En likvärdig utbildning i svenska skolor innebär att alla elever har rätt till att deras behov och förutsättningar beaktas (Lgr 11). Högpresterande elever har enligt styrdokumenten således rätt till att få utbildning som passar deras förmågor. Undervisning av högpresterande elever kan innebära olika slags utmaningar. Det existerar forskning som drar generella slutsatser kring högpresterande elever, men det finns luckor i forskningen när det kommer till specifika ämnen och åldrar. Utöver detta utvecklas skolan kontinuerligt och detta forskningstema bör därför ständigt uppdateras och utvecklas. Syftet med vårt examensarbete är därför att undersöka hur lärarna i grundskolan 7–9 och gymnasieskolan identifierar och arbetar med högpresterande elever i ämnet engelska.   Studien i detta arbete koncentrerar sig på lärarnas erfarenhet av undervisning av högpresterande elever samt vilka utmaningar de möter inom detta område. Tolv legitimerade lärare har på ett semistrukturerat sätt blivit intervjuade under 30–45 minuter. Lärarna undervisar på tre olika skolor, i tre olika kommuner. Hela intervjuerna har blivit transkriberade och analyserade. Den här undersökningen utfördes genom en kvalitativ metod, tematisk analys (TA), som används för att identifiera, analysera och beskriva teman i insamlat datamaterial.    Tre nyckelteman identifierades från analysen. Dessa var; högpresterande elever identifikation, alternativ undervisning, samt motivation och utveckling. Resultatet är viktigt eftersom det visade att lärarna har erfarenhet av högpresterande elever, och till stor del arbetar på individuell nivå med de högpresterande eleverna. Lärarnas arbetssätt med högpresterande elever varierar genom en individanpassad läroplan för att motivera och utveckla eleverna. I den här undersökningen försökte vi samla ihop trådarna och ge en tydligare översyn på de bästa strategierna för att hjälpa de mest högpresterande eleverna att behålla sin nivå i ämnet engelska och för att minska risken för tappat intresse eller motivation.  Resultatet från undersökningen understryker vikten av lärarens roll i att behålla högpresterande elever motiverade och engagerade eftersom lärarna använder utvalda specifika undervisningsmaterial. Vidare visar resultatet vissa svårigheter som lärarna möter när de undervisar högpresterande elever.

No description available.

Hjärtsvikt är ett komplext syndrom med hög morbiditet och mortalitet – och som blir allt vanligare världen över. Avancerad hjärtsvikt kan ha betydande konsekvenser för patienten. Ur denna synvinkel ville vi ta reda på hur patienter med avancerad hjärtsvikt upplever sin situation. Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna patienters upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metoden var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Inklusionskriterier var kvalitativa originalartiklar där deltagande personer hade diagnosen hjärtsvikt i avancerad fas och var över 18 år. Exklusionskriterium var artiklar som inte var godkända av en etisk kommitté alternativt etiknämnd. 15 kvalitativa originalartiklar inkluderades. En induktiv tematisk analys gjordes utifrån Braun och Clark (2006). Resultatet utmynnade i fyra teman och tio subteman. Det första temat “Symtomens inverkan på det dagliga livet” innefattade två subteman vilka var “Fysiska dimensioner” och “Psykiska dimensioner”. “Vårdrelaterade upplevelser” var det andra temat med “Uppfattningar om diagnos, prognos och behandling”, “Upplevelser av tillförlitlig och bristfällig vård” och “Ekonomisk börda” som subteman. Det tredje temat var “Copingstrategier” som inbegrep “Kognitiva copingstrategier” och “Religion och spiritualitet som copingstrategi”. Sista temat var “Emotionella och sociala aspekter av att leva och dö med avancerad hjärtsvikt”. Subteman var “Betydelsen av sociala relationer”, “Att förlora sin självständighet” och “Tankar och känslor inför framtiden och döden”. Slutsatsen var att patienters upplevelser av avancerad hjärtsvikt var mångfacetterade och hade inverkan på flera aspekter av deras liv. Överlag uttryckte patienterna ett behov av information och kunskap om sitt tillstånd. / Heart failure is a complex syndrome that has both high morbidity and mortality - and is becoming more and more common world-wide. Advanced heart failure can have significant consequences for the patient. It was from this standpoint we wanted to look into how patients with advanced heart failure experience their situation. The aim of the literature review was to elucidate adult patients’ experiences of living with advanced heart failure. The method used was a literature review with a systematic search strategy. The inclusion criteria were qualitative original articles in which participants were diagnosed with advanced heart failure and were adults (18 years old or older). The exclusion criterion were articles without approval from an ethics committee or a review board. In total 15 original articles were included in this paper. An inductive thematic analysis was made based on Braun and Clark (2006). The result led to four themes and ten subthemes. “The symptoms impact on daily life” included two subthemes which were “Physical dimensions” and “Psychological dimensions”. “Care-related experiences” were the second theme with “Perceptions of diagnosis, prognosis and treatment”, “Experiences of reliable and inadequate care” and “Financial burden” as subthemes. The third theme was “Coping strategies” that included “Cognitive coping strategies” and “Religion and spirituality as a coping strategy”. The last theme was “Emotional and social aspects of living with, and dying from, advanced heart failure”. Subthemes were “The importance of social relationships”, “To lose one's independence” and “Thoughts and feelings about the future and death”. The conclusion was that many patients’ experience of living with advanced heart failure were diverse and influenced several aspects of their lives. But in general, most patients expressed a need for information and knowledge about their condition.

