<p><p>Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring.</p></p><p>Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis</p> / <p><p>Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.</p></p>

<p>Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens.</p><p>Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet. Detta gör det svårt att sätta en huvudplan som matchar den sanna efterfrågan från kunderna. Problemet förenklas inte av att en turbin är en mycket komplex produkt med djupa och breda produktstrukturer. Utan en säker huvudplan blir det svårt för Siemens att planera för tillverkning och inköp på ett effektivt sätt. Vid examensarbetets utförande fanns ett tydligt behov av att förbättra planeringsprocessen på Siemens för att på sikt få en stabilare och bättre planering.</p><p>Advanced Planner and Optimizer (APO) är ett så kallat avancerat planeringssystem från den tyska affärssystemsleverantören SAP. SAP levererar dessutom Siemens affärssystem R/3. APO kan användas för att planera och styra en hel supply chain med hjälp av sofistikerade matematiska metoder. APO är kopplat till R/3 så data kan överföras dem emellan men arbetet som utförs i APO sker i en fristående miljö så att scenariosimulering kan genomföras.</p><p>Examensarbetets syfte är att analysera hur APO kan stödja produktionsplaneringen på Siemens. För att göra detta har tre frågor ställts och besvarats. Dessa frågor är:</p><ul><li>Vilka behov finns i dagsläget på Siemens i Finspång?</li><li>Vilka funktioner finns i planeringssystemet APO och hur fungerar de?</li><li>Går det att matcha Siemens nuvarande behov med funktionerna i APO? </li></ul><p>Under arbetets första skede behandlades de två första frågeställningarna parallellt. Först när dessa besvarats analyserades matchningen dem emellan som efterfrågas i fråga tre.</p><p>De behov som har observerats är:</p><ul><li>Ersätta och förbättra dagens simuleringsverktyg Testsystem 4 som kommer att försvinna oktober 2010</li><li>Möjliggöra kapacitetsutjämning och simulering vid taktisk planering för att skapa bättre beslutsunderlag till huvudplanen</li><li>Kvotering vid köpa/tillverka-beslut måste effektiviseras för att ge ett bättre underlag till den egna verksamheten och till externa leverantörer</li><li>Minska beroendet av nyckelpersoner samt komma ifrån betydelsen av tumregler vid planeringsarbete</li><li>Förenkla arbetet med prognossammanställning och utveckla arbetet kring prognosuppföljning.</li></ul><p>De funktioner i APO som studerats under examensarbetes gång är Demand Planning (DP), Supply Network Planning (SNP) och Production Planning and Detailed Scheduling (PP/DS). DP kan sammanställa en efterfrågeplan och har verktyg för prognostisering och prognosuppföljning. SNP är ett verktyg för taktiskt planering som klarar av att beläggningsutjämna produktionen genom de tre lösningsmetoderna Optimizer, Heuristics och Capable-To-Match. PP/DS använder matematiska metoder för att underlätta den operativa planeringen i ett företag.</p><p>Författarnas första rekommendation till Siemens är att använda modulen SNP till att förbättra den taktiska planeringen. Detta kan ske genom att huvudplanerare kan kontrollera beläggningsutjämning tidigt samt simulera olika planer för att välja den som anses bäst. På så sätt kommer Siemens planerare få ett bra beslutsunderlag att basera sina beslut på. Genom att använda SNP på detta sätt kommer även behovet av att ersätta TS4 uppfyllas. SNP kan även användas till att hantera behovet av bättre kvotering genom att bygga en separat modell dedikerad till denna uppgift vilket kommer leda till effektivare arbetsrutiner i den operativa planeringen.</p><p>Den andra rekommendationen är att DP används som ett verktyg för att ge stöd vid efterfrågeplanering och prognosuppföljning. Om SNP samt DP nyttjas till de uppgifter beskrivna ovan kommer möjlighet ges till att avlasta nyckelpersoner och även undvika beroendet av tumregler.</p><p>Eftersom det inte finns något överhängande behov av att förbättra detaljplaneringen rekommenderas inte att implementera PP/DS innan de under examensarbetet identifierade behoven har åtgärdats.</p><p>Oavsett hur APO ska används på Siemens är det mycket viktigt att implementeringsarbetet sker grundligt och att mycket fokus läggs på förberedelser. Ett avancerat planeringsverktyg som APO måste implementeras smart om det ska kunna användas fördelaktigt. Beroende på hur APO används kommer det eventuellt att medföra en del förändringar i hur dagens planeringsarbete ser ut vilket är viktigt för Siemens att inse och rätta sig efter. Därför är det av yttersta vikt att implementeringsarbetet utförs av konsulter med mycket kunskap och erfarenhet av APO tillsammans med personal på Siemens med god kunskap om verksamheten och dagens arbete.</p> / <p>Siemens Industrial Turbomachinery AB, called only Siemens below, is a Swedish gas turbine manufacturer located in Finspång and is a part of the German group Siemens AG. The production of gas turbines in Finspång was first started in 1911 a company named STAL. Since then the site has changed name numerous times and was at times part of groups such as ABB and Alstom Power before it finally became a part of Siemens AG.