21 |
Psykosocial arbetsmiljö och viljan att lämna en anställning i den industriella sektorn : En kvantitativ sambandsstudie / Psychosocial work environment and the desire to leave industrial employment : A correlational studyDavidsson, Cecilia, Wandeby, Isabelle January 2018 (has links)
Studiens syfte var att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns betydelse när anställda bestämmer sig för att säga upp sina arbeten i en industriell organisation. Samt att undersöka om anställningstid inom organisationen och ålder hade betydelse för avsikt att lämna. En kvantitativ forskningsstrategi användes för studien, där en webbaserad enkätundersökning genomfördes hos en organisation inom den industriella sektorn. Ett representativt urval genererade 138 svar, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 57%. Mätinstrument för studien bestod av verktyget Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb & Barham, 1999) samt delar av Copenhagen Psychological Questionnaire(Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005). För denna studie uppnåddes en Cronbach’salfa reliabilitetskoefficient för Intention to Leave Scale på α = .86 samt α = .89 för dimensionen samarbete och ledning, α = .82 för dimensionen arbetstillfredsställelse samtα = .90 för dimensionen värderingar på arbetsplatsen från Copenhagen Psychological Questionnaire. Pearson’s korrelationsanalys samt envägs-ANOVA användes för att analysera insamlad data. Analysresultaten påvisade signifikanta samband mellan avsikt att lämna och psykosocial arbetsmiljö. Det visades inga signifikanta skillnader avseende avsikt att lämna sett till anställningstid och ålder. Utifrån presenterade resultat drogs slutsatsen att det i linje med tidigare studier även fanns samband inom den industriella sektorn. För framtida forskning ansågs det finnas behov av kausalitetsstudier av ämnet. / The purpose of this study was to investigate the importance of the psychosocial work environment when employees decide to terminate their employment within an industrial organization. The purpose was also to investigate whether or not tenure and age was of importance for intentions to leave. A quantitative design was used for the study, where a web-based survey was conducted at an organization within the industrial sector. A representative selection generated 138 responses, resulting in a response rate of 57%. The instruments used were the Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb & Barham, 1999) and parts of the Copenhagen Psychological Questionnaire (Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005). For this study, Cronbach's alpha reliability coefficient for the Intention to Leave Scale was α = .86 and for the Copenhagen Psychological Questionnairedimensions; α = .89 for Interpersonal relations and leadership, α = .82 for Job satisfaction, and α = .90 for Values at the workplace. Pearson's correlation analysis and One-Way ANOVA were used to analyze collected data. The results show significant relationships between intention to leave and psychosocial work environment. There were no significant differences regarding the intention to leave based on age or tenure. The findings of the study were in line with previous research, therefore it was concluded that a correlation existed within the industrial sector as well. For future research, it was implied that a need for causality studies of the subject was apparent.
|
22 |
Förfäras ej du lilla hop : Varför försvarsmaktsanställda byter arbetsgivare? / Fear not, thou little flock : Why do personnel of the Swedish Armed Forces change employer?Jansson, Ola, Höglund, Jonas January 2020 (has links)
The personnel are said to be the most valuable asset of the Swedish Armed Forces. The efficiency of the organisation is nevertheless challenged by lack of personnel. This in times of deteriorating stability in the Baltic region and one of renaissance of the mission of national defence. In order to meet these challenges, it is imperative to attract, develop and to keep the personnel. This study aims to answer the question of what the main causes of turnover focusing on the officers and non-commissioned officers. The methodical approach has been that of a qualitative interview study, using Frederick Herzberg´s Two-Factor theory as a theoretical lens. The main factors emerging in this study are those of the impact of family-work conflict, uncertainty of the career development and the lack of a leadership to manage these factors to a positive outcome. As of this it is recommended by the authors of this study to more strongly emphasize the role of the employer in the training and the profession of the modern officer. This in order to cope more efficiently with the above challenges in order to maintain the most valuable asset of the armed forces, namely the officers, non-commissioned officers, and last but not least, the rank and file.
|
23 |
Vad är affärsmässigt? : En undersökning av rekvisitet affärsmässighet och dess bedömningsgrunder. / Commercial rationale as a prerequisite : A study of commercial rationale as a prerequisite and its assessment bases.Heino, Alexander January 2023 (has links)
Vaga begrepp i skattelagstiftningen ger upphov till svåra bedömningar, vilket ur förutsebarhets-, legitimitets- och rättssäkerhetssynpunkt är problematiskt. Ett exempel på ett vagt begrepp är ”affärsmässighet” som trots sin vaghet förekommer, direkt eller indirekt, på ett flertal ställen i lagstiftningen. I exempelvis de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, 24 kap. 19 § första stycket IL, stadgas det att ränteavdrag endast medges om förvärvet är ”väsentligen affärsmässigt motiverat”. Mitt syfte med denna magisteruppsats har varit att undersöka om rekvisitet affärsmässighet fastställs på helt objektiva grunder eller om det också är subjektivt, d.v.s. tar hänsyn till avsikten eller syftet bakom ett förfarande. Den spridda föreställningen inom skatterätten är att den skattskyldiges avsikt generellt fastställs på objektiva grunder. Jag har också undersökt vilka objektiva faktorer som tyder på affärsmässighet. I min undersökning har jag studerat reglerna om förbjudna lån, de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och skatteflyktslagen. Syftet med dessa regler har varit att motverka skatteflykt. Min undersökning har visat att både objektiva faktorer och subjektiva avsikter har betydelse vid bedömningen av rekvisitet affärsmässighet gällande förbjudna lån och de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. I skatteflyktslagen kan det s.k. avsiktsrekvisitet beskrivas som ett objektivt rekvisit.
|
Page generated in 0.0342 seconds