no direct impact on theauditor’s independence. However, an indirect relationship could exist between the threat of friendship and the expectation gap.

Purpose - This study explores how Covid-19 may affect audit quality and provide early insights if the pandemic has already affected audit quality in Sweden. Design/methodology/approach - This paper uses qualitative data obtained through semi-structured interviews with eight Swedish authorized auditors within Big Four to explore possible impacts on three key aspects for audit quality. These include Going-concern assessments, Auditor-client relationship, and Auditor-independence. Findings - Even though the Covid-19 pandemic is not over, it has had fewer effects on audit quality than experts and researchers predicted. Even though the pandemic has changed the communication and the relationship between the auditor and client, the findings state no significant effect on audit quality within the auditor-client relationship. The same goes for auditor-independence. However, the findings of this study indicate that making accurate going-concern assessments has and will be more complex and thus threaten audit quality. Practical contribution – We anticipate that auditors need to provide a greater focus on GC assessments as stakeholders require greater disclosure. Further, auditors and clients should gain on the increased use of digital communication by using it as a complement to physical meetings in the future. Originality/Value - This study is, to the best of our knowledge, one of the first studies that explore the potential impacts of the Covid-19 pandemic on audit quality with empirical evidence. Since this study is conducted in the middle of the pandemic (Spring 2021), the results can be seen as indications for future researchers that beyond the pandemic seek to explain how the Covid-19 pandemic affected audit quality as it is crucial for the audit community to follow the consequences of the pandemic.

SAMMANFATTNING Titel: Revisorns identifikation med klienten respektive professionen – Hur påverkas valet av förhandlingsstrategi? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jannicke Berghold och Vanessa Do Pilar Lemos Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 - Januari Syfte: Revisorers val av förhandlingsstrategi vid meningsskiljaktigheter med klienten angående rapporteringsmål, har visat sig få betydande konsekvenser på de slutliga reviderade rapporterna. Då intressenter till de reviderade företagen till stor del baserar sina investeringsbeslut på dessa rapporter är det av stor vikt att revisorn inte påverkas av den enskilda klienten vid förhandling. Social Identity Theory menar att individer identifierar sig med flertalet sociala grupper, vilka ibland besitter avsevärt skilda intressen och värderingar. Forskare menar att individen är mer eller mindre benägen att följa dessa beroende på hur stark denna identifikation är. Vidare föreslår ny forskning på området att individens beslutsfattande framförallt är beroende av vilken av dessa identiteter som är framträdande i individens sinne vid beslutsögonblicket. Vi ämnar med denna studie undersöka hur revisorns identifikation med klienten påverkar hur denne beter sig vid en förhandling med klienten, samt huruvida denna effekt förändras när professionsidentiteten är framträdande. Metod: Denna studie har genomförts genom att primärdata samlats in via en experimentell enkätundersökning. Urvalspopulationen bestod av 3600 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Svarsdata har samlats in med hjälp av enkätprogrammet SUNET-survey, för att sedan sammanställas och analyseras i statistikprogrammet SPSS statistics. Resultat & slutsats: Studien visade att en stark klientidentifikation bidrog till att revisorn ansåg sig mer sannolik att använda sig av en förhandlingsstrategi som var inställsam mot klienten, gentemot när klientidentifikationen var svag. Vidare såg vi att när professionsidentiteten gjordes framträdande, så var respondenterna mindre benägen att använda sådana strategier. Vårt utfall visar att styrkan av klientidentifikation påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi, dessutom verkar effekten av en framträdande professionsidentitet också influera revisorns val. 3 Förslag till fortsatt forskning: Då det stora bortfallet i vår studie kan ha bidragit till ett missvisande resultat, så föreslår vi att framtida forskare utför en studie i likhet med denna under mer kontrollerade former. Detta för att försäkra sig om en högre svarsfrekvens och för att öka möjligheten att i större utsträckning kunna dra generaliserbara slutsatser. Ett förslag, då tidsaspekten inte utgör ett problem, vore att komplettera enkäten med ett alternativ som gör det möjligt för forskaren att mer djupgående få inblick i respondenternas svar. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att vår studie kommer att lämna ett värdefullt bidrag till förhandlingslitteraturen. Detta då vi antar en ny infallsvinkel på revisorns förhandling med klienten genom att studera huruvida valet av förhandlingsstrategi skiljer sig åt beroende på vilken av revisorns multipla sociala identiteter som är mest framträdande i beslutsögonblicket. / ABSTRACT  Title: The auditor's identification with the client and the profession - How does it effect the  choice of negotiating strategy?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jannicke Berghold and Vanessa Do Pilar Lemos Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: The auditor´s choice of negotiating strategy in cases of disagreement with the client regarding the reporting objectives, has proven to have a significant impact on the final statements to be presented to the public. As stakeholders of these companies largely base their investment decisions on these reports, it is very important that the individual client doesn’t influence the auditor at negotiation. Social Identity Theory predicts that individuals identify with multiple amounts of social groups, which sometimes possess significantly different interests and values. Scientists believe that the individual is more or less prone to follow these groups depending on how strong this identification is. Furthermore, new research in the field suggest that individual decision-making above all depends on which of these identities that are salient in the individual's mind at the moment of decision. With this study we intend to examine how the auditor's identification with the client influences how she choses negotiating strategy, and whether the effect changes when professional identity is made salient. Method: This study was conducted by a collection of primary data through an experimental survey. Sample population comprised 3,600 authorized and certified auditors in Sweden. Response data has been collected using questionnaires program SUNET survey, then compiled and analyzed in SPSS Statistics. Result & Conclusions: The study showed that a strong clientidentification contributed to that the auditor was likely with the use of a negotiation strategy that is slimy to the client, when the identification towards the client was weak. Furthermore, we saw that when professional identity was made salient, so respondents were less inclined to use such strategies. Our results show that the strength of client identification affect the auditor's choice of negotiating strategy, additionally appears the effect of a prominent professional identity also influence the auditor's election 5 Suggestions for future research: Since the great shortfall in our study may have contributed to a misleading result, we suggest that future researchers conducting a study like this, would do so under more controlled conditions. This to ensure a higher response rate and to increase the possibility of generalized conclusions. One proposal, when the time aspect does not present a problem, would be to complete the questionnaire with an option that allows the researcher to get more in-depth insight into the respondents' answers. Contribution of the thesis: We hope that our study will make a valuable contribution to the negotiation literature. This by our adaptation of the new approach to the auditor's negotiation with the client by studying whether the choice of negotiating strategy differs depending on which of the auditor's multiple social identities that are most prominent in the moment of decision

Senast den 17 juni 2016 ska Sverige ha implementerat regleringar kring obliga- torisk byrårotation i nationell rätt vilket då kommer kräva att noterade bolag och finansiella företag roterar revisionsbyrå i huvudregel var 10:e år. Målet från EU:s sida med att införa obligatorisk byrårotation i dess medlemsländer är att regleringen ska ha positiva effekter på revisorns oberoende, revisionskvali- teten och konkurrenssituationen på revisionsmarknaden. Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation utifrån den forskning som finns internationellt. Eftersom studier kring obliga- torisk byrårotation ännu har kunnat genomföras i Sverige vill vi också bidra med kunskap om hur väl dessa internationella studier kan appliceras i ett svenskt sammanhang. Studien är baserad på inhämtning av sekundärdata där vi utgått från existe- rande forskning kring obligatorisk byrårotation. Val av vårt tillvägagångssätt kan motiveras med att en stor mängd forskning redan existerar och vi har velat samla in data som är så neutral som möjligt. Vår studie visar att resultaten från internationellt genomförda studier tyder på att revisionskvaliteten sjunker vid ett införande av obligatorisk byrårotation. Forskningen visar även att regleringen kan få en motsatt effekt på marknads- dynamiken än vad som önskas. Majoriteten av forskningen visar också att revi- sorns oberoende inte påverkas vid ett införande av obligatorisk byrårotation. I den del av vår studie som behandlade hur väl internationell forskning skulle kunna tillämpas i Sverige fann vi inga belägg på att skillnaderna mellan de un- dersökta länderna och Sverige skulle vara tillräckligt stora för att kunna ifråga- sätta dess applicerbarhet i ett svenskt sammanhang. / June 17, 2016, is the final date for Sweden to implement the new rules regard- ing mandatory audit firm rotation which will require listed and financial com- panies to change their current audit firm every 10 years. The aim of the intro- duction of mandatory audit firm rotation is that the regulation should have positive effects on the independence of auditors, audit quality and the compet- itive situation within the audit market. The aim of this study is to provide a better understanding of how auditor in- dependence and audit quality is affected by the introduction of the regulation on the basis of the available international research. Since there isn’t any Swe- dish research on the subject, we want to contribute knowledge about how well these international studies can be applied in a Swedish context. The study is based on secondary data which is collected from already existing research on mandatory audit firm rotation. The choice of approach in the study can be justified by the fact that much research already exists on the sub- ject and we wanted the data to be as neutral as possible. Our study shows that the results from international research suggest that audit quality will decrease with the introduction of such regulation and that the regu- lation may have an adverse effect on the dynamic of the audit market. A ma- jority of the research suggests that auditor independence is not affected by the introduction of mandatory audit firm rotation. In the part of our study, which dealt with how well international research is applicable in Sweden, we found no evidence that the difference between the examined countries and Sweden would be large enough to allow us to question the research applicability in a Swedish context.

Problemformulering: För att minska beroendet i noterade bolag kommer nya reglerkring rotation införas. I onoterade bolag finns det inga reglerkring detta, kravet på revisorns oberoende är dock detsamma. Hur skulle ett införande av rotationsregel påverka beroendet och har det någon inverkan på revisorns vilja att anmäla ekonomisk brottslighet? En relation kan trots allt ändra mycket i hur man tänker och hur man agerar… Syfte: Syftet är att se hur kravet på revisorns oberoende påverkas av att det i Sverige inte finns någon rotationsregel och om detta påverkar revisorns anmälningsplikt av ekonomiskbrottslighet. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod. För att samla in empiriska data har semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultat: Studien kom fram till att en rotationsregel skulle minska beroendet, det skulle dock kosta mer än vad det ger och därav är det ingen bra lösning. Vidare har studien visat att en brist i revisorns oberoende påverkar viljan att anmäla ekonomisk brottslighet. Denna ovilja syns främst när hoten mot oberoendet handlar om vänskap, jäv eller intäkter. / Problem definition: In order to reduce the dependency in listed companies, new rules of rotation will be established. For unlisted companies there are no existing rules and there will not be any, however the requirement of auditor independence is the same. How would an introduction of a rotation rule affect the auditor independence and would there be any effect on the auditor’s willingness to report crimes of economic nature. After all a relationship can change the way you think and act. Purpose: The purpose is to see how the requirement of auditor independence is affected by the lack of a rotation rule in Sweden and if this has any affect on the auditors reporting obligation. Method: The study was conducted through a qualitative method. To collect the empirical data, semi-structured interviews were used. Conclusion: The study concludes that a rotation rule would reduce the dependence, however this may not be a good solution as the costs exceeds the benefits. Further the study concludes that a lack of auditor independence affects the willingness to report crimes of economic nature. This reluctance appears mainly when the independence is threated by friendship, conflict of interest or revenues from clients.

