Studien syftar till att bidra med kunskaper om ledares upplevelser av att överföra lärande från ledarskapsutbildningar till det dagliga arbetet, men också att bidra till en ökad förståelse för vilka organisatoriska faktorer som kan förklara dessa upplevelser, och vilken påverkan dessa faktorer har på lärandeöverföringen. Åtta stycken undersökningspersoner har intervjuats. Intervjudata har analyserats och diskuterats kvalitativt i relation till teorier och forskning inom lärandeöverföring. Ledarna upplever generellt det som svårt att konkret beskriva hur och när lärandet utövas i arbetsvardagen, brist på handlings- och interaktionsutrymme, liksom brist på intresse, återkoppling och stöd från främst överordnade. Generellt upplevs att lärd kompetens, självförtroende och drivkraft att använda det ledarskap som lärts avtar. Möjliga organisatoriska orsaker är bland annat bristande överföringsklimat med för hög prioritering av resultatinriktade aktiviteter, brist på uppföljning och handlingsutrymmen, och brist på organisatoriska syften och mål med ledarskapsutbildningen. Dessa organisatoriska förhållanden kan utgöra både direkta och indirekta hinder i överföringen av ledarnas lärande.

Denna undersökning behandlar spel i kontext till lärande och matematik. Genom att gestalta ett spel undersökte vi, författare hur olika designval kunde påverka lärande. Målet var att spelare skulle lära sig genom situationsbaserat lärande och där genom få möjlighet att överföra sin kunskap till sitt vardagsliv. Undersökningen hade sin utgångspunkt i ANT (actor-network theory) som användes som metodologi för att analysera och reflektera över de val som gjordes. MDA (Mechanics Dynamics Aesthetics) användes som ett ramverk för att utveckla själva gestaltningen. Gestaltningen som skapades blev ett tvåpersonspussel och plattforms spel. Där spelarna fick interagera med spelmiljön och objekten i den för att lösa matematiska problem. Genom undersökningen kom vi fram till att inlevelse och flow kan bidra till situationsbaserat lärande och öka engagemang hos elever. Vi fann även att lärospel kan presentera abstrakta problem så som matematiska uppgifter i konkreta representationer, vilket kunde åstadkommas genom att tillåta interaktion med miljö och objekt. Slutligen fann vi att låta spelare spela tillsammans med varandra kan vara gynnsamt för spelares motivation och lärande. / This study examined digital games in context to learning and mathematics. By creating a game we, the authors researched different design choices could effect learning. The goal was that players could learn through situated based learning and b e able to transfer their knowledge into their everyday life. The study had used ANT(actor-network theory) as methodology. Through it choices were analyzed. MDA(mechanics dynamics aesthetics) was used as a framework to develop the game itself. In the end the game became a two player, puzzle platform game. Within which players got to interact with the game environment and objects in it to solve mathematical problems. Through this study we found immersion and flow to be beneficial for a situated based learning game. We also found that games can translate abstract problems such as mathematical tasks into more concrete representations. This can be done by letting players sole the tasks through interaction with the digital environment and the objects within it. Lastly we saw that there can be positive effects of students playing multiplayer when it comes to motivation and learning.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie är att undersöka vilket behov som finns för lärande bland anställda i en butik inom detaljhandeln och vad deras chefer gör för att underlätta ett sådant lärande. Resultatet visar att behov av lärande finns bland deras personal och att cheferna gör det de kan för att stödja sina anställda i deras kompetensutveckling. Företaget är processtyrt med färdiga introduktionspaket och upplärning utförs oftast av butikschefen. Efter introduktionen fortsätter lärandet i form av “learning by doing” eller “om the job training” någon typ av formell utbildning görs ungefär en gång per år. I mån av tid stödjer cheferna personalens lärande genom coachning och att ge feedback samt genom workshops eller att själva hålla föreläsningar, men också genom att bjuda in externa föreläsare.

