Background: Trainee programmes have become more common in the recent years and companies invest both money and time in these trainee programmes. Companies should have knowledge about what motivates and influences the trainees' decision to stay after a completed trainee programme. Theories about motivation and needs rarely revolve about their influence on employees' decision to stay in a company and many of these theories have been developed without a gender perspective. Purpose: The purpose of this paper is to gain an understanding of the factors that are motivating and that influence female and male trainees to remain in a company after a completed trainee programme. In order to achieve this understanding, we will identify needs that may motivate and influence the decisions of women and male trainees to remain in a company. Completion: The study was conducted with a cross-sectional design with five companies and with a qualitative method with the support of quantitative method. Empirical data was collected using questionnaires and semi-structured interviews. Selection of respondents has been made through a targeted selection and snowball selection. Conclusion: We have been able to distinguish three needs among female and male trainees; affiliation needs, power needs and achievement needs. We have been able to see that these needs have had a clear impact on the types of factors that have motivated and influenced the trainees' decision to stay. Achievement needs have had an impact on the trainees' most motivating and influential factors, which are Education and development opportunities, Working abroad and Challenging (stimulating)/ interesting work. We have found a relationship between gender, motivation and influence as there have been more male trainees who have been motivated and influenced than female trainees. Both female and male trainees have been motivated most by intrinsic motivational factors. / Problemställning: Traineeprogram har blivit vanligare och företag investerar både pengar och tid i dessa traineeprogram. De bör därmed ha kunskap om vad det är som motiverar och påverkar traineers beslut att stanna kvar efter ett avslutat traineeprogram. Teorier om motivation och behov handlar sällan kring deras påverkan på anställdas beslut att vilja stanna kvar i ett företag och många av dem har utvecklats utan ett genusperspektiv. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för de faktorer som är motiverande och som påverkar kvinnliga och manliga traineer till att stanna kvar i ett företag efter ett avslutat traineeprogram. För att uppnå denna förståelse kommer vi att identifiera behov som eventuellt kan motivera och påverka kvinnliga och manliga traineers beslut till att stanna kvar i ett företag. Genomförande: Studien har genomförts med en tvärsnittsdesign med fem fallföretag och med en kvalitativ metod med stöd av kvantitativ metod vid insamlingen av data. Empiri har samlats in med hjälp av frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Urval av respondenter har skett genom ett målstyrt urval och snöbollsurval. Slutsats: Vi har kunnat urskilja tre olika behov bland kvinnliga och manliga traineer; samhörighets-, makt- och prestationsbehov. Vi har kunnat se att dessa har haft en tydlig inverkan på vilka typer av faktorer som har motiverat och påverkat traineers beslut att stanna kvar. Prestationsbehov har haft en påverkan på traineernas mest motiverande och påverkande faktorer vilket är Möjlighet till utbildning och utveckling, Arbeta utomlands och Utmanande (stimulerande)/intressant arbete. Vi har funnit en relation inom vissa faktorer mellan kön, motivation och påverkan i och med att det har varit fler manliga än kvinnliga traineer som har motiverats och påverkats. Både kvinnliga och manliga traineer har motiverats mest av inre motivationsfaktorer.

<p>Denna studie har som syfte att ge underlag för beslut om hur återvinningsföretag borde gå tillväga i sina försök att höja återvinningsgraden. För att kunna uträtta detta, kommer jag att undersöka Tonglets och Barrs teorier och rekommendationer. Jag kommer även att leta efter bevis som stödjer att det finns en bristande överensstämmelse mellan individers avsikter och deras beteende.</p> / <p>The aim of this study is to give basis for decisions concerning how recycling companies should go about in their efforts to increase the recycling level. In order to accomplish this, I’m going to investigate Tonglet’s and Barr’s theories and recommendations. I’m also going to look for evidence that supports that there’s a value-action gap.</p>

Denna studie har som syfte att ge underlag för beslut om hur återvinningsföretag borde gå tillväga i sina försök att höja återvinningsgraden. För att kunna uträtta detta, kommer jag att undersöka Tonglets och Barrs teorier och rekommendationer. Jag kommer även att leta efter bevis som stödjer att det finns en bristande överensstämmelse mellan individers avsikter och deras beteende. / The aim of this study is to give basis for decisions concerning how recycling companies should go about in their efforts to increase the recycling level. In order to accomplish this, I’m going to investigate Tonglet’s and Barr’s theories and recommendations. I’m also going to look for evidence that supports that there’s a value-action gap.

