Bakgrund: Dagens företagsklimat blir allt mer snabbrörliga vilket har lett fram till nya marknadsförhållanden i många branscher. Företag uppmanas att anpassa sig och finna nya sätt att konkurrera genom att anpassa sina resurser, vilket beskrivs som dynamiska färdigheter. Nyckelord är timing, hastighet och flexibilitet, vilket inte alltid är så lätt att eftersträva då det finns många krafter inom en organisation som begränsar dess flexibilitet. Syfte: Med följande bakgrund och problematik är syftet med studien att analysera hur organisationer kan gå till väga för att utveckla dynamiska färdigheter och samtidigt minimera den inneboende trögheten i en organisation. Metod och avgränsning: För att besvara följande resonemang har en fallstudie gjorts på ett svenskt företag inom hästavelsnäringen. Val av företag blev Flyinge AB där fem olika intervjuer genomfördes. Ytterligare ett företag, Hästak AB, kontaktades för att få en mer nyanseras bild av avelsbranschen i sin helhet. Resultat: En förändringsprocess är otroligt komplex då det finns många olika faktorer som påverkar dess utfall. Dynamiska färdigheter kan ses som en förändringsprocess och förändringen kan antingen vara stegvis eller kontinuerlig. Den Ideala förändringen att eftersträva är den kontinuerliga, eftersom den ses som naturlig och motverkas inte på samma sätt av de anställda som en stegvis förändring. På så vis är det enklare att vara flexibel och snabbfotad som är centrala egenskaper i dynamiska företag. Det inre motstånd som finns till förändring kan bland annat ses i organisationsstruktur och kultur. Ledaren har en viktig roll att fylla för att motverka denna tröghet. För att göra detta ska ledaren analysera vad som är problemen idag, kommunicera förändringen, samla acceptans för den samt se till att den genomförs. Balanserade styrkort kan i denna process fungera som ett kommunikationshjälpmedel. / Background: In recent years many business environments have been characterized by a fast and advanced technical development, change in demands and increased competition. The market conditions are constantly changing and because of that organizations have to find new ways to compete. This can be realized through adjustments and restructurings of the firm’s resources portfolio and it is also called dynamic capabilities. Key Words in this process are timing, speed and flexibility. Nevertheless, these elements can be hard to attain since many organizations have an internal inertia that will restrict their agility. Aim: The purpose of the study is to analyze how an organization can develop dynamic capabilities and in the same time reduce its internal inertia. Method: To answer the above reasoning a case study has been realized at a Swedish company within the sector of horse-breeding. The stud farm Flyinge AB was chosen and five different interviews were conducted. An additional interview was conducted at Hästak AB with the purpose to get a better understanding of the horse-breeding industry. Result: Change can be seen as a complex process with many different factors that affect the outcome. A dynamic capability is a process of change and it can be either episodic or continuous. The ideal form of change is continuous since it has a low level of internal inertia. The resistance to change can be seen in organizational structure and culture. To eliminate these obstacles the leader has an important role. The leader should identify the problem, come up with a strategy, communicate the new strategy/change, find acceptance for it and finally implement it. In the change process balanced scorecard can be used as an instrument for communications.

<p>Problem-</p><p>formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.</p><p>Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.</p><p>Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.</p><p>Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt.</p> / <p>The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective.</p><p>Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews.</p><p>Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal.</p><p>Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described.</p><p>Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.</p>

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Problem- formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv. Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking. Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter. Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt. / The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives? Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective. Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews. Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal. Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described. Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.