</p><p>Siemens has got a problem in their production planning process due to very long lead times, both within the own production and from their suppliers. The production lead time for a gas turbine is approximately 2.5 years although Siemens’s customers usually order a gas turbine one year before delivery. The production planners therefore have to rely on forecasts which create uncertainties. This makes it hard to make a master plan that match the actual demand. The complexity of a gas turbine and its deep and wide product structures makes it even harder. Without a good master plan it is very hard to plan effectively further down in the planning hierarchy for the procurement and manufacturing planners. There is clearly a need to improve the production planning process to be able to in time create a more stable and better plan.</p><p>Advanced Planner and Optimizer (APO) is a so called advanced planning system from SAP. SAP also delivers Siemens’s ERP-system R/3. APO can be used to plan and control an entire supply chain by using sophisticated mathematical methods. APO is connected to R/3 making data transfer in between easy and also allowing scenario testing outside the actual ERP-system.</p><p>The purpose of this master thesis is to analyze how APO can support the production planning process at Siemens. To do that, these three questions have been asked:</p><ul><li>What are the present needs at Siemens in Finspång?</li><li>What functions are available in APO and how do they work?</li><li>Is it possible to match the needs at Siemens with the functions in APO? </li></ul><p>Firstly the questions number one and two were answered simultaneously. Not until those questions were answered the answer to the third one was explored by analyzing the match between the two first.</p><p>The present needs found at Siemens were:</p><ul><li>To replace and improve the current simulation tool TS4 which will be gone in October 2010</li><li>To make capacity leveling and simulation possible at a tactical planning level that can enable better decision making for the master plan </li><li>Quotation at the make/buy decision has to become more effective to make planning easier at their own workshops as well as at their external suppliers </li><li>To decrease dependence of key human resources and also to stop relying on rules of thumb during the production planning </li><li>To simplify the tasks forecast aggregation and to develop the work regarding follow-up of forecasts </li></ul><p>The APO functions that have been investigated are Demand Planning (DP), Supply Network Planning (SNP) and Production Planning and Detailed Scheduling (PP/DS). DP can aggregate a demand plan and has got tools for statistical forecasting and forecast follow-up. SNP is a tool for tactical planning that also can handle capacity leveling through the three different solving methods Optimizer, Heuristics and Capable-To-Match. PP/DS use mathematical methods to handle detailed planning at a short planning horizon.</p><p>The authors’ first recommendation is to use the SNP module to improve their tactical planning. This could be done by letting the master planner control capacity leveling early on and also run different scenarios and then choosing the best one. This will provide Siemens’s production planners with reliable information to base decisions on. Also by using SNP in this way the need of a TS4 replacement will be met. SNP can also be used to manage the need of better quotation by building a separate model that is dedicated especially for this task which will increase the work efficiency in operational planning.</p><p>The second recommendation is that DP is being used as a supportive tool for demand planning and forecast follow-up. If both SNP and DP are used for the tasks mentioned above it will also be possible to decrease dependence of key human resources and avoid planning by rules of thumb.</p><p>Since there is no obvious need of improved detailed planning at the moment, PP/DS is not recommended to be implemented before the other recommended modules.</p><p>No matter how APO is going to be used at Siemens it is of utter importance that the implementation is thought through and well planned with a lot of focus on the preparations. An advanced planning system such as APO has to be implemented smartly if it is to work properly. Depending on how APO is to be used there might be some changes in the present way of working with planning which is important for Siemens to realize before executing the implementation. It is also very important that the implementation is being done by a team of skilled consultants with expert knowledge and plenty of experience of APO implementations together with people with a broad knowledge of Siemens’s business.</p>

Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring. Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis / Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.

Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens. Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet. Detta gör det svårt att sätta en huvudplan som matchar den sanna efterfrågan från kunderna. Problemet förenklas inte av att en turbin är en mycket komplex produkt med djupa och breda produktstrukturer. Utan en säker huvudplan blir det svårt för Siemens att planera för tillverkning och inköp på ett effektivt sätt. Vid examensarbetets utförande fanns ett tydligt behov av att förbättra planeringsprocessen på Siemens för att på sikt få en stabilare och bättre planering. Advanced Planner and Optimizer (APO) är ett så kallat avancerat planeringssystem från den tyska affärssystemsleverantören SAP. SAP levererar dessutom Siemens affärssystem R/3. APO kan användas för att planera och styra en hel supply chain med hjälp av sofistikerade matematiska metoder. APO är kopplat till R/3 så data kan överföras dem emellan men arbetet som utförs i APO sker i en fristående miljö så att scenariosimulering kan genomföras. Examensarbetets syfte är att analysera hur APO kan stödja produktionsplaneringen på Siemens. För att göra detta har tre frågor ställts och besvarats. Dessa frågor är: Vilka behov finns i dagsläget på Siemens i Finspång? Vilka funktioner finns i planeringssystemet APO och hur fungerar de? Går det att matcha Siemens nuvarande behov med funktionerna i APO? Under arbetets första skede behandlades de två första frågeställningarna parallellt. Först när dessa besvarats analyserades matchningen dem emellan som efterfrågas i fråga tre. De behov som har observerats är: Ersätta och förbättra dagens simuleringsverktyg Testsystem 4 som kommer att försvinna oktober 2010 Möjliggöra kapacitetsutjämning och simulering vid taktisk planering för att skapa bättre beslutsunderlag till huvudplanen Kvotering vid köpa/tillverka-beslut måste effektiviseras för att ge ett bättre underlag till den egna verksamheten och till externa leverantörer Minska beroendet av nyckelpersoner samt komma ifrån betydelsen av tumregler vid planeringsarbete Förenkla arbetet med prognossammanställning och utveckla arbetet kring prognosuppföljning. De funktioner i APO som studerats under examensarbetes gång är Demand Planning (DP), Supply Network Planning (SNP) och Production Planning and Detailed Scheduling (PP/DS). DP kan sammanställa en efterfrågeplan och har verktyg för prognostisering och prognosuppföljning. SNP är ett verktyg för taktiskt planering som klarar av att beläggningsutjämna produktionen genom de tre lösningsmetoderna Optimizer, Heuristics och Capable-To-Match. PP/DS använder matematiska metoder för att underlätta den operativa planeringen i ett företag. Författarnas första rekommendation till Siemens är att använda modulen SNP till att förbättra den taktiska planeringen. Detta kan ske genom att huvudplanerare kan kontrollera beläggningsutjämning tidigt samt simulera olika planer för att välja den som anses bäst. På så sätt kommer Siemens planerare få ett bra beslutsunderlag att basera sina beslut på. Genom att använda SNP på detta sätt kommer även behovet av att ersätta TS4 uppfyllas. SNP kan även användas till att hantera behovet av bättre kvotering genom att bygga en separat modell dedikerad till denna uppgift vilket kommer leda till effektivare arbetsrutiner i den operativa planeringen. Den andra rekommendationen är att DP används som ett verktyg för att ge stöd vid efterfrågeplanering och prognosuppföljning. Om SNP samt DP nyttjas till de uppgifter beskrivna ovan kommer möjlighet ges till att avlasta nyckelpersoner och även undvika beroendet av tumregler. Eftersom det inte finns något överhängande behov av att förbättra detaljplaneringen rekommenderas inte att implementera PP/DS innan de under examensarbetet identifierade behoven har åtgärdats. Oavsett hur APO ska används på Siemens är det mycket viktigt att implementeringsarbetet sker grundligt och att mycket fokus läggs på förberedelser. Ett avancerat planeringsverktyg som APO måste implementeras smart om det ska kunna användas fördelaktigt. Beroende på hur APO används kommer det eventuellt att medföra en del förändringar i hur dagens planeringsarbete ser ut vilket är viktigt för Siemens att inse och rätta sig efter. Därför är det av yttersta vikt att implementeringsarbetet utförs av konsulter med mycket kunskap och erfarenhet av APO tillsammans med personal på Siemens med god kunskap om verksamheten och dagens arbete. / Siemens Industrial Turbomachinery AB, called only Siemens below, is a Swedish gas turbine manufacturer located in Finspång and is a part of the German group Siemens AG. The production of gas turbines in Finspång was first started in 1911 a company named STAL. Since then the site has changed name numerous