Det har skett en förändring både på arbetsmarknaden och arbetsplatsen. Det som förändrats är förväntningarna på arbetet och på dess innehåll. Syftet med studien är att undersöka varför så många medarbetare väljer att lämna en avdelning i en organisation vars personalomsättning annars är låg. Resultatet ska kunna användas som ett underlag för att organisationer ska kunna höja sin retention och behålla befintliga samt framtida medarbetare på avdelningen. Denna studie är begränsad till en särskild avdelning och är utformad som en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts till största delen ur ett arbetstagarperspektiv men även med två arbetsgivarrepresentanter. Intervjuerna visade att avsikten att lämna avdelningen oftast beror på flera faktorer i kombination med varandra. Om de lämnar vid ett tidigare skede kan bero på att förväntningar inte uppfylls. Bristen på möjlighet till karriärutveckling gör att medarbetare lämnar avdelningen om de vill utvecklas. Det har funnits en känsla av att bli orättvist behandlad samt en brist på egenkontroll när de anställda möter en högre arbetsbelastning. Faktorerna ovan i kombination med brist på stöd ökar den anställdas avsikt att lämna.

Hög personalomsättning är ett kostsamt problem för organisationer. I försök att motverka problemet har forskare försökt hitta personalomsättningens orsaker. Arbetstagares avsikt att lämna en organisation har visat sig vara en viktig prediktor för omsättning och därför har forskare studerat orsaker till denna avsikt. Syftet med denna undersökning var att undersöka de prediktorer som tidigare forskning visat kan vara signifikanta för avsikten att lämna en organisation: socialiseringstaktiker; organisationsengagemang; övergripande rättvisa; och medarbetarbeteenden. Undersökningen som här genomförts bestod av 74 deltagare som hade jobbat på sin arbetsplats i max sex månader och rekryterades via tillgänglighetsurval. Datainsamlingen skedde genom en webbenkät med självskattningsformulär. En multipel regressionsanalys visade att övergripande rättvisa och investerande kontra fråntagande socialiseringstaktiker var signifikanta prediktorer för avsikten att lämna organisationen. På grund av att urvalet var ett relativt litet snöbollsurval utan stor varians i demografisk bakgrund bör inga stora slutsatser dras utifrån detta resultat, men resultatet kan inspirera till vidare forskning inom ämnet.

In-game purchase options are referred to as microtransactions and have become a common revenue for modern video games. Microtransactions refer to small payments made inside of video games to acquire game content. The phenomenon of microtransactions is often related to "loot boxes". The definition of loot boxes are items in video games that players can buy with real-world money, the loot boxes, when opened contain randomised rewards. The rise of microtransactions has led to concerns for vulnerable users overspending with currently no regulation or consumer protection. The chance-based nature of loot boxes has arisen discussion regarding the similarities of loot boxes and gambling. The apparent similarity is that the player is risking the loss of real-world money for a small chance of getting a valuable reward. The thesis aims to research video game players motivations, experiences and gameplay habits, to establish guidelines for loot box systems later. Empirical methods, such as surveys and semi-structured interviews, were used to collect data. Established theories Hedonic motivation-system acceptance model (HMSAM) and Theory of planned behaviour (TPB) were used as a theoretical framework to understand the collected data. The results of the empirical data display negative attitudes towards loot boxes. Themes were made to make sense of the attitudes and provide an understanding of the negative attitudes. A design solution in the form of guidelines was developed based on the themes. The guidelines were implemented in a design prototype and thereafter evaluated by participants with a user experience questionnaire. The results of the user evaluation illustrate a positive attitude towards the design, but not convincing enough. Participants raised concerns about a few features of the design and had difficulties to see the features be implemented in the future. Therefore, arguments for further research of the guidelines were established / Alternativ för köp i videospel kallas mikrotransaktioner och har blivit en vanlig inkomstkälla för moderna videospel. Mikrotransaktioner avser små betalningar inuti videospel för att skaffa spelinnehåll. Fenomenet med mikrotransaktioner är ofta relaterat till "loot boxes". Definitionen för loot boxes är föremål i videospel som spelare kan köpa med riktiga pengar. Loot boxes, när de öppnas innehåller slumpmässiga belöningar. Ökningen av mikrotransaktioner har lett till oro för utsatta användare som överkonsumerar med för närvarande ingen lagstiftning eller konsumentskydd för mikrotransaktioner. Den slumpmässiga karaktären hos loot boxes har lett till diskussioner om likheterna med loot boxes och gambling. Den uppenbara likheten är att spelaren riskerar förlusten av riktiga pengar för en liten chans att få en värdefull belöning. Denna uppsats syftar till att undersöka videospelspelares motivationer, erfarenheter och spelvanor, för att senare fastställa riktlinjer för loot box-system. Empiriska metoder, såsom enkät och semistrukturerade intervjuer, användes för att samla in data. De etablerade teorierna Hedonic motivationssystem acceptance model (HMSAM) och theory of planned behaviour (TPB) användes som ett teoretiskt ramverk för att förstå den insamlade data. Resultaten av empiriska data visar negativa attityder för loot boxes. Teman gjordes för att skapa förståelse till de positiva och negativa attityderna. En designlösning i form av riktlinjer utvecklades utifrån dessa teman. Riktlinjerna implementerades i en designprototyp och utvärderades därefter av deltagare med ett frågeformulär för användarupplevelse. Resultaten från användarutvärderingen illustrerar en positiv inställning till designen, men inte övertygande nog. Deltagarna tar upp bekymmer över några funktioner i designen och hade svårt att se funktionerna implementeras i framtiden. Därför upprättades argument för ytterligare forskning av riktlinjerna.