Syfte: Inom revisionsbranschen har rapporteringen om ett företags fortlevnad under en lång tid varit ett omtvistat ämne. Detta specifikt till följd av revisorsskandaler, då företag gått i konkurs utan att ha erhållit en fortlevnadsvarning från sin revisor. I redovisningslitteraturen finns det motstridiga argument kring huruvida revisorer anses oberoende eller inte utifrån deras benägenhet att utfärda fortlevnadsvarningar och de finansiella incitament som finns. Uppsatsens syfte är att: Undersöka om det finns något samband mellan utfärdandet av fortlevnadsvarningar och ekonomisk förlust för revisionsbyrån. Metod: Utifrån tidigare forskning har forskningsbara hypoteser deducerats fram, vilka sedan undersökts empiriskt. En kvantitativ metod har använts för att samla in data från svenska företags årsredovisningar åren 2011-2014. Dessa data har sedan testats och analyserats i ett statistikprogram och har därefter redovisats i olika tabeller. Resultat & slutsats: Denna studie har funnit bevis för den självuppfyllande profetian, vilket indikerar att revisorer drar sig för att utfärda fortlevnadsvarningar. Gällande undersökningen kring ekonomiska incitament som hot mot revisorns oberoende, ger denna studie bevis på att storleken på NAS-arvodet kan utgöra ett potentiellt hot. Studiens resultat visar även att det inte finns någon kvalitetsskillnad mellan Big 4 och icke Big 4 revisorer när det gäller utfärdandet av fortlevnadsvarningar. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att kombinera de finansiella faktorerna med de icke finansiella faktorerna för att studera revisorers oberoende. En tredje begränsning med uppsatsen är att vi utgått från revisorns perspektiv, vilket innebär att förslag till fortsatt forskning är att byta till företagens perspektiv eller kombinera dessa. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med mer kunskap kring den självuppfyllande profetian, ekonomiska incitaments påverkan på revisorns oberoende. Uppsatsen har även bidragit med ytterligare förståelse kring hur problematiskt det kan vara att utfärda en fortlevnadsvarning. / Aim: The reporting of an organizations going concern has been center for debate during a long period of time. This is mainly due to auditing scandals where organizations have gone bankrupt without a modified going concern opinion from their auditor. In accounting literature there are conflicting claims about whether auditors are considered independent or not due to their tendency to issue a going concern modified opinion and the influence financial incentives have on auditor independence. The aim of this essay is to: Examine if there is a relation between the tendency to issue a going concern modified opinion and the financial loss for the audit firm. Method: From previous research hypotheses have been deduced. These hypotheses have then empirically been studied. A quantitative method was used to gather data from Swedish companies’ annual reports from the year 2011-2014. After gathering the data, it was tested and analyzed with a stats program and then presented in different tables. Result & Conclusions: This study has found evidence of the self-fulfilling prophecy, which indicates that the auditor withdraws from issuing a going concern modified opinion. Regarding the financial incentives as threats of audit independence, this study gives evidence that the size of Non-audit service fees poses a potential threat. The results of the study also show that there is no significant difference in quality between Big 4 and Non-Big 4 auditors regarding the issuance of going concern modified opinions. Suggestions for future research: In this study the financial factors have been taken into account, a combination of both the financial and non-financial factors is the suggestion for future research. A third limitation of this study is that is based upon the auditors’ perspective, therefore a study based solely on the companies' perspective or a combination of both is our suggestion for future research. Contribution of the thesis: This thesis contributes with more knowledge to the accounting literature. The study has provided more knowledge about the self-fulfilling prophecy, financial incentives on audit independence and the quality among Big 4 and non-Big 4 audit firms. This thesis has also contributed to further understanding of how problematic it can be for an auditor to issue a going concern modified opinion.