Early readers are defined as students that are able to read fluently before beginning year 1. In this study, I have investigated some teachers' perceptions of early readers and the teaching of early readers from a phenomenographic research approach. The empirical evidence of the study consists of six recorded and semi-structured interviews with primary school teachers from three public schools. All participants have been involved in teaching students that are early readers. The inductive and phenomenographic inspired analysis generated eight different categories based on the participants' perceptions of early readers, and the other four categories addressed the perceptions of the teaching of early readers. Early readers are in general perceived to be strong, alternatively to be affected by factors at home, to have a strong motivation, or to have gained input from the pre-school and pre-school classes. The perceptions about the teaching of early readers are either based on their specific needs and the need of challenges that should be provided by the teacher, or the inclusion of the early readers in groups, in order to increase the involvement in a group learning process. Other perceptions are that the early reader should learn based on the current possessed level of knowledge, or that the early reader can be a resource for other students. The result of this study can be related to previous research, suggesting that the development of reading can occur in several different ways and that the teacher's own knowledge, attitude, and willingness in meeting with early readers, is significant for the student's motivation and future reading development. The findings in this study suggest that teaching of early readers requires reflection and presence from the teachers, and reflections of what, how, and why the teaching is performed in a certain way, and how it can benefit early readers.

Bakgrund: Lungcancer är en av de dödligaste cancersjukdomarna. Fysisk aktivitet är en viktig del hos patienter med avancerad lungcancer eftersom fysisk aktivitet kan lindra symtom som uppstår efter en lungcancerbehandling. Syfte: Var att belysa faktorer som påverkar fysisk aktivitet hos patienter med avancerad lungcancer efter genomgången lungcancerbehandling. Metod: Studien är genomförd som en allmän systematisk litteraturstudie och baseras på sju resultatartiklar som har genomgått en granskning för att kunna fastställa ett resultat. Artiklarna var refereegranskade och publicerade mellan 2011–2021. Resultat: Brist på motivation är en bidragande faktor till varför fysisk aktivitet minskar hos patienter med avancerad lungcancer. Motivationen saknas på grund av de olika symtom och biverkningar som uppkommer efter en lungcancerbehandling. För att stärka motivationen krävs det stöd från sjuksköterskan eller utföra fysisk aktivitet tillsammans med vänner och familj. Gruppträning med andra människor som är i en liknande situation har visat sig vara hjälpsamt. Patienter som har avancerad lungcancer och som kan vara fysiskt aktiva i sin vardag upplever mer hopp inför framtiden. Trots att patienterna lider av avancerad lungcancer så känner de ändå hopp inför framtiden. Konklusion: Det som framkom i denna litteraturstudie var att fysisk aktivitet kan hjälpa till öka välbefinnandet och lindra lidande. Stöd från sjuksköterskan har visat sig vara hjälpsamt för patienter med en lungcancerdiagnos. / Background: Lung cancer is a cancer disease known to have a high mortality rate. Physical activity have a vital part in decreasing the symptoms of advanced lung cancer that occurs in connection with lung cancer treatment. Aim: To illustrate factors that effect physical activity in patients with advanced lung cancer after treatment. Method: This is a general literature review covering seven peer-reviewed journal articles published between 2011-2021. The articles chosen have been reviewed in order to establish a result. Result: Lack of motivation is a contributing factor to why physical activity decreases in patients with advanced lung cancer. The absence of motivation is caused by symptoms and reactions that occurs in connection with the lung cancer treatment. The nurse can help increase motivation by empowering the patient to improve the level of exercise. Friends and family can encourage and offer support. Group training with other people who are in a similar situation has proven to be helpful. Patients who have advanced lung cancer and who can be physically active in their everyday lives experience more hope for the future. Conclusion: What emerged in this literature study was that physical activity can increase comfort and ease suffering. Support from the nurse has proven to be helpful for patients with a lung cancer diagnosis.

