Bakgrund: Avancerad hjärtsvikt drabbar cirka fem procent av alla som insjuknar med hjärtsvikt och har en hög dödlighet. Personer som insjuknar med avancerad hjärtsvikt kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och en påverkan på det psykiska, fysiska och sociala måendet. Sjuksköterskans fokus bör ligga i att försöka förstå personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt samt identifiera behov för att kunna stödja personer i sjukdomsförloppet. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och 16 vetenskapliga studier analyserades systematiskt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt beskrivs i fem huvudkategorier. “Att känna begränsningar och att livet sviktar”, “Att inte ha ett val och tvingas acceptera sin sjukdom”, “Att växla mellan hopp och hopplöshet”, “Att känna att tillitsfulla relationer ger trygghet” och “Att hantera sin sjukdom genom egenvård, stöd och religion”. Slutsats: Genom att studera personers upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt kan sjuksköterskan få en fördjupad förståelse och därigenom få en förutsättning att arbeta personcentrerat. Mer kunskap behövs inom området för att förbättra vården för personer som drabbas av avancerad hjärtsvikt.

En likvärdig utbildning i svenska skolor innebär att alla elever har rätt till att deras behov och förutsättningar beaktas (Lgr 11). Högpresterande elever har enligt styrdokumenten således rätt till att få utbildning som passar deras förmågor. Undervisning av högpresterande elever kan innebära olika slags utmaningar. Det existerar forskning som drar generella slutsatser kring högpresterande elever, men det finns luckor i forskningen när det kommer till specifika ämnen och åldrar. Utöver detta utvecklas skolan kontinuerligt och detta forskningstema bör därför ständigt uppdateras och utvecklas. Syftet med vårt examensarbete är därför att undersöka hur lärarna i grundskolan 7–9 och gymnasieskolan identifierar och arbetar med högpresterande elever i ämnet engelska.   Studien i detta arbete koncentrerar sig på lärarnas erfarenhet av undervisning av högpresterande elever samt vilka utmaningar de möter inom detta område. Tolv legitimerade lärare har på ett semistrukturerat sätt blivit intervjuade under 30–45 minuter. Lärarna undervisar på tre olika skolor, i tre olika kommuner. Hela intervjuerna har blivit transkriberade och analyserade. Den här undersökningen utfördes genom en kvalitativ metod, tematisk analys (TA), som används för att identifiera, analysera och beskriva teman i insamlat datamaterial.    Tre nyckelteman identifierades från analysen. Dessa var; högpresterande elever identifikation, alternativ undervisning, samt motivation och utveckling. Resultatet är viktigt eftersom det visade att lärarna har erfarenhet av högpresterande elever, och till stor del arbetar på individuell nivå med de högpresterande eleverna. Lärarnas arbetssätt med högpresterande elever varierar genom en individanpassad läroplan för att motivera och utveckla eleverna. I den här undersökningen försökte vi samla ihop trådarna och ge en tydligare översyn på de bästa strategierna för att hjälpa de mest högpresterande eleverna att behålla sin nivå i ämnet engelska och för att minska risken för tappat intresse eller motivation.  Resultatet från undersökningen understryker vikten av lärarens roll i att behålla högpresterande elever motiverade och engagerade eftersom lärarna använder utvalda specifika undervisningsmaterial. Vidare visar resultatet vissa svårigheter som lärarna möter när de undervisar högpresterande elever.

Antalet barn som föds med olika sorters hjärtfel, hjärtrytmrubbningar eller hjärtmuskelsjukdom beräknas till 1000 barn per år där fosterdiagnostiken har en viktig roll. Uppfödningssvårigheter är vanligt såväl som utvecklingsrelaterade utmaningar hos den här patientgruppen. Vetskapen om att få ett sjukt barn, tidig separation och vård på sjukhus kan skapa oro och stress hos föräldrar vilket kan påverka föräldra-barnrelationen. Barnsjukösterskan kan med sin avancerade omvårdnadskompetens arbeta familjecentrerat och understödja barn och föräldrars behov och önskemål. Därför var syftet att studera föräldrars behov av professionellt stöd från barnsjuksköterskan före och efter födseln, när barnet har ett medfött hjärtfel. Denna magisteruppsats är en integrativ systematisk litteraturöversikt utifrån Whittemore och Knafl (2005). Ambitionen var att sammanställa empirisk och teoretisk kunskap för att bredda förståelsen kring föräldrars behov av professionellt stöd från barnsjuksköterskan ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. En systematisk litteratursökning utfördes via databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Tio kvalitetsgranskade orginalstudier resulterade till en systematisk analys och sammanställdes i huvudteman; Professionellt informativt stöd som främjar förståelse och delaktighet; Professionellt stöd för att främja möjlighet till stöd från andra; Professionellt stöd för att främja upplevd trygghet. Behovet av individbunden information var relaterat till barnets mående och vårdprocessen samt behov av stöd i att vara förälder under speciella omständigheter. Det stärkte deras tillit till sin föräldraförmåga samt upplevelsen av att ha en viktig roll i vårdteamet. Att möjliggöra partnerskap och delaktighet mellan barnsjuksköterskan och familjen utifrån evidensbaserat professionellt stöd både innan och efter födseln kan främja det folkhälsostärkande arbetet och stärka betydelsen av den familjecentrerade vården.