Denna fallstudie är av kvalitativ metod och syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur formella arbetsbaserade utbildningar används i praktiken och vilken roll de spelar för utbildningssatsande företag inom detaljhandeln. Studien behandlar både ledare och medarbetares syn på de tillhandahållna utbildningarna. Resultaten tyder på att formella arbetsbaserade utbildningar kan fungera som en grund för informellt lärande på arbetsplatsen. Medarbetarna tryckte på vikten av att inkludera diskussionsmoment i utbildningarna för ge de möjlighet att öppna upp sig för alternativa tolkningar. Vidare tyder resultaten på att ökat reflekterande lärande sannolikt leder till att de anställda bättre kan anpassa sina metoder efter olika kontexter. Våra resultat visade även på att motivationen till att gå på utbildningarna minskas i det fall den är repetition. Således bör utbildningarna i högre individanpassas.

Titel: Lärande som överlevnadstaktik – En studie om samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering. Syfte: Skapa förståelse för samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering i en kunskapsintensiv organisation, med särskilt intresse för enheter där krav på uttalad eller formell professions- eller yrkeskunskap saknas. Metod: Studien har genomförts med ett abduktivt förhållningssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Fallstudie är den valda forskningsdesignen och ett fall har studerats, vilket är avdelningen Digitala medier som är en del av förlaget Studentlitteratur. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering är ett komplext och omfattande fenomen som inbegriper många olika aspekter vilka interagerar med varandra. Samspelet har visualiserats med hjälp av en modell. Exempelvis kan ledarskap och kultur påverka individuellt lärande och tillämpningen av kunskapshantering. Nya kunskaper genereras från olika former av lärande som sedan kan formaliseras. Något som i sin tur innebär att kunskap tillgängliggörs och delas med andra, vilket leder till en högre grad av individuellt lärande. Olika former av lärande fungerar som ett filter vilka de andra aspekterna färdas genom. Olika former av lärande kan generera olika typer av kunskaper. Att konvertera tyst kunskap till explicit kunskap understödjer informellt lärande. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering möjliggör ett effektivt lärande inom Digitala medier, vilket är av stor betydelse för avdelningen då arbetskraft med eftersträvad kunskap inte finns att tillgå. Organisationen tar till vara på individers kunskaper och gör den till sin egen, vilket leder till en minskad sårbarhet. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering kan även betraktas som en överlevnadstaktik för Digitala medier. En taktik som hjälper avdelningen att prestera trots en avsaknad av tillgång till arbetskraft med eftersträvad kunskap och oförutsedda förändringar i omvärlden.

Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker. As the theoretical background we both apply a general sociocultural perspective as defined by Leontiev, which is supplemented by a motivational and emotional perspective from Illeris three dimensions of learning. The study is based on semi-structured interviews from seven respondents in the public sector. The data that is presented is to be viewed as having qualitative potential, and should be read with that in mind. The results from the study points at several problematic areas where pre-school teachers claim the training to be of lackluster standards. One common theme that can be noticed from most respondents is that different workgroups experience different problems and different advantages. Despite this there are two main areas that heavily affects some situations - the leadership and the degree of individual adaptation. / Svenska förskollärare befinner sig mitt i en debatt kring skolkompetens som idag kritiseras av massmedier. Kompetensutvecklingen som bedrivs existerar idag som ett kraftfullt verktyg för att förbättra såväl organisationen som de människor som arbetar där. Studien ämnar belysa hur denna kompetensutveckling faktiskt går till och vilka åsikter förskollärare har kring den. Tidigare forskning i ämnet fokuserar främst på vilka typer av metoder för kompetensutveckling som existerar ur ett chefsperspektiv. Vi ämnar istället att skifta detta fokus till den individuella arbetstagaren. Som teoretisk bakgrund applicerar vi dels ett allmänt sociokulturellt perspektiv som definierat av Leontiev, vilket kompletteras med ett drivkrafts- och emotionsperspektiv från Illeris tre dimensioner av lärande. Studien är utförd via semistrukturerade intervjuer om sju respondenter i den offentliga sektorn. Den data som presenteras anser vi ha kvalitativ potential och bör därmed tolkas med det som bakgrund. Resultatet pekar på olika problemområden där förskollärare anser kompetensutvecklingen vara bristfällig, men ett gemensamt tema via samtliga respondenter är att olika arbetsgrupper upplever olika problem och olika fördelar. Trots detta existerar det två huvudsakliga faktorer som kraftigt påverkar samtliga situationer, ledarskapet och graden av individuell anpassning.