Personalomsättning är ett vanligt förekommande problem inom revisionsbranschen. För att förutsäga personalomsättning kan avsikt att byta arbete undersökas. Styrkan i en individs avsikt att byta arbete är en indikation på hur sannolikt det är att individen faktiskt kommer att sluta. Den teori som tillämpats i uppsatsen är Herzbergs tvåfaktorsteori, med fokus på motivationsfaktorerna. Motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, arbetet i sig och utvecklingsmöjligheter är de som skapar tillfredsställelse med arbetet om de finns, men som inte medför missnöje med arbetet om de inte finns. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med ytterligare kunskap på området kring motivation och en individs avsikt att byta arbete. Detta genom att genomföra en studie med fokus på att undersöka sambanden mellan Herzbergs motivationsfaktorer och förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete. Uppsatsen syftar även till att undersöka om dessa samband samt avsikten att byta arbete skiljer sig åt med avseende på bakgrundsvariablerna kön, ålder och utbildning. Metod: En kvantitativ metod med ett ändamålsenligt urval har tillämpats för uppsatsen. För datainsamling distribuerades en enkät via Google Formulär till förtroendevalda kommunrevisorer i Region A. För analys av data har korrelationsanalys samt hypotesprövning av Pearsons korrelationskoefficient genomförts, detta för att undersöka samband mellan avsikt att byta arbete och Herzbergs motivationsfaktorer. Därutöver har en multipel regressionsanalys genomförts för att undersöka motivationsfaktorernas påverkan på en individs avsikt att byta arbete. Resultat: Uppsatsens resultat visar signifikanta samband mellan förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och arbetet i sig för samtliga respondenter. Sambandet är för alla dessa variabler negativt. För kvinnor, individer med gymnasieutbildning samt individer med minst treårig högskole-/universitetsutbildning föreligger inget signifikant samband för någon av motivationsfaktorerna. För män kan ett signifikant negativt samband ses för motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, utvecklingsmöjligheter och arbetet i sig. För individer med eftergymnasial utbildning finns ett signifikant negativt samband mellan avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och utvecklingsmöjligheter. Trots signifikanta samband kan det endast påvisas att motivationsfaktorn ansvar påverkar en individs avsikt att byta arbete, till följd av ett signifikant resultat i den multipla regressionsanalysen. Avsikten att byta arbete skiljer sig inte signifikant mellan individer med olika utbildningsnivå eller mellan olika kön. Slutsats: Uppsatsens resultat bidrar med ytterligare kunskap på ett område som redan är välstuderat genom att en ytterligare yrkeskategori och ett geografiskt område studerats. Resultaten kan användas som indikatorer för kommuner i Region A för att bättre kunna förstå, hantera och förebygga personalomsättning bland förtroendevalda kommunrevisorer. / Staff turnover is a common problem in the auditing industry. In order to predict staff turnover, turnover intention can be examined. The strength of the turnover intention is an indication of how likely it is that the individual will actually quit. The theory applied in the essay is Herzberg's two-factor theory, with a focus on the motivational factors. The motivational factors, responsibility, recognition, achievements, work itself, and growth, are those that create satisfaction with the work if they exist, but which do not lead to dissatisfaction with the work if they do not exist.  Purpose:  The thesis aims to examine the relationships between turnover intention and Herzberg's motivational factors. The thesis also aims to examine whether these relationships, and turnover intention, differs regarding the background variables gender, age and education.  Method:  A quantitative method with purposive sampling has been applied to the essay. For data collection, a survey was distributed via Google Formulär to elected municipal auditors in Region A. For analysis of data, a correlation analysis and hypothesis testing of Pearson's correlation coefficient has been performed, in order to examine the relationship between turnover intention and Herzberg's motivational factors. In addition, a multiple regression analysis has been performed to examine the influence of the motivational factors on turnover intention.  Results:  The results of the essay show that significant relationships can be seen between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation and the work itself for all respondents. The relationship is negative for all these three variables. For women, individuals with upper secondary education and individuals with at least three years of college/university education, there is no significant relationship for any of the motivational factors. For men, a significant negative relationship can be seen for the motivational factors responsibility, performance, confirmation, growth, and the work itself. For individuals with post-secondary education, there is a significant negative relationship between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation, and growth. Despite significant correlations, it can only be shown that the motivational factor responsibility affects turnover intention, as a result of a significant result in the multiple regression analysis. The turnover intention does not significantly differ regarding educational level or gender. Conclusion:  The results of the thesis contribute with additional knowledge in an area that has already been well studied, by studying an additional category of professions and another geographic area. The results can be used as indicators for municipalities in Region A, in order to better understand, manage and prevent turnover among elected municipal auditors.