No description available.

Hjärtsvikt är ett komplext syndrom med hög morbiditet och mortalitet – och som blir allt vanligare världen över. Avancerad hjärtsvikt kan ha betydande konsekvenser för patienten. Ur denna synvinkel ville vi ta reda på hur patienter med avancerad hjärtsvikt upplever sin situation. Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna patienters upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metoden var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Inklusionskriterier var kvalitativa originalartiklar där deltagande personer hade diagnosen hjärtsvikt i avancerad fas och var över 18 år. Exklusionskriterium var artiklar som inte var godkända av en etisk kommitté alternativt etiknämnd. 15 kvalitativa originalartiklar inkluderades. En induktiv tematisk analys gjordes utifrån Braun och Clark (2006). Resultatet utmynnade i fyra teman och tio subteman. Det första temat “Symtomens inverkan på det dagliga livet” innefattade två subteman vilka var “Fysiska dimensioner” och “Psykiska dimensioner”. “Vårdrelaterade upplevelser” var det andra temat med “Uppfattningar om diagnos, prognos och behandling”, “Upplevelser av tillförlitlig och bristfällig vård” och “Ekonomisk börda” som subteman. Det tredje temat var “Copingstrategier” som inbegrep “Kognitiva copingstrategier” och “Religion och spiritualitet som copingstrategi”. Sista temat var “Emotionella och sociala aspekter av att leva och dö med avancerad hjärtsvikt”. Subteman var “Betydelsen av sociala relationer”, “Att förlora sin självständighet” och “Tankar och känslor inför framtiden och döden”. Slutsatsen var att patienters upplevelser av avancerad hjärtsvikt var mångfacetterade och hade inverkan på flera aspekter av deras liv. Överlag uttryckte patienterna ett behov av information och kunskap om sitt tillstånd. / Heart failure is a complex syndrome that has both high morbidity and mortality - and is becoming more and more common world-wide. Advanced heart failure can have significant consequences for the patient. It was from this standpoint we wanted to look into how patients with advanced heart failure experience their situation. The aim of the literature review was to elucidate adult patients’ experiences of living with advanced heart failure. The method used was a literature review with a systematic search strategy. The inclusion criteria were qualitative original articles in which participants were diagnosed with advanced heart failure and were adults (18 years old or older). The exclusion criterion were articles without approval from an ethics committee or a review board. In total 15 original articles were included in this paper. An inductive thematic analysis was made based on Braun and Clark (2006). The result led to four themes and ten subthemes. “The symptoms impact on daily life” included two subthemes which were “Physical dimensions” and “Psychological dimensions”. “Care-related experiences” were the second theme with “Perceptions of diagnosis, prognosis and treatment”, “Experiences of reliable and inadequate care” and “Financial burden” as subthemes. The third theme was “Coping strategies” that included “Cognitive coping strategies” and “Religion and spirituality as a coping strategy”. The last theme was “Emotional and social aspects of living with, and dying from, advanced heart failure”. Subthemes were “The importance of social relationships”, “To lose one's independence” and “Thoughts and feelings about the future and death”. The conclusion was that many patients’ experience of living with advanced heart failure were diverse and influenced several aspects of their lives. But in general, most patients expressed a need for information and knowledge about their condition.