Region Gotland har under en längre tid privatiserat tjänster som tidigare utfördes av Region Gotland själva. Hur går det till när en privat aktör tar över eller startar en verksamhet och hur ser kraven på verksamheten ut? Idag använder Region Gotland Balanserade styrkort i sin styrning och hur påverkar denna typ av styrning privata aktörer? Denna uppsats fokuserar på vilken effekt Socialnämndens styrning har på upphandling, kommunikation och uppföljning. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt styr Socialnämnden privata och offentliga aktörer inom särskilt boend epå Gotland. Syftet med denna rapport är att undersöka hurvida Region Gotlands styrmodell påverkar upphandling, kommunikation och uppföljning mellan Region Gotland och aktörer inom särskilt boende på Gotland. Intervjuer har gjorts med personer i nyckelpositioner inom Region Gotland. Fördjupade intervjuer har gjorts med verksamhetschefer på två olika boenden. Ett boende i privat regi och ett boende i offentlig regi. Vi presenterar även information om Regionens Balanserade styrkort med fördjupning på Socialnämndens styrkort. / The municipality of Gotland has for some time now privatized social services traditionally performed by the municipality of Gotland themselves. How does it work when a private corporation starts to run such services and what are the requirements for the new organization? The municipality of Gotland uses Balanced Scorecard in its management control. How does this kind of governance affect private companies? This paper focuses on the affects of the municipality´s Management control regarding procurement, communication and monitoring. In what way does the management control of the social welfare affect the private and public actors in special housing in Gotland? The purpose of this study is to investigate whether the Balanced scorecard has affected procurement, communication and follow-up between the municipality of Gotland and organizations in special housing in Gotland. Interviews were conducted with persons in key positions within the Region Gotland. In-depth interviews were made with managers in two specific places. In one special housing in the private sector and another in the public sector. We also present information about the region's Balanced scorecard with focus on the social welfare scorecard.

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen där styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansågs inte enligt kritiker förbättra områden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort används som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts främsta syfte är att översätta strategiska mål och visioner till ett antal sammanhängande prestationsmått. Dessa mått delas in i olika perspektiv som vanligtvis är finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade. Majoriteten av de största bankerna som är verksamma i Sverige använder balanserade styrkort. I bankverksamhet är en av de viktigaste parametrarna kundservice, eftersom att banker är en form av tjänsteorganisationer. I och med en hårdnad konkurrens på bankmarknaden finns det höga krav på den interna styrningen för att banker ska kunna behålla sin befintliga kundstock och utöka den. Med detta som bakgrund är det intressant att se på hur de olika styrkorten skiljer sig mellan bankerna och om det går att utskilja typiska nyckeltal/mått och perspektiv som är specifika för bankbranschen. Syfte: Är att beskriva utformning och användning av balanserade styrkort i de största bankerna på den svenska marknaden samt att utveckla ett förslag på ett generellt styrkort för banker verksamma i Sverige. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer har använts. Resultat &amp; Slutsats: Balanserade styrkort används i planeringssyfte och som ett kommunikationsverktyg. De viktigaste perspektiven i bankernas balanserade styrkort är det finansiella perspektivet, kundperspektivet samt ett medarbetarperspektiv. / Background: Between 1980 and 1990 there was an ongoing debate about internal management in companies. Management solely based on financial indicators was criticized because it didn’t allow for improvements in customer satisfaction, innovation, product/service quality and more. The balanced scorecard can be used as a tool for planning and follow-up. The main purpose of the balanced scorecard is to translate an organizations strategic goal and vision to a set of performance measures. These measures are organized into different perspectives, these are usually a financial perspective, a customer focused perspective, an internal process perspective and an innovation perspective. The majority of the largest banks in Sweden use a balanced scorecard. One of the most important things for success in the banking industry is to have satisfied customers. The importance of customer satisfaction put pressure on the internal management as banks wants to keep their existing customer base and also expand it. Therefore it’s interesting to see if a typical balanced scorecard for Swedish banks exists. Aim: The aim for this study is to describe the design and usage of the balanced scorecard in the largest Swedish banks. Further we want to develop a typical scorecard for Swedish banks. Method: Qualitative methods with interviews have been applied. Results &amp; Conclusion: The balanced scorecard is used as a planning tool, a tool for communication. The most important parts of the balanced scorecard in Swedish banking are the financial perspective, the customer perspective and the employee perspective.