Syftet med vårt examensarbete är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens innebär utifrån förskollärares användning av digitala verktyg samt hur de beskriver sin digitala kompetens. Den teoretiska utgångspunkten i studien är design för lärande med centrala begrepp som meningserbjudande, multimodalt lärande samt iscensättning av lärande. Frågeställningarna som har besvarats i studien är: Hur använder förskollärare digitala verktyg i sin undervisning och vilka digitala kompetenser har de? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av en enkät med fasta svarsalternativ samt kompletterande öppna frågor som har delats på olika forum för förskollärare på internet. Enkäten har besvarats av 100 förskollärare från stora delar av Sverige.Resultatet av enkäten visar att de flesta förskollärare använder digitala verktyg minst en gång i veckan i sin undervisning och mer än hälften av förskollärarna önskar att använda digitala verktyg oftare. Digitala verktyg används främst som ett pedagogiskt verktyg och till att utforma lärmiljöer samt dokumentation av verksamheten. Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser att det har god eller mycket god digital kompetens och anser att de har tillräcklig kompetens för att klara sitt uppdrag. Ungefär hälften av förskollärarna vill utbilda sig mer inom digitala verktyg. Endast en liten del av förskollärarna har en negativ inställning till digitala verktygs roll i förskolan. Resultatet visar att utvecklingen av digitalisering i förskolan går framåt men resultatet visar att förskollärare efterfrågar mer utbildning och ett kollegialt lärande inom digitala verktyg.

Student outcomes of Education for Sustainable Development (ESD) is reported to be weak and empirical studies investigating the underlying causes have been called for. School organization is pointed out as essential, which highlights the role of school leaders in realizing ESD. This study aims to identify characteristic features of ESD active school organizations, by investigating how school leaders maintain high quality in their organizations. ESD is thus studied from an internal organizational perspective. Fourteen school leaders at ten upper secondary schools, active in ESD implementation, were interviewed and qualitative data quantified. A special focus was on school leaders’ transformative statements, in response to earlier criticism that ESD implementation has been too structural. Results consist of 26 identified quality criteria. By means of cluster analysis, the quality criteria were merged into four principal quality criteria: collaborative interaction and school development, student-centred education, cooperation with local society and proactive leadership and continuity. The school leaders’ quality strategies were identified through correlation analysis of their principal quality criteria. The quality strategies reveal a difference in the schools’ internal or external focus. An analysis of the school leaders’ quality statements in relation to their quality strategy implementation indicates that ESD to a large degree is introduced from a transformative perspective. One school in the study stands out as highly transformation-oriented, and has a quality strategy combining an internal and external focus, thus making it a possible benchmark for successful ESD-implementation. The study contributes a suggestion on how a progression of ESD implementation can take place and as well as possible obstacles. / Studier om implementering av Lärande för hållbar utveckling (LHU) visar att påverkan på elevers förståelse, attityder och agerande i frågan är liten. Det finns ett behov av att empiriskt undersöka hur skolans organisation kan underlätta en mer framgångsrik LHU implementering. Rektorernas roll pekas ut som central i det arbetet, men få studier har tidigare undersökt hur rektorer arbetar med skolorganisationen. I studien undersöks generella uttryck för kvalitet som rektorer anser viktiga i skolorganisationen för att åstadkomma en utbildning med hög kvalitet. Resultaten tolkas i ljuset av skolor som aktivt implementerar LHU. Studien söker svar på vad som utmärker de skolorganisationer som aktivt arbetar med LHU. 14 rektorer på 10 LHU-skolor har intervjuats. Kvalitativ data har kvantifierats i syfte att upptäcka mönster och sammanhang. Ett speciellt fokus har ägnats åt transforamtiva uttryck, som ett svar på tidigare kritik mot att LHU implementerats allt för strukturellt inom skolan. Resultaten redovisar kvalitetskriterier som rektorerna framhåller som viktiga samt specifika fokusområden för kvalitetsarbete. Skolor i studien med hög medvetenhet om transformativa uttryck inom skolans organisation utgör grund för en diskussion om hur strategier för LHU implementering kan utformas.