In recent years, the commercialization of the audit market has become more and more apparent, which is an inevitable trend. After the Enron scandal broke out, researches about commercialization and audit professions, audit quality have arisen. Most of these studies are focus on western audit firms. The purpose of this study is to look at the impact of commercialization of the Chinese audit industry from the auditor perspective. This paper is based on 109 responses to a survey distributed to Chinese auditors, including Big 4 firms and non-Big 4 firms. This study use market orientation, customer orientation and process orientation as indicators of commercialization. Auditor independence and auditor competence as two main cornerstones of audit quality. The data were analyzed by multiple statistics test. Our finding indicates that all three indicators of commercialization of audit market have a positive relation with auditor independence and competence. We are thus concluding that commercialization of the audit market has a positive relation to audit quality. Also, we find that auditors in Big 4 and non-Big 4 audit farm are not much difference. This may be because the Big 4 in the Chinese market do not have the same dominance as in the Western market.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ”Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ”.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer. Vidare har den insamlade materialet bearbetats och analyserats i statistikprogrammet (SPSS) med hjälp av olika analysmodeller.Studiens resultat visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter och att denna identifikation uppstår på grund av den sociala relationen mellan revisorn och klienten. Det icke-finansiella beroendet som uppstår genom identifikationen med klienter visar dock ingen påverkan på revisorns objektiva bedömning, vilket tyder på att revisorn oavsett klientens önskemål gör en korrekt bedömning vid en redovisningstvist. Vidare visar denna studie att48identifikationen med professionen leder till ökad identifikation med klienten. Detta har sin grund i den sociala identitetsteori som antyder att individer kan identifiera sig med olika sociala grupper samtidigt och att den ena identifikationen inte behöver utesluta den andra. Slutligen har vi visat att revisorsrotationen inte kan bidra till en minskning av identifikationen med klienten. Tidigare forskning visar nackdelar med revisorsrotationen, så som merkostnader och förlorad förkunskap, vilket indikerar i att rotera revisorn var sjunde år är ingen korrekt lösning som kan gynna både parterna. / The purpose of this study was to explain the extent to which non-financial dependence of auditors may arise from auditors' identification with clients and examine its effects on the auditor's independence and objectivity. Furthermore, we have attempted to examine how the client identifier can be influenced by professional identification and auditor rotation. Thus, our problem was "how auditors identify themselves with their clients how this affects the auditor's objectivity? How is the client identifier of the auditor's profession? How can the auditor rotation contribute to a decrease in identification with the client? ".The empirical data were collected through an electronic survey sent to 1200 approved and certified public accountants in Sweden. The loss was 87%, the underlying reason may be that the questionnaire was sent out in all declarations. Furthermore, the collected material processed and analyzed in the statistical program (SPSS) using various analytical models.Our results demonstrate that Swedish auditors identify with their clients and that this identification occurs due to the social relationship between the auditor and the client. The non-financial dependency arising from identification with clients, however, shows no effect on the auditor's objective assessment, which indicates that the auditor whether the client wishes make an accurate assessment of an accounting dispute. Furthermore, this study shows that the identification with profession leads to increased identification with the client. This is due to the social identity theory suggests that individuals may identify with different social groups at the same time and that one identification need not exclude the other. Finally, we have shown that auditor rotation can‟t contribute to a decrease in identification with the client. Previous research shows the disadvantages of auditor rotation, so that additional costs and loss of entry, indicating that rotate auditors every seven years is not a proper solution that can benefit both parties.

Fin 2001, début 2002, les États-Unis ont été frappés par un nombre élevé de scandales financiers. Plusieurs affaires ont été révélées par les médias, singulièrement le cas Enron. La reformulation de la profession d'audit en matière d'indépendance des auditeurs et des comités d'audit après le scandale Enron a cherché à garantir la crédibilité des états financiers. L'objectif de ce travail est de tester l'effet de la nouvelle formulation de la profession d'audit, notamment en matière d'indépendance des auditeurs et des comités d'audit, précisément sur la question de la crédibilité des états financiers. Trois objectifs opérationnels ont été traités dans le cadre de cette étude. Premièrement, nous avons analysé les effets de l’affaire Enron sur la réaction des marchés financiers, le choix des commissaires aux comptes et l’affermissement du conservatisme des auditeurs, dans le contexte français. Deuxièmement, nous avons étudié l’impact de l’institution du Haut Conseil du Commissariat aux Comptes sur l’indépendance des auditeurs. Finalement, nous avons étudié l’influence du Comité d’audit sur la crédibilité des états financiers