The aim of this study was to examine how leisure leaders in different youth centers collaborate and work preventively with youths who are or risk being socially excluded in areas with advanced marginality in Sweden. The study is based on eight qualitative interviews with leisure leaders working in youth centers with young people in areas with advanced marginality. The interviews were analyzed using a hermeneutic approach and the theoretical framework is social capital supplemented by empowerment. Our results show that the leisure leaders use several different strategies in the preventive work with young people. Youths’ were getting the opportunity to affect their own lives through participation and influence in youth center activities. A majority of the leisure leaders expressed having both structured and unstructured activities. The youths are given a great deal of responsibility to accomplish several things in interest for them, which aims to strengthen their self-esteem. There were certain strategies that appeared to be common among all leisure leaders in working with youths: to include the youths’ in the majority society, to cooperate with government and community arenas and to create trustworthy relationships. In conclusion, all the strategies used by the leisure leaders worked preventively.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen, vilket kan upplevas smärtsamt och förorsaka lidande. Att leva med avancerad bröstcancer innebär att livslängden förkortas när sjukdomen blir avancerad. Sjuksköterskans ansvarsområde ligger i att ge en god omvårdnad samt ge stöd och råd. Detta för att kvinnorna ska kunna bearbeta sjukdomen och få sina eventuella frågor besvarade så att de kan känna sig delaktiga i sin vård. / Breast cancer is the most common form of cancer among women around the world, which can be painful and cause suffering. Living with advanced breast cancer means that the life expectancy is shortened as the disease progresses. The nurse's responsibility is to provide good care, support, and advice. For the women to be able to process the disease and get their potential questions answered.

Bakgrund: I Europa antas cirka en till två procent av den vuxna befolkningen lida av hjärtsvikt och prevalensen beräknas vara cirka 10 procent hos personer över 70 år. Hjärtsvikt innebär att hjärtas pumpförmåga försämras och personen med hjärtsvikt drabbas ofta av typiska symtom för hjärtsvikt och kliniska fynd och kräver farmakologisk behandling. Trots en adekvat behandling är syndromet progriderande och övergår till sist i kronisk avancerad hjärtsvikt med hög symtombörda och hög mortalitet. Livskvaliteten hos personer med kroniska sjukdomar är ofta låg och livskvaliteteten hos personer med kronisk avancerad hjärtsvikt anses vara betydligt lägre än hos den genomsnittliga befolkningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk avancerad hjärtsvikt i ett palliativ skede. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt med systematisk litteratursökning som utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikten består av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design vilka analyserades med en integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att både personliga och omgivande faktorer var av betydelse. Fysiska och psykiska symtom kunde påverka livskvaliteten negativt medan en godkommunikation, kunskap och information samt vilken vårdtyp som erhölls var faktorer somkunde styrka livskvaliteten. Slutsats: Personer med kronisk avancerad hjärtsvikt lider ofta av en ökad fysisk och psykisk symtombörda där livskvaliteten kan påverkas negativt. Det visar också vikten av ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska där vårdtypen kunde utgöra en stor skillnad förpersonen. / Background: In Europe, about one to two percent of the adult population is assumed to suffer from heart failure and prevalence increases to an estimated 10 percent in people over the age of 70. Heart failure means that the pumping ability of the heart deteriorates and the person often suffers from serious symptoms, requiring pharmacological treatment. Despite there being adequate treatments widely available, the syndrome often turns in to advanced heartfailure with severe symptoms and a high mortality rate. The quality of life for people with chronic diseases is often low and lower still for people with chronic advanced heart failure. Those suffering are considered to have a significantly lower quality of life than the averageperson. Aim: The aim of the literature review was to highlight which factors affect the quality of life of patients with chronic advanced heart failure at a palliative stage. Method: The study was conducted as a literature review with systematic literature search conducted in the CINAHL and PubMed databases. The literature review consists of 16 scientific articles with quantitative and qualitative design that were analyzed with anintegrated analysis. Results: The results showed that both personal and surrounding factors were of importance. Physical and psychological symptoms could negatively affect quality of life, while good communication, knowledge, and information, as well as the type of care were factors thatcould improve the quality of life. Conclusion: Persons with chronic advanced heart failure often suffer from the burdens of both physical and mental symptoms, where the quality of life is negatively affected. It also shows the importance of good cooperation between patient and nurse, where a certain type of carecould represent a major improvement for the person.