times and was at times part of groups such as ABB and Alstom Power before it finally became a part of Siemens AG. Siemens has got a problem in their production planning process due to very long lead times, both within the own production and from their suppliers. The production lead time for a gas turbine is approximately 2.5 years although Siemens’s customers usually order a gas turbine one year before delivery. The production planners therefore have to rely on forecasts which create uncertainties. This makes it hard to make a master plan that match the actual demand. The complexity of a gas turbine and its deep and wide product structures makes it even harder. Without a good master plan it is very hard to plan effectively further down in the planning hierarchy for the procurement and manufacturing planners. There is clearly a need to improve the production planning process to be able to in time create a more stable and better plan. Advanced Planner and Optimizer (APO) is a so called advanced planning system from SAP. SAP also delivers Siemens’s ERP-system R/3. APO can be used to plan and control an entire supply chain by using sophisticated mathematical methods. APO is connected to R/3 making data transfer in between easy and also allowing scenario testing outside the actual ERP-system. The purpose of this master thesis is to analyze how APO can support the production planning process at Siemens. To do that, these three questions have been asked: What are the present needs at Siemens in Finspång? What functions are available in APO and how do they work? Is it possible to match the needs at Siemens with the functions in APO? Firstly the questions number one and two were answered simultaneously. Not until those questions were answered the answer to the third one was explored by analyzing the match between the two first. The present needs found at Siemens were: To replace and improve the current simulation tool TS4 which will be gone in October 2010 To make capacity leveling and simulation possible at a tactical planning level that can enable better decision making for the master plan Quotation at the make/buy decision has to become more effective to make planning easier at their own workshops as well as at their external suppliers To decrease dependence of key human resources and also to stop relying on rules of thumb during the production planning To simplify the tasks forecast aggregation and to develop the work regarding follow-up of forecasts The APO functions that have been investigated are Demand Planning (DP), Supply Network Planning (SNP) and Production Planning and Detailed Scheduling (PP/DS). DP can aggregate a demand plan and has got tools for statistical forecasting and forecast follow-up. SNP is a tool for tactical planning that also can handle capacity leveling through the three different solving methods Optimizer, Heuristics and Capable-To-Match. PP/DS use mathematical methods to handle detailed planning at a short planning horizon. The authors’ first recommendation is to use the SNP module to improve their tactical planning. This could be done by letting the master planner control capacity leveling early on and also run different scenarios and then choosing the best one. This will provide Siemens’s production planners with reliable information to base decisions on. Also by using SNP in this way the need of a TS4 replacement will be met. SNP can also be used to manage the need of better quotation by building a separate model that is dedicated especially for this task which will increase the work efficiency in operational planning. The second recommendation is that DP is being used as a supportive tool for demand planning and forecast follow-up. If both SNP and DP are used for the tasks mentioned above it will also be possible to decrease dependence of key human resources and avoid planning by rules of thumb. Since there is no obvious need of improved detailed planning at the moment, PP/DS is not recommended to be implemented before the other recommended modules. No matter how APO is going to be used at Siemens it is of utter importance that the implementation is thought through and well planned with a lot of focus on the preparations. An advanced planning system such as APO has to be implemented smartly if it is to work properly. Depending on how APO is to be used there might be some changes in the present way of working with planning which is important for Siemens to realize before executing the implementation. It is also very important that the implementation is being done by a team of skilled consultants with expert knowledge and plenty of experience of APO implementations together with people with a broad knowledge of Siemens’s business.