Alla har vi hört om bristen på vårdpersonal och framförallt sjuksköterskor. Till och med Världshälsoorganisationen beskriver en global brist på just sjuksköterskor. I Sverige har vi en omfattande brist som beräknas öka till följd av att befolkningen blir äldre och antalet komplicerade sjukdomstillstånd ökar. Att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården när viktigt för att bibehålla patientsäkerhet och vårdkvalitet. Syftet med studien var att undersöka samband mellan sjuksköterskans intention att lämna och olika arbetsförhållanden. Studien är utförd med en kvantitativ metod där en webbaserad enkätundersökning har utförts bland sjuksköterskor som är fastanställda inom hemsjukvården i en medelstor kommun i Sverige. En totalundersökning utfördes vilken resulterade i en svarsfrekvens på 28% (n=36). Spearmans rangkorrelation gjordes i SPSS och resultaten visade starkast samband mellan intentionen att lämna samt variablerna bristande kompetensutveckling och missnöje med lön. Resultatet visade att majoriteten (83,4%, n=30) har en positiv inställning till sitt arbete och att de inte aktivt söker nytt jobb som sjuksköterska (58,4%, n=21) eller utanför sjuksköterskeyrket (86,1%, n=31). Samtidigt svarar 1 av 3 att de ganska ofta eller ofta tänker på att lämna sin nuvarande anställning. Utifrån det resultatet som påvisades blir det ändå svårt att dra några generella slutsatser medtanke på det låga svarsdeltagandet. Det vi dock kan dra som slutsats är att det finns vissa arbetsförhållanden som tydligt har samband med sjuksköterskans intention att lämna där ledarskapet haren stor betydelse. Det krävs fortsatt forskning inom området.