Background: Globally, cancers are the second leading cause of death. When the cancer can no longer be cured, the care can be re-focused to palliative care. It is then important for patients to be able to participate and influence their care, and the quality of life for patients improves. Advance care planning is a person-centered process, through for example conversations, that supports patients at different stages of health to understand and share their values, life goals and preferences about their future care. Aim: The purpose of this literature review is to describe views on advance care planning in patients with a cancer diagnosis.Method: Literature review based on 16 peer-reviewed qualitative articles that … via specific criteria, these have been quality reviewed, analyzed with thematic analysis, and compiled into a result. Searches were conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. Results: Advance care planning (ACP) is associated with both positive and negative emotions linked to conducting the conversation, how the conversation is structured, and involving others in the conversation. Three main themes and 7 sub-themes emerged: (1) Views on participating in conversation - Positive to conversation; Negative to conversation. (2) Views on content and execution - The importance of information and how it is presented; The decision-making process. (3) Views on the role of others in the process - Family and other close relatives or friends; Healthcare staff; Spiritual support. Conclusion: Our conclusion is that patients believe that this is an important topic that needs to be addressed more, not only in palliative care but also before patients are in need of palliative care. It is important for the nurse to find out if the patient is ready for conversations, to contribute with the information the patient needs, to support the patient in the decisions they make, and to include relatives in the conversations if the patient so wishes.