Bakgrund: Årligen dör 1,35 miljoner globalt till följd av trauma. Allvarliga former av traumatiska huvudskador kan medföra en försämrad andning och ge upphov till hotad luftväg.Kunskap och beredskap vid ofri luftväg till följd av skadan är därför livsavgörande för drabbade patienter. Dessa komplexa situationer ställer höga krav på ambulanspersonalens kompetens. Genom att kartlägga vilka faktorer som påverkar valet av avancerad luftvägshantering vid huvudtrauma med hjälp av en litteraturöversikt, kan ambulanspersonalen få en större förståelse för vad som kan försvåra luftvägshanteringen i en redan komplex och tidskritisk situation.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som är associerade med val av luftvägshantering prehospitalt hos patienter med huvudtrauma. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk sökmetod. Bland av urvalskriterierna skulle inkluderade artiklar vara skrivna på engelska, etiskt godkända, ej äldre än 10 år och innehålla studier med primärkällor. Vid databassökning har databaserna PubMed och Cinahl använts.Totalt har 15 kvantitativa artiklar identifierats, dessa artiklar har granskats och analyserats med hjälp av integrerad analysmetod.  Resultat: De centrala resultaten var att organisatoriska faktorer och resurser samt patientkaraktäristiska faktorer är associerat med val av luftvägshantering prehospitalt. Dessa faktorer omfattade närmare: prehospital vårdtid, geografisk variation och avstånd till sjukhus, medicinska behandlingsriktlinjer, medicinsk kompetens och val av utrustning, patienter samt medvetande- och allvarlighetsgrad.  Slutsats: Studien har presenterat faktorer associerade med val av luftvägshantering prehospitalt hos patienter med huvudtrauma. En del av dessa faktorer är prehospitala organisationsrelaterade faktorer och resurser som är tillgängliga på skadeplatsen och andra faktorer är direkt relaterade till den skadade patienten. Kunskapen som erhållits från denna studie visar på behovet av vidare forskning om för- och nackdelar med delegering för intubation hos ambulanssjuksköterskor prehospitalt. / Background: Every year, 1.35 million people die globally because of trauma. Severe forms of traumatic head injuries can cause impaired breathing and cause threatened airways. Knowledge and preparedness in the event of breathing problems because of the injury is therefore vital. These complex situations place high demands on the competence of ambulance personnel. By mapping the factors that affects the choice of advanced airway management in head trauma with the help of a literature review, the ambulance staff can gain a greater understanding of what can complicate airway management in an already complex and time-critical situation. Aim: The purpose of this literature review was to investigate the factors associated with the choice of prehospital airway management in patients with head trauma. Method: A literature review with a systematic search-method. Among the selection criteria included articles would be written in English, ethically approved, maximum 10 years and contain studies with primary sources. In database search PubMed and Cinahl have been used. A total of 15 quantitative articles have been identified, these articles have been reviewed and analyzed using integrated method of analysis. Results: The central results were that organizational factors and resources as well as patientcharacteristic factors were associated with the choice of prehospital airway management. These factors included more closely: prehospital care time, geographical variation and distance to hospital, medical treatment guidelines, medical competence and choice of equipment, patients, and degree of consciousness and severity. Conclusion: The study has presented factors associated with choice of airway management prehospital in patients with head trauma. Some of these factors are prehospital organizational resources available at the site of injury and other factors are united directly with the injured patient. The knowledge gained from this study requires further research on the pros and cons of delegation for intubation in ambulance nurses prehospital.