The aon of this thesis was to study the difference in learning between cooperative teacjing and traditional teaching, which of these theaching metod gave the best response in form of knowledge? To study this, an experimental method was used in two classes in the 7th grade, and it is a two-part experiment. The first part is that the classes learned the same subject in social studies, but with different teaching methods, and both classes hade the same knowledge test to answer. The second part, both classes  learned the same subject in social studies but this time the teaching methods shifted, and this part also ended with a knowledge test.  The results of tyhe knowledge tests were then compared with each other. The results showed that traditional teaching methods gave higher response rates with approved test results and should therefore be the dominant teaching methods in school.

Purpose - The purpose of this thesis is to investigate incumbent automakers in their role as ecosystem orchestrators in order to study how they facilitate organizational learning within ecosystems for the benefit of themselves and their partners, as well as barriers that prohibit learning. Method - Qualitative, exploratory multiple case study of incumbent automakers. Data collection included 20 interviews in three waves and the data was analysed using a thematic analysis.  Findings - The findings of this thesis are divided into three parts. First, we shed light on the organizational learning activities employed by automakers to learn from and within their ecosystems. Second, we present three distinct categories of ecosystem design factors that promote the facilitation of learning in ecosystems. Third, we present three categories of barriers that prohibit automakers from orchestrating learning in their ecosystems. Theoretical implications - This thesis contributes to previous literature on learning in ecosystems in three ways. First, we contribute by showing that learning in ecosystems is not always actively facilitated by the orchestrator and instead occurs spontaneously. Second, our findings contribute to literature by revealing that automakers are not utilizing small-scale rollouts and pilot projects as a means to experiment and learn from partners to a large extent, which have led to automakers associating ecosystem collaboration with high risk. Third, this thesis contributes by identifying organizational factors that form barriers to learning in ecosystems. Practical implications - This thesis offers practical implications for managers looking to learn from and with partners in ecosystems by identifying activities that can be used to actively facilitate learning. Additionally, we shed light on factors that can be considered when designing an ecosystem for learning. Finally, we help managers avoid pitfalls by identifying common barriers to learning in ecosystems. / Syfte - Syftet med detta examensarbete är att undersöka etablerade biltillverkare i deras roll som orkestratör av ekosystem för att studera hur de faciliterar organisatoriskt lärande inom ekosystem till fördel för dem själva och deras partners, och barriärer som förhindrar lärande. Metod - Kvalitativ, explorativ flerfallstudie av etablerade biltillverkare. Datainsamlingen inkluderade 20 intervjuer i tre omgångar och analysmetoden var tematisk analys. Resultat - Resultatet av detta examensarbete är uppdelat i tre delar. Till att börja med belyser vi aktiviteter för organisatoriskt lärande som tillämpas av biltillverkare för att lära sig från och inom sina ekosystem. Vidare presenterar vi tre distinkta kategorier av faktorer rörande ekosystemets uppbygnad som främjar faciliterande av lärande i ekosystem. Till sist presenterar vi tre kategorier av barriärer som förhindrar biltillverkare att orkestrera lärande i sina ekosystem. Teoretiska implikationer - Detta examensarbete bidrar till tidigare litteratur om lärande i ekosystem på tre sätt. Vårt första bidrag är att visa att lärande i ekosystem inte alltid aktivt faciliteras av orkestratören utan i stället sker spontant. Vidare bidrar vi till litteratur genom att illustrera att biltillverkare inte nyttjar småskaliga pilotprojekt som ett sätt att experimentera och lära sig från sina partners i någon större utsträckning vilket har lett till att biltillverkare associerar ekosystem med hög risk. Slutligen bidrar detta examensarbete till litteratur genom att identifiera organisatoriska faktorer vilka formar barriärer till lärande i ekosystem.  Praktiska implikationer - Detta examensarbete erbjuder praktiska implikationer för chefer som ämnar att lära sig från och med partners inom ekosystem genom att identifiera aktiviteter som kan användas för att aktivt facilitera lärande. Dessutom belyser vi faktorer som kan beaktas när ett ekosystem formas för att främja lärande. Slutligen erbjuder vårt arbete hjälp i att undvika fallgropar genom att identifiera vanliga barriärer till lärande i ekosystem.