Studiens syfte var att undersöka hur svenska storföretag ser på sitt arbete med budget som ekonomistyrningssystem. Tidigare forskning indikerar på att trots den omfattande kritik som finns mot budget så tenderar företag att inte instämma i den. Kritikerna hävdar, bland många saker, att budgeten skulle vara resurskrävande, inflexibel, inaktuell och ge upphov till manipulering. Alternativet, menar de mer radikala kritikerna, skulle vara att överge budget och arbeta fullständigt med alternativa lösningar. Empiriska studier visar att budget används av företagen men förbättras och omvärderas med tiden för att anpassas bättre till verksamheten. Tidigare forskning har visat att de alternativ som förespråkas i budgetlös styrning inte förutsätter att budgeten överges för att bli användbara. Tidigare studier om företags inställning till budgetering har gjorts i bland annat Nederländerna och Nordamerika. Det finns alltså ingen studie som mäter svenska företags inställning. Svenska företag utmärker sig dels genom kulturen men framförallt genom att annorlunda ledarskap. Komplexiteten i storföretag har för den här studien inneburit att urvalsgruppen att undersöka blev svenska storföretag. Urvalsgruppen undersöktes genom ett oberoende slumpmässigt urval. Det positivistiska synsättet har lett till ett kvantitativt tillvägagångssätt med enkät som verktyget för att nå populationen. Populationen svenska storföretag utgjordes 2013 av 1850 företag och vårt stickprov bestod av 250 företag. Genom att jämföra stickprovet i den här studien mot hela populationen kunde vi konstatera att omsättning och antal anställda inte avviker nämnvärt mellan grupperna. En bortfallsanalys utfördes mellan respondenterna som svarade innan och efter att en påminnelse skickats ut och resulterade i statistiskt säkerställda resultat där grupperna svarade homogent. Majoriteten av storföretagen arbetar med budgetering. Resultaten baserades på 41 respondenters svar och kan i en hög grad sägas vara statistiskt säkerställda. Det finns några påståenden där en alltför stor osäkerhet finns men slutsatsen blir utifrån de statistiskt säkerställda resultaten att budgeten är här för att stanna. Budgetens syfte är att skapa ekonomisk överblick och den förbättras och kompletteras med hjälp av de verktyg som budgetlös styrning förespråkar. Kritiken kunde i stor utsträckning förkastas. Vi tror att vidare forskning handlar om ett kvalitativt tillvägagångssätt för samma population eller ett byte av målgrupp men med liknande forskningsfråga för att se om mindre företag delar storföretagens åsikter om budget. / The purpose of this study was to examine large Swedish corporations approach on their budgets as management control systems. Recent research indicates that corporations tend to disagree with the widespread criticism against budgeting. Critics claims, among many other things, that the budget is costly, inflexible, outdated and give rise to manipulation. The more radical critics argue that the alternative would be to abandon the budget and work completely with alternative solutions. Resent research indicates that corporations are still working with budgeting but with an improved version that is re-evaluated over time to adapt better to the business. Another important aspect that previous research shows was that the preferred option in beyond budgeting does not require the budget to be totally abandoned to become useful. Previous studies on corporations attitude towards budget were made, inter alia, in the Netherlands and North America. Thus, there was no study that measured the Swedish corporate attitude towards budgeting. Swedish corporations distinguish themselves partly by culture but mostly by their leadership. The selection group in this study was based on the complexity of large corporations. We examine the population by an independent random sample with a positivistic view. That means a quantitative approach with survey as a tool to reach the population. In 2013 the population of large Swedish corporations consisted of 1850 corporations. By comparing the sample in this study to the entire population, we found that turnover and number of employees does not differ significantly between the groups. A non-response analysis was performed between respondents who answered before and after a reminder were sent out and resulted in statistically reliable results where groups responded homogeneously. The majority of large corporations are currently working with budgeting. This results includes answers from 41 respondents' and in a largely, it is to be said, statistically significant. There are some statements in which too much uncertainty exists but the conclusion was based on the statistically significant findings that the budget is here to stay. The budget aims to create economic overview and is improved and supplemented with the help of the tools beyond budgeting advocates. Largely the criticism could be rejected as false. We believe that further research examine budgeting through a qualitative approach to the same population or a change of the population but with similar research question to see if the smaller corporations share larger corporations' opinion about budgeting.