KLINISKA LÄRARES UPPFATTNINGAROM FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖRIMPLEMENTERING AV PEER LEARNING IVERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNINGINOM ANESTESI OCH OPERATION -EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE JOHAN LINDBLOMMARIA NORÈN Lindblom, J & Norén, M. Kliniska lärares uppfattningar om implementering av PeerLearning i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi och operation. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,Institutionen för vårdvetenskap, 2023. Bakgrund: Behovet av både sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ökar men enbegränsande faktor för att kunna utbilda fler är den obligatoriska verksamhetsförlagdautbildningen. Varje student som befinner sig i verksamhetsförlagd utbildning behöver enhandledare vilket det råder brist på. En pedagogisk modell som Peer Learning (PL), där ensjuksköterska handleder två studenter, används med gott resultat inomsjuksköterskeutbildningen men är inte implementerad i någon större utsträckning i denverksamhets förlagda utbildningen för blivande specialistsjuksköterskor inom anestesi ochoperation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kliniska lärares uppfattningar om förutsättningarnaför implementering av Peer Learning i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi ochoperation. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes blandnio kliniska lärare i Region Skåne. Insamlad data transkriberades och analyserades medinnehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Organisationens betydelse, Vikten avutbildning och kunskap, Struktur för PL och PL riskerar äventyra patientsäkerheten. Slutsats: Kliniska lärare i Region Skåne ser både förutsättningar och hinder för attimplementera PL i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi och operation. En önskan omen regional struktur för PL och ökad kunskap om PL var ledord hos de kliniska lärarna.Förutsättningarna för PL varierade mellan sjukhusen och kunde härledas till sjukhusensorganisation.Nyckelord: Anestesi, avancerad nivå, implementering, operation, peer learning,verksamhetsförlagd utbildning

Unarmed aerial vehicles, also known as drones together with other advanced technology suchas the use of satellite pictures, Artificial intelligence, Radio-frequency identification (RFID),mobile technology and 3D printers can play a critical role in distributing provisions to remoteareas. The aim of this paper was to review the literature regarding using drones and otheradvanced technology during humanitarian crises. Furthermore, the aim was to see howhumanitarian organizations could use this technology to distribute provisions to remote areasand to build a greater understanding of the subject. We employed a systematic literaturereview methodology and defined search strings. Searches were made on Google scholar andOneSearch with 22 different keyword combinations. A total of 24 papers were included in thereview after screening through papers using the keyword combinations. The results indicatethat there are several benefits with using unarmed aerial vehicles and other advancedtechnology to provide provisions to remote areas. The benefits derived from using this typeof technology range from reducing response time during humanitarian crises thus helping tosave more lives, to being environmentally friendly as the carbon dioxide levels are lower thanconventional very by airplanes, trucks and cars. However, several difficulties and downsideswere identified as well. Such as where to station the drones and where to load and unload theprovisions that were provided by the drones.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet. För framgångsrikt handledarskap framhålls betydelsen av handledares professionella hållning, kliniska kompetens och pedagogiska förmåga med stöd, konstruktiv feedback, främjande av reflektion, kritiskt och analytiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt. / The Swedish National Agency for Higher Education (SFS 2006:173) state academic demands in curriculum and education goals for graduate and advanced level at the nursing education. At the Swedish nursing association (SSF), the university and in the clinical field there are discussions about how to integrate these theory demands into clinical practice. The aim of this literature study was to illuminate factors of signification for the preceptorship on graduate and advanced level and describe supervision strategies that connect theory and clinical practice for nurse students and nurse specialist students. Eleven scientific articles were reviewed and analysed in this literature study. The result shows that it anticipates cooperation between the nursing faculty and the clinical field with a clear curricu-lum, goals and guidelines for supervision and support for the preceptor. For suc-cessful preceptorship it is important that the preceptor is professional, has clinical competence and pedagogical skills with support, constructive feedback, reflection, critical and analyse thinking and a scientific conduction.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010.Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och känslomässiga hantering av att inte kunna smärtlindra patienter, ur ett avancerad nybörjar- expert perspektiv. I denna studie användes Giorgis deskriptiv fenomenologi. Totalt fyra djupintervjuer med sjuksköterskor på en somatisk avdelning genomfördes. Patricia Benners stadier avancerad nybörjare och expert användes för att skapa en djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelser. Resultatet visar att sjuksköterskor känner sig frustrerade och maktlösa då de inte kan lindra patienters smärta. Att hantera dessa känslor kräver både klinisk erfarenhet och en god gemenskap på avdelningen. Avancerade nybörjares bristande kliniska erfarenhet får till följd att de har ett större behov av stöd från kollegor. Nyckelord: Avancerad nybörjare, deskriptiv fenomenologi, expertsjuksköterska, frustration, smärtlindring, upplevelse. / Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Nurse´s experiences of inadequate pain relief. A phenomenological study. Degree project in Nursing 15 Credit Points. Malmö University. Health and Society, Department of Nursing, 2010.A nurse daily meets patients who suffer from pain and has a key role in assessing this pain as well as in evaluating the treatment plan. The aim of this study was to describe some nurses’ experiences and emotional coping of not being able to relieve the patient’s pain, from an advanced beginner- expert nurse perspective. For this study Giorgi’s descriptive phenomenological approach was used. A total of four in depth interviews was conducted with nurses working at a hospital ward. Patricia Benner’s theory of advanced beginners and expert nurses was used to give a deeper understanding of the nurse’s experiences. The result show that nurses experience feelings of frustration and powerlessness when not being able to relieve a patient’s pain. Coping with these feelings needs clinical knowledge as well as a good atmosphere on the ward. Due to their lack of clinical knowledge advanced beginners has a bigger need for support from colleagues. Keywords: Advanced beginners, descriptive phenomenology, expert nurses, frustration, pain relief, experiences.