Bakgrund: Var tredje sekund insjuknar en person i demenssjukdom i världen. Demenssjukdom är en progressiv sjukdom som medför förlust av den mentala kapaciteten och individen får svårare att vara delaktig i beslut. Att vara anhörig till en person med demenssjukdom är utmanande då ens närstående sakta försvinner. Förlusten av mental kapacitet innebär att anhöriga väljer att inte involvera PMD i beslutsfattande. Enligt patientlagen 5 kap. 1 § samt patientsäkerhetslagen 6 kap. 1 § ska vården och behandlingen utformas och genomföras i samråd med patienten i största möjliga mån. PMD lägger stor tillit till sina anhöriga att ta beslut när stunden för vård i livets slut inträffar. Regelbunden och kontinuerlig kommunikation och information från vårdpersonal till anhöriga och PMD främjar en kvalitetssäkrad vård- och omsorg.  Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva anhörigas upplevelser av avancerad vårdplanering för personer med demenssjukdom med fokus på vård i livets slutskede.  Metod: Examensarbetet är en allmän litteraturöversikt. Resultatartiklar har analyserats i syfte att skapa en kvalitativ innehållsanalys enligt Harden & Thomas (2008). Kvalitativa artiklar från Pubmed och Cinahl har analyserats.  Resultat: Resultatet presenteras med tre analytiska teman för att svara på examensarbetets syfte. Anhöriga uttryckte svårigheter att finna rätt tidpunkt för avancerad vårdplanering och en önskan om att skydda PMD från sjukdomen. Avancerad vårdplanering kunde också ses som en process över tid för att skapa en relation till sjukdomen men också till vårdgivare för att finna tillit och trygghet. Slutligen sågs avancerad vårdplanering som en strategi för att minska bördan hos anhöriga att fatta beslut när de slutligen ofta blir ställföreträdande beslutsfattare.  Slutsats: Avancwerad vårdplanering är inte ett engångstillfälle utan bör följas upp regelbundet under sjukdomsförloppet. Kunskap och information om sjukdomen är viktigt och en stor del i den avancerade vårdplaneringen kan i längden minska bördan på anhöriga som ställföreträdande beslutsfattare. / Background: One person every three seconds develops dementia. Dementia is a progressive disease and entails loss of mental capacity and makes it difficult to participate in decisions. Being a relative of a person with dementia is challenging as one's loved ones slowly disappear. This loss of mental capacity means that relatives choose not to involve the PWD in decision-making. According to the Patient Act ch. 5 § 1 and the Patient Safety Act ch. 6 § 1 care and treatment must be designed and carried out in consultation with the patient as far as possible. PWD leaves it up to relatives to make decisions when the end-of-life approaches. Regular and continuous communication and information from healthcare staff to relatives and PWD promotes quality-assured healthcare. Aim: The purpose of this essay was to describe relatives' experiences of advanced care planning for people with dementia in the early stages of the disease with a focus on end-of life care. Methods: The thesis is a general literature review. Result articles have been analyzed with the aim of creating a qualitative content analysis according to Harden & Thomas (2008). Both qualitative and quantitative articles from PubMed and Cinahl have been analyzed. Results: Relatives expressed difficulty finding the right time for advanced care planning and a desire to protect PWD from the disease. Advanced care planning was seen as a process over time to create a relationship with the disease but also with caregivers to create trust. Finally, advanced care planning was seen to facilitate decision-making for relatives when they ultimately often become substitute decision-makers. Conclusion: Advanced care planning is not a one-time event but should be followed up. Knowledge and information is important and a large part of the advanced care planning can in the long run reduce the burden on relatives as substitute decision makers.

This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas. / Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.

Bakgrund: För ambulanssjuksköterskor innefattar arbetet ofta långa transporter till sjukhus. Transporttiden kan variera mellan 20 - 60 minuter. Vid pågående avancerad hjärt-lungräddning med manuella kompressioner står ambulansteamet obältade i höga hastigheter, då mekanisk kompressionsutrustning saknas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse vid hjärtstoppsituationer med efterföljande längre transport till sjukhus. Metod: Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades. Till analysen av insamlad data användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att situationer då ambulanssjuksköterskor behöver utföra avancerad hjärt-lungräddning under längre transport till sjukhus medför känslor av att vara otrygg och utlämnad. Mekanisk kompressionsutrustning är inte standardiserad i alla ambulanser. För att utföra manuella kompressioner under transport krävs det att ambulanssjuksköterskan står obältad. De säkerhetsrisker detta innebär för ambulanssjuksköterskan och patienten, leder till känslor av utsatthet och otrygghet. I den prehospitala miljön krävs ofta snabba beslut som kan vara livsavgörande, och ambulanssjuksköterskorna menar att en höjd kompetens inom ambulanssjukvården skulle ge dem en tryggare yrkesroll.  Ambulanssjuksköterskorna värdesätter samverkanslarmen och ser dessa som välfungerande. Slutsats: Resultatet visar att det finns behov av standardiserad mekanisk kompressionsutrustning i alla ambulanser, åtgärder för att stärka teamarbetet, samt kompetensutveckling i det dagliga arbetet. För att skapa trygga team bör erfarenhet vara en viktig aspekt vid rekrytering av ambulanssjuksköterskor. Detta för att öka tryggheten, säkerheten och effektiviteten för ambulanssjuksköterskor vid längre transport till sjukhus. Nyckelord: Ambulanssjuksköterska, upplevelse, avancerad hjärt-lungräddning, prehospital transport, säkerhet, bröstkompressionssystem, kvalitativ innehållsanalys / Abstract Background: For ambulance nurses work often involves long journeys to the hospital. Journey times vary between 20-60 minutes. When the mechanical compression equipment doesn`t exist, the ambulance team is performing advanced cardiopulmonary resuscitation with manual compressions, unbelted at high speeds. Aim: The aim of this study was to investigate the ambulance nurses experience of cardiac arrest situations with following longer transports to the hospital. Method: Ten ambulance nurses were interviewed. For the analysis of the collected data, qualitative content analysis with inductive approach was used. Results: The results showed that the situations when ambulance nurses need to perform advanced cardiopulmonary resuscitation during longer transports to the hospital, causes feelings of being unsafe and deserted. Mechanical compression equipment is not standardized in all ambulances, and manual compressions during transport requires that ambulance nurses are unbelted. The security risks this implies for the ambulance nurse and the patient, lead to feelings of vulnerably and insecurity. In the prehospital environment that often requires quick decisions that can be life changing, ambulance nurses believe that a higher competence in ambulance service would give them a more secure profession. Ambulance nurses value the interaction with rescue and police, and see them as well functioning. Conclusion: The results show that there is a need for standardized mechanical compression equipment in the ambulances, measures to strengthen the teamwork, and competence in the daily work. These measures could contribute to increased efficiency and greater security in the professional role of ambulance nurses during longer transports to the hospital. In order to create safety and confidence in the ambulance teams, experience should be considered as an important aspect when recruiting ambulance nurses. Keyword: Paramedic, experience, advanced cardiopulmonary resuscitation, prehospital transport, safety, chest compression, qualitative content analysis