Det finns inga exakta siffror i Sverige på hur många barn som erhåller akut avancerad vård, men sjukhusvistelserna för barn omfattar en hög del akut, ofta kritisk vård. Det finns heller inga klart uttryckta riktlinjer för föräldrars närvaro i samband med akut avancerad vård av deras barn på sjukhusen i Sverige. Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars upplevelser av att vara närvarande vid akut avancerad vård av deras barn som vårdas på sjukhus, med målet att få systematisk kunskap om huruvida närvaro bör uppmuntras. En litteraturstudie genomfördes och fem vetenskapliga artiklar och en uppsats på nivån 61-80 poäng granskades. Föräldrar mellan 20-44 år ingick i studien och barnen som genomgått akut avancerad vård var mellan 0-18 år. Resultatet visar att föräldrarna upplever att närvaron till största del är positiv. De upplever att deras närvaro lindrar både deras eget och barnets lidande. Det förekommer dock upplevelser som leder till ett ökat lidande, som t.ex. brister i vården. Resultatet beskriver också att föräldrarna har en moralisk plikt att närvara, att det är deras rättighet och skyldighet som förälder. Som allmänsjuksköterska är det vanligt att stöta på situationer där föräldrarna vill närvara vid deras barns akuta avancerade vård. Det är då viktigt att kunna stödja både patienten och föräldrarna och denna studie bidrar med kunskap om vad föräldrarna upplever som viktiga faktorer för att detta ska kunna ske.

Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande. Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.       Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och mun

I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka handledarna till att kunna ge ett bättre handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter. Resultatet bygger på intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer 3 kategorier: utvecklande, behov av samarbete och behov av kompetens. Handledarna tycker att det är roligt, stimulerande och lärorikt med studenter. Handledarna har bra stöd från högskolan och huvudhandledarna gällande utbildningens uppgifter och mål för studenterna. Trots att de flesta inte har handledarutbildning känner de sig trygga i rollen som handledare. Tiden som finns för handledning och reflektion för studenterna är fortfarande otillräcklig och önskemål finns om mer avsatt tid vilket skulle gynna studenternas utveckling i deras yrkesroll. Ytterligare forskning kring handledning och anestesisjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter behövs då många studier påtalar brister i och kring handledningsprocessen. / The competence description says that nurses will be involved in tutoring, teaching, and assessment of new nurses or colleagues. As a nurse/ supervisor, you are responsible for patient safety and determine if the mentee has sufficient knowledge to perform nursing actions. Previous studies show that lack of time, lack of support and lack of experience and knowledge is of great importance to be able to give a good supervision. The question is how we can influence the supervisors to be able to provide better supervision. The purpose of this study is to describe the nurse anesthetist experience of tutoring students. The results are based on interviews which were analyzed using qualitative content analysis. The result shows three categories: development, the need for cooperation and the need for expertise. The supervisors think it is fun, stimulating and instructive with students. The supervisors have good support from the university and main facilitators regarding the training tasks and goals for the students. Although most do not have supervisors they feel safe in the role of supervisor. The time available for instruction and reflection for students is still too small and desires are about dedicating more time to the benefit of the students' development in their professional role. Further research into the guidance and anesthesia nurses' experiences of tutoring students needed because many studies complain of short comings in and around the tutoring process.