Inledning: Omvårdnaden är kulturellt lågprioriterad inom akutsjukvården vilket bland annat framkommer i patientens negativa upplevelse av akutmottagningsbesök. Bakgrund: Konsekvenserna av bristfälligt utförd omvårdnad är att patientens oro för sitt hälsotillstånd kvarstår efter ett akutmottagningsbesök. Därutöver relaterar utebliven omvårdnad till ökad förekomst av patientrelaterade skador liksom dödlighet. För att på ett strukturerat sätt identifiera patientens omvårdnadsbehov tillämpar sjuksköterskan metodologi enligt omvårdnadsprocessen. Detta sker såväl i det kliniska arbetet som i dokumentationen. Få studier kring hur patientens omvårdnadsbehov uppmärksammas på en akutmottagning har baserats på innehåll från patientjournaler. Syfte: Syftet var att granska hur patientens omvårdnadsbehov uppmärksammades i omvårdnadsdokumentationen på en akutmottagning. Metod: Studien använde en retrospektiv design för journalgranskning med stöd av Cat-ch-Ing©. Resultat: De kvantitativa aspekterna av sjuksköterskans dokumentation fick över lag högre medelpoäng (M17 av max 30) jämfört med de kvalitativa (M =12 av max 29). Högst fokus lades på beskrivning av patientens anamnes, såväl kvantitativt som kvalitativt (M 2,32 respektive M 2,22 av max 3). Däremot var den kvalitativa dokumentationen för omvårdnadsdiagnos, vilken är grunden för mål med omvårdnaden, torftig (M 0,90). För patienter >64 år var dokumentationen av signifikant högre kvalitet (M 12,67 av max 29) än för patienter 18 - 64 år (M 11,06). Det var också i gruppen >64 år som vårdtiden var signifikant längre. Diskussion: Journalgranskningen visade hur sjuksköterskan vid initiala bedömningssituationer i hög grad beskrev patientens såväl oberoende som beroende omvårdnadsproblem. Däremot uteblev omvårdnadsdiagnostiska analyser varpå fokus vad gällde patientens vårdbehov hamnade på den medicinskt beroende omvårdnaden. Patientrelaterade faktorer som ålder likaväl som vårdtid kan ha betydelse för kvaliteten på omvårdnadsdokumentationen. Sjuksköterskans kunskap om omvårdnadsdiagnostisering kan vara bristfällig, men journalstruktur med låg anpassning till omvårdnadsbedömning för kortare vårdtider på akutmottagningar begränsar möjligheterna att förtydliga patientens omvårdnadsbehov. Slutsats: Omvårdnadsjournalens struktur har sannolikt omfattande betydelse för hur patientens integrerade omvårdnadsbehov uppmärksammas under vårdtiden på en akutmottagning. Journaluppbyggnad med kvantitativ inriktning bidrar till att främsta fokus vad avser omvårdnadsdokumentation hamnar på patientens medicinska beroende omvårdnadsbehov.

Bakgrund: Avancerad hjärtsvikt drabbar cirka fem procent av alla som insjuknar med hjärtsvikt och har en hög dödlighet. Personer som insjuknar med avancerad hjärtsvikt kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och en påverkan på det psykiska, fysiska och sociala måendet. Sjuksköterskans fokus bör ligga i att försöka förstå personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt samt identifiera behov för att kunna stödja personer i sjukdomsförloppet. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och 16 vetenskapliga studier analyserades systematiskt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt beskrivs i fem huvudkategorier. “Att känna begränsningar och att livet sviktar”, “Att inte ha ett val och tvingas acceptera sin sjukdom”, “Att växla mellan hopp och hopplöshet”, “Att känna att tillitsfulla relationer ger trygghet” och “Att hantera sin sjukdom genom egenvård, stöd och religion”. Slutsats: Genom att studera personers upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt kan sjuksköterskan få en fördjupad förståelse och därigenom få en förutsättning att arbeta personcentrerat. Mer kunskap behövs inom området för att förbättra vården för personer som drabbas av avancerad hjärtsvikt.