après le rapport Bouton de 2002. Les résultats empiriques s’attachent à montrer que la présence d’un co-commissaire aux comptes Non-Big a minimisé l’effet négatif de la réaction du marché financier français lors de l’annonce du scandale Enron. Par contre, le scandale Enron n’a pas influencé significativement la perception des investisseurs institutionnels étrangers envers les services des grands cabinets d’audit. Ces derniers n’ont pas justifié la production d’une bonne qualité d’audit par rapport aux Non-Big. Pour rétablir la confiance sur les marchés financiers, le législateur français est intervenu via la création d’un organisme de supervision publique de la profession comptable intitulé le H3C. Les résultats empiriques montrent que la création du H3C a renforcé l’indépendance des auditeurs. Par contre, l’annonce du lancement des activités disciplinaires de ce nouvel organisme après 2005 n’a pas d’effet significatif sur l’indépendance des auditeurs. Par contre l’apparition du rapport Bouton en 2002, et la nouvelle dimension accordée au contrôle interne, montre que ce dernier dépendant des caractéristiques des comités d’audit notamment l’expertise et l’indépendance de leurs membres. / At the end of 2001, the scandal series was announced in the US context. Several scandals, especially the Eron failure, were revealed in the first stage by the media. The main purpose of this research is to study the impact of the new reform, in audit after Enron scandal, on auditor independence, audit comity and financial statement credibility. Three operational objectives have been treated in this study. First, we have analyzed the effects of Enron scandal on financial market reaction, auditor choice and auditor conservatism in the French context. Second, we have investigated the impact of the new reform on the auditor independence. Finally, we have examined the effect of audit committee on financial statement credibility after the adoption of the Bouton Report in 2002.The empirical results have shown that the presence of the Non-Big4 members in the legal audit process have minimized the negative effect of the reaction of the SBF 250. However, the perception of the foreign institutional investors has not changed significantly for the Big4 audit services. This auditor group (Big4) does not justify the production of the audit quality compared to other auditors in France. To restore confidence in the financial market, the French legislative authority has created the H3C. The empirical results have revealed that the establishment of the H3C has ameliorated the auditor independence. Hence, the announcement of the launch of H3C disciplinary activity after 2005 has not had a significant effect on auditor independence. In contrast, the appearance of the Bouton Report in 2002 and the reform related to the internal control depend on the audit committee characteristics (expertise and independence audit committee members).

Auditors have a big role in society. The question of auditor independence has been debated frequently after the financial crisis. Long auditor tenure with clients has both advantages and disadvantages so the question is hard to solve. One of the traits that are encouraged with auditors is professional skepticism. An important part of professional skepticism is the personal skepticism of the auditor. The purpose of this dissertation is to investigate if a high professional skepticism can increase auditor independence by increasing profession identification and decreasing client identification. Earlier research in Social Identity Theory has shown that client identification is negatively related to auditor independence and that profession identification is positively related to auditor independence. A quantitative method is used in this dissertation. A survey was sent to 1000 qualified Swedish auditor. 273 of those replied. The material was statistically analyzed to test the different hypothesis in the dissertation. Our survey showed that professional skepticism has no relation to client- and profession identification. There is however a weak positive relation between professional skepticism and auditor independence. The conclusion is that more research is needed to investigate if auditor independence really is affected by the auditor ’s professional skepticism. / Revisorer har en stor roll i dagens samhälle. Efter finanskrisen har frågan om revisorns oberoende diskuterats flitigt. Det finns både för- och nackdelar med att en revisor varit länge på ett företag och därför är frågan svårlöst. En av egenskaperna som uppmuntras hos en revisor är professionell skepticism. En viktig del av den professionella skepticismen är revisorns personliga skepticism. Syftet med den här uppsatsen är att påvisa att en hög professionell skepticism hos revisorer kan motverka vissa oberoenderelaterade problem. Mer specifikt undersöks den professionella skepticismens påverkan på revisorns identifikation med klienten och med den egna professionen. Tidigare forskning inom Social Identity Theory har visat att identifikation med klienten är negativt relaterat till oberoende och att identifikation med den egna professionen är positivt relaterat till oberoende. I uppsatsen används en kvantitativ metod. En enkät skickades till 1000 kvalificerade svenska revisorer varav 273 svarade. Detta material analyserades statistiskt för att pröva hypoteserna i uppsatsen. Undersökning visar att professionell skepticism inte har någon påverkan på klient- och professionsidentifikation hos revisorn. Det finns däremot en svag positiv relation mellan professionell skepticism och revisorns oberoende. Slutsatsen blir därför att mer forskning behövs för att undersöka om revisorns oberoende faktiskt påverkas av revisorns professionella skepticism.