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares arbetssätt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare på fem olika skolor i två städer. Teorierna som används i studien är det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lärarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. Lärarna var överens om att högpresterande elever utmärker sig på något vis i undervisningen. Några lärare menade att en högpresterande elev är en elev som har betyget A i flera ämnen, medan andra lärare påpekade att en elev kan vara högpresterande även om eleven har ett högt betyg i enbart ett skolämne. Ett annat resultat som kommit fram i studien är att lärarna överlag ser de högpresterande eleverna som en tillgång i undervisningen. Beroende på klassammanhållningen och elevernas attityder kunde de högpresterande eleverna fungera som ett hinder eller som en tillgång i undervisningen. I resultatet framgick flera arbetssätt som lärarna använde för de högpresterande eleverna. Det ena arbetssättet innebar att de högpresterande eleverna blev indelade i mindre grupper, vilket enligt lärarna bidrog till att gynna deras utveckling och till ett bra samarbete i gruppen. De andra lärarna valde att utforma uppgifter och hålla i genomgångar på en mer avancerad nivå för att utmana de högpresterande eleverna. Andra exempel var även öppna uppgifter, extra uppgifter, samtal med eleverna samt formativ bedömning med hjälp av feedback. En återkommande del var att de högpresterande eleverna hade svårast för undervisningsmoment där de skulle använda sin analysförmåga på olika sätt. Resultat visar också att det finns en tidsbrist hos lärarna som gör att de inte hinner lägga ner den tiden som de egentligen hade velat ägna åt att utmana de högpresterande eleverna mer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och särbegåvade elever, samt vilka faktorer det är som möjliggör och försvårar lärarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lärare på två olika gymnasieskolor. De teorier som tillämpas i studien är Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lärarna har förmåga att definiera vad en högpresterare och särbegåvning är samt skilja på dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av särbegåvningar. Arbetssätten med dessa elever individanpassas i engelska och de får stimulerande och utvecklande arbetsmaterial på antingen avancerad nivå eller universitetsnivå. Resultatet visar också att tid, resurser och lärarnas tjänstefördelning påverkar och försvårar deras arbete med dessa elever. Tiden räcker inte till idag samt att det inte finns tillräckligt med resurser i gymnasieskolan till högpresterare och särbegåvningar. De intervjuade lärarna har också många uppdrag i sina tjänster, vilket gör att de inte hinner arbeta med högpresterare och särbegåvningar så mycket som de skulle vilja i skolan. I studien konstateras det också att gymnasielärare i engelska bland annat behöver mer resurser, Allmänna råd och kompetensutveckling från Skolverket kring högpresterare och särbegåvningar, för att arbetet med dessa elever ska bli effektivare.

När en patient har drabbats av obotlig sjukdom, och död kan väntas inom en överskådlig tid bör vårdpersonal erbjuda planering av den palliativa vården för patient och närstående. Syftet med planeringen är att vägleda och möjliggöra förberedelse, val av vårdform och skapa delaktighet och valfrihet inför behandling. Här samtalas det även om önskningar inför livets slut. Denna process kan medföra många svårigheter för både närstående och patient. Närstående är ett känslomässigt stöd för patienten och kan hjälpa till att föra dennes talan i en svår situation. Syftet med studien var därför att beskriva närståendes upplevelser av avancerad vårdplanering. En systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl och PubMed genomfördes och efter kvalitetsgranskning valdes slutligen elva studier. Dessa analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem slutliga kategorier: Att vilja vara engagerad i vården, Att ha behov av planerad och återkommande information, Att behöva prata om döden trots att ämnet var svårt, Att önska samtal vid rätt tidpunkt, Att inte vilja men känna sig tvungen att ta beslut. Studiens slutsatser visade att närstående ville vara engagerade i vården och deltog oftast i all kommunikation med vårdpersonal. Det visade sig att det fanns många svårigheter för närstående vid deltagande av beslut gällande patientens vård. Det var tydligt att tidpunkten för brytsamtal hade stor betydelse. Samtalen bör vara återkommande och påbörjas redan i primärvården. Kommunikationen ska ges med finkänslighet, den är mycket betydelsefull eftersom närstående söker stöd i den svåra situation de befinner sig i. Patient och närstående behöver i den palliativa vården ses som en enhet och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap i ämnet. Det behövs mer forskning inom området, palliativ vård inriktat på hälsa och välbefinnande är idag relativt outforskat i Sverige.