Early readers are defined as students that are able to read fluently before beginning year 1. In this study, I have investigated some teachers' perceptions of early readers and the teaching of early readers from a phenomenographic research approach. The empirical evidence of the study consists of six recorded and semi-structured interviews with primary school teachers from three public schools. All participants have been involved in teaching students that are early readers. The inductive and phenomenographic inspired analysis generated eight different categories based on the participants' perceptions of early readers, and the other four categories addressed the perceptions of the teaching of early readers. Early readers are in general perceived to be strong, alternatively to be affected by factors at home, to have a strong motivation, or to have gained input from the pre-school and pre-school classes. The perceptions about the teaching of early readers are either based on their specific needs and the need of challenges that should be provided by the teacher, or the inclusion of the early readers in groups, in order to increase the involvement in a group learning process. Other perceptions are that the early reader should learn based on the current possessed level of knowledge, or that the early reader can be a resource for other students. The result of this study can be related to previous research, suggesting that the development of reading can occur in several different ways and that the teacher's own knowledge, attitude, and willingness in meeting with early readers, is significant for the student's motivation and future reading development. The findings in this study suggest that teaching of early readers requires reflection and presence from the teachers, and reflections of what, how, and why the teaching is performed in a certain way, and how it can benefit early readers.

Bakgrund: Lungcancer är en av de dödligaste cancersjukdomarna. Fysisk aktivitet är en viktig del hos patienter med avancerad lungcancer eftersom fysisk aktivitet kan lindra symtom som uppstår efter en lungcancerbehandling. Syfte: Var att belysa faktorer som påverkar fysisk aktivitet hos patienter med avancerad lungcancer efter genomgången lungcancerbehandling. Metod: Studien är genomförd som en allmän systematisk litteraturstudie och baseras på sju resultatartiklar som har genomgått en granskning för att kunna fastställa ett resultat. Artiklarna var refereegranskade och publicerade mellan 2011–2021. Resultat: Brist på motivation är en bidragande faktor till varför fysisk aktivitet minskar hos patienter med avancerad lungcancer. Motivationen saknas på grund av de olika symtom och biverkningar som uppkommer efter en lungcancerbehandling. För att stärka motivationen krävs det stöd från sjuksköterskan eller utföra fysisk aktivitet tillsammans med vänner och familj. Gruppträning med andra människor som är i en liknande situation har visat sig vara hjälpsamt. Patienter som har avancerad lungcancer och som kan vara fysiskt aktiva i sin vardag upplever mer hopp inför framtiden. Trots att patienterna lider av avancerad lungcancer så känner de ändå hopp inför framtiden. Konklusion: Det som framkom i denna litteraturstudie var att fysisk aktivitet kan hjälpa till öka välbefinnandet och lindra lidande. Stöd från sjuksköterskan har visat sig vara hjälpsamt för patienter med en lungcancerdiagnos. / Background: Lung cancer is a cancer disease known to have a high mortality rate. Physical activity have a vital part in decreasing the symptoms of advanced lung cancer that occurs in connection with lung cancer treatment. Aim: To illustrate factors that effect physical activity in patients with advanced lung cancer after treatment. Method: This is a general literature review covering seven peer-reviewed journal articles published between 2011-2021. The articles chosen have been reviewed in order to establish a result. Result: Lack of motivation is a contributing factor to why physical activity decreases in patients with advanced lung cancer. The absence of motivation is caused by symptoms and reactions that occurs in connection with the lung cancer treatment. The nurse can help increase motivation by empowering the patient to improve the level of exercise. Friends and family can encourage and offer support. Group training with other people who are in a similar situation has proven to be helpful. Patients who have advanced lung cancer and who can be physically active in their everyday lives experience more hope for the future. Conclusion: What emerged in this literature study was that physical activity can increase comfort and ease suffering. Support from the nurse has proven to be helpful for patients with a lung cancer diagnosis.