Palliativ vård i Sverige bedrivs både på sjukhus, Hospice, kommunala boendeformer och i patientens hem. Oavsett var vården bedrivs spelar de närstående en central roll och har rätt till individuellt anpassade stödåtgärder. För att kunna ge närstående detta behövs kunskap om deras erfarenheter och vilka domäner i livet de behöver stöd i. Syftet med studien var att beskriva och tolka erfarenheter av att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård, och dör på Hospice. Elva kvalitativa intervjuer genomfördes med närmast anhörig till patienter som vårdats vid en enhet för avancerad palliativ vård i södra Sverige. Datamaterialet analyserades med en fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Ricoeur. Fenomenet att vara anhörig till en person i livets slutskede innebar att delta i ett drama med okänt manus. Tre huvudteman framträdde – förändring, utsatthet och stöd. Fenomenet tolkades i ljuset av Eriksson teori om lidande, där lidandet beskrivs som ett drama. Då vårdpersonalen var medaktörer till den anhörige och bekräftade hennes lidande, lindrades lidandet. Stöd innebar att underlätta för den anhörige och den sjuke att vara regissörer i sitt eget lidandes drama, även då den sjuke fanns på Hospice. Detta stöd kan utvecklas med hjälp av familjefokuserade kommunikationsmodeller. / Palliative care in Sweden takes place both in hospital, hospice, municipal nursing homes, and in the patient's home. Regardless of where, family caregivers play a central role and are entitled to individualized support measures. In order to provide this, we need knowledge about their experiences and in which domains of life they need support. The purpose of this study was to describe and interpret the experiences of being next-of-kin to a person who, at the end of life, was cared for in advanced palliative home care, and died in Hospice. Eleven qualitative interviews were conducted with next-of-kin to patients in an advanced palliative care setting in southern Sweden. The data were analyzed using a phenomenological-hermeneutic method inspired by Ricoeur. The phenomenon of being next-of-kin to a person at the end of life meant participating in a drama with an unknown script. Three main themes emerged - change, vulnerability and support. The phenomenon was interpreted in the light of Eriksson's theory of suffering, where suffering is described as a drama. When caregivers were co-actors to the next-of-kin and confirmed her/his suffering, suffering was alleviated. Support meant helping next-of-kin and the ill person to be directors of their own drama, even when the ill person was in Hospice. This support can be developed by using family focused communication models.