Syfte Syftet med denna studie är att analysera skillnader i betydelse mellan komponenterna: etisk bedömning, etisk avsikt och etisk plikt i förhållande till uppfattad betydelse av ett etiskt problem i den etiska beslutsprocessen.  Metod En analys av tidigare forskning genomfördes för att skapa en teoretisk referensram samt få en god översikt över forskningsområdet. En kvantitativ metod användes därefter för att samla in empiriskt material. Detta gjordes med hjälp av en enkät som bestod av scenarion som respondenterna fick ta ställning till. Den empiriska informationen analyserades i SPSS, där utfördes deskriptiv statistik, korrelationsanalys, faktoranalys samt regressionsanalys. Resultaten presenterades, diskuterades och utmynnade i en slutsats samt förslag till fortsatt forskning.  Slutsats De slutsatser som kan dras utifrån studien är att den etiska bedömningen har störst påverkan på den uppfattade betydelsen. Det kan även konstateras att den etiska avsikten samt den etiska plikten inte har någon signifikant påverkan på den upplevda betydelsen när ett etiskt dilemma ses som mindre allvarligt.  Uppsatsens bidrag Studien bidrar till en ökad förståelse för fastighetsmäklares attityder gentemot etiska dilemman, samt att den etiska beslutsprocessen är mer komplex än vad som tidigare presenterats. Vi belyser även hur säljchefer kan påverka sina anställda till ett mer etiskt agerande genom att uppföra etiska koder samt arbeta för ett gott etiskt klimat. / Purpose The purpose of this study is to analyse the differences in importance between the components: ethical judgement, moral intent and moral obligation relative to the perceived importance of an ethical issue in the ethical decision making process.  Method An analysis of previous studies was made in order to create a theoretical framework and to obtain an overview of the field of research. A quantitative method was used to collect the empirical data. This was made by using a survey where the respondents had to take a stand to ethical dilemmas presented with vignettes. The empirical data was analysed in SPSS, where descriptive statistics, correlation analysis, factor analysis and regression analysis were created. The results were presented, discussed and lead to a conclusion and suggestions for future research.  Conclusion The conclusions that can be drawn from the study are that ethical judgement has the biggest impact on the perceived importance of an ethical issue. It is also possible to establish that the moral intent and moral obligation does not have a significant influence on the perceived importance when an ethical dilemma is perceived as less important.  Contribution The study contributes to a deeper understanding of real estate agents’ attitudes towards ethical dilemmas. It also shows that the ethical decision making process is more complex than earlier presented. We also highlight how sales managers can influence their employees to a more ethical approach by setting ethical codes and work for a good ethical climate.

Studiens syfte var att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns betydelse när anställda bestämmer sig för att säga upp sina arbeten i en industriell organisation. Samt att undersöka om anställningstid inom organisationen och ålder hade betydelse för avsikt att lämna. En kvantitativ forskningsstrategi användes för studien, där en webbaserad enkätundersökning genomfördes hos en organisation inom den industriella sektorn. Ett representativt urval genererade 138 svar, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 57%. Mätinstrument för studien bestod av verktyget Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb &amp; Barham, 1999) samt delar av Copenhagen Psychological Questionnaire(Kristensen, Hannerz, Høgh &amp; Borg, 2005). För denna studie uppnåddes en Cronbach’salfa reliabilitetskoefficient för Intention to Leave Scale på α = .86 samt α = .89 för dimensionen samarbete och ledning, α = .82 för dimensionen arbetstillfredsställelse samtα = .90 för dimensionen värderingar på arbetsplatsen från Copenhagen Psychological Questionnaire. Pearson’s korrelationsanalys samt envägs-ANOVA användes för att analysera insamlad data. Analysresultaten påvisade signifikanta samband mellan avsikt att lämna och psykosocial arbetsmiljö. Det visades inga signifikanta skillnader avseende avsikt att lämna sett till anställningstid och ålder. Utifrån presenterade resultat drogs slutsatsen att det i linje med tidigare studier även fanns samband inom den industriella sektorn. För framtida forskning ansågs det finnas behov av kausalitetsstudier av ämnet. / The purpose of this study was to investigate the importance of the psychosocial work environment when employees decide to terminate their employment within an industrial organization. The purpose was also to investigate whether or not tenure and age was of importance for intentions to leave. A quantitative design was used for the study, where a web-based survey was conducted at an organization within the industrial sector. A representative selection generated 138 responses, resulting in a response rate of 57%. The instruments used were the Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb &amp; Barham, 1999) and parts of the Copenhagen Psychological Questionnaire (Kristensen, Hannerz, Høgh &amp; Borg, 2005). For this study, Cronbach's alpha reliability coefficient for the Intention to Leave Scale was α = .86 and for the Copenhagen Psychological Questionnairedimensions; α = .89 for Interpersonal relations and leadership, α = .82 for Job satisfaction, and α = .90 for Values at the workplace. Pearson's correlation analysis and One-Way ANOVA were used to analyze collected data. The results show significant relationships between intention to leave and psychosocial work environment. There were no significant differences regarding the intention to leave based on age or tenure. The findings of the study were in line with previous research, therefore it was concluded that a correlation existed within the industrial sector as well. For future research, it was implied that a need for causality studies of the subject was apparent.