Background: Globally, cancers are the second leading cause of death. When the cancer can no longer be cured, the care can be re-focused to palliative care. It is then important for patients to be able to participate and influence their care, and the quality of life for patients improves. Advance care planning is a person-centered process, through for example conversations, that supports patients at different stages of health to understand and share their values, life goals and preferences about their future care. Aim: The purpose of this literature review is to describe views on advance care planning in patients with a cancer diagnosis.Method: Literature review based on 16 peer-reviewed qualitative articles that … via specific criteria, these have been quality reviewed, analyzed with thematic analysis, and compiled into a result. Searches were conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. Results: Advance care planning (ACP) is associated with both positive and negative emotions linked to conducting the conversation, how the conversation is structured, and involving others in the conversation. Three main themes and 7 sub-themes emerged: (1) Views on participating in conversation - Positive to conversation; Negative to conversation. (2) Views on content and execution - The importance of information and how it is presented; The decision-making process. (3) Views on the role of others in the process - Family and other close relatives or friends; Healthcare staff; Spiritual support. Conclusion: Our conclusion is that patients believe that this is an important topic that needs to be addressed more, not only in palliative care but also before patients are in need of palliative care. It is important for the nurse to find out if the patient is ready for conversations, to contribute with the information the patient needs, to support the patient in the decisions they make, and to include relatives in the conversations if the patient so wishes.

Bakgrund: Var tredje sekund insjuknar en person i demenssjukdom i världen. Demenssjukdom är en progressiv sjukdom som medför förlust av den mentala kapaciteten och individen får svårare att vara delaktig i beslut. Att vara anhörig till en person med demenssjukdom är utmanande då ens närstående sakta försvinner. Förlusten av mental kapacitet innebär att anhöriga väljer att inte involvera PMD i beslutsfattande. Enligt patientlagen 5 kap. 1 § samt patientsäkerhetslagen 6 kap. 1 § ska vården och behandlingen utformas och genomföras i samråd med patienten i största möjliga mån. PMD lägger stor tillit till sina anhöriga att ta beslut när stunden för vård i livets slut inträffar. Regelbunden och kontinuerlig kommunikation och information från vårdpersonal till anhöriga och PMD främjar en kvalitetssäkrad vård- och omsorg.  Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva anhörigas upplevelser av avancerad vårdplanering för personer med demenssjukdom med fokus på vård i livets slutskede.  Metod: Examensarbetet är en allmän litteraturöversikt. Resultatartiklar har analyserats i syfte att skapa en kvalitativ innehållsanalys enligt Harden & Thomas (2008). Kvalitativa artiklar från Pubmed och Cinahl har analyserats.  Resultat: Resultatet presenteras med tre analytiska teman för att svara på examensarbetets syfte. Anhöriga uttryckte svårigheter att finna rätt tidpunkt för avancerad vårdplanering och en önskan om att skydda PMD från sjukdomen. Avancerad vårdplanering kunde också ses som en process över tid för att skapa en relation till sjukdomen men också till vårdgivare för att finna tillit och trygghet. Slutligen sågs avancerad vårdplanering som en strategi för att minska bördan hos anhöriga att fatta beslut när de slutligen ofta blir ställföreträdande beslutsfattare.  Slutsats: Avancwerad vårdplanering är inte ett engångstillfälle utan bör följas upp regelbundet under sjukdomsförloppet. Kunskap och information om sjukdomen är viktigt och en stor del i den avancerade vårdplaneringen kan i längden minska bördan på anhöriga som ställföreträdande beslutsfattare. / Background: One person every three seconds develops dementia. Dementia is a progressive disease and entails loss of mental capacity and makes it difficult to participate in decisions. Being a relative of a person with dementia is challenging as one's loved ones slowly disappear. This loss of mental capacity means that relatives choose not to involve the PWD in decision-making. According to the Patient Act ch. 5 § 1 and the Patient Safety Act ch. 6 § 1 care and treatment must be designed and carried out in consultation with the patient as far as possible. PWD leaves it up to relatives to make decisions when the end-of-life approaches. Regular and continuous communication and information from healthcare staff to relatives and PWD promotes quality-assured healthcare. Aim: The purpose of this essay was to describe relatives' experiences of advanced care planning for people with dementia in the early stages of the disease with a focus on end-of life care. Methods: The thesis is a general literature review. Result articles have been analyzed with the aim of creating a qualitative content analysis according to Harden & Thomas (2008). Both qualitative and quantitative articles from PubMed and Cinahl have been analyzed. Results: Relatives expressed difficulty finding the right time for advanced care planning and a desire to protect PWD from the disease. Advanced care planning was seen as a process over time to create a relationship with the disease but also with caregivers to create trust. Finally, advanced care planning was seen to facilitate decision-making for relatives when they ultimately often become substitute decision-makers. Conclusion: Advanced care planning is not a one-time event but should be followed up. Knowledge and information is important and a large part of the advanced care planning can in the long run reduce the burden on relatives as substitute decision makers.

This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas. / Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.