Titel: Anpassning av balanserat styrkort - en fallstudie av serviceavdelningen på Region Kronoberg Nivå: C-uppsats i ämnet Företagsekonomi Författare: Andres Gonzalez Castro, Fredrik Johansson &amp; Safet Kopic Handledare: Yuliya Ponomareva Datum: 2018-04-29 Nyckelord: Balanserat styrkort, Ekonomistyrning, New public management, Offentlig sektor, Anpassning Bakgrund: Begreppet “new public management” uppkom under 1980-talet som en konsekvens av att den offentliga sektorn tyngdes av höga kostnader och bristande kostnadskontroll. New public management syftar till att effektivisera den offentliga sektorn genom att hämta inspiration från den privata sektorn. Parallellt med begreppet “new public management” växte det balanserade styrkortet fram som en ny innovativ styrmodell. Det balanserade styrkortet tog inte enbart hänsyn till finansiella mått, utan även till icke-finansiella sådana för att skapa värde på lång sikt. Problemdiskussion: För att anpassningen av styrmodellen ska fungera måste en organisation ta hänsyn till flera aspekter; dels att styrmodellen är utformad efter verksamhetens specifika behov, dels att de olika perspektiven och styrtal har ett så kallat “orsaks-verkan”– samband. Det finns flera utmaningar med det balanserade styrkortet som kan påverka hur en organisation anpassar och utvecklar sitt styrkort. Det balanserade styrkortet inom offentlig sektor har ifrågasatts, där kritiker menar att styrkortet inte tillför någon nytta och att styrdokumenten som införs inte implementeras fullt ut. Frågeställning: I vilken utsträckning kan ett regionalt övergripande styrkort anpassas till avdelningsnivå? Syfte: Studien ämnar undersöka anpassning och tillämpning av det balanserade styrkortet på Region Kronoberg med särskilt fokus på serviceavdelningen.  Metod: En fallstudie har genomförts på Växjö lasaretts serviceavdelning, som ingår i Region Kronoberg. Intervjuerna som genomfördes gjordes både enskilt och i grupp. Vårt tillvägagångssätt tar ansats i den kvalitativa forskningsmetoden. Både primär och sekundär data har använts för insamling av information. Analys: Både det övergripande och serviceavdelningens balanserade styrkort har modifierats i förhållande till Kaplan och Nortons grundmodell. Flera indikatorer antyder att anpassningen av styrkorten på de olika nivåerna saknar samband – något som Kaplans och Nortons teori anser vara viktigt. Det övergripande styrkortet får på grund av detta en annan funktion än den som är tänkt, vilket medfört att det balanserade styrkortet inte når sin fulla potential genom de fyra perspektiven. Slutsats: Det vi har kommit fram till med denna studie är att anpassningen av det balanserade styrkortet i en stor och komplex organisation som Region Kronoberg kan innebära flera utmaningar. Grunden till dessa är att sambandet mellan det övergripande styrkortet för Region Kronoberg och den enskilda serviceavdelningen inte är optimalt. Det övergripande styrkortet fungerar mer som en modell för att beskriva övergripande mål till serviceavdelningen än ett styrningsverktyg. / Title: The adaptation of the balanced scorecard - a case study of the service department at Region Kronoberg Level: Final assignment for Bachelor of Science in Business and Economics Authors: Andres Gonzales Castro, Fredrik Johansson &amp; Safet Kopic Supervisor: Yuliya Ponomareva Date: 2018-04-29 Key words: Balanced scorecard, financial control management accounting, New public management, public sector, adaptation Background: The concept of New Public Management emerged during the 1980’s as a result of the public sector being burdened by high costs and lack of cost control. New public management aims to streamline the public sector by gaining inspiration from the private sector. In parallel with the concept of New Public Management, the balanced scorecard grew as a new innovative control model. The balanced scorecard not only took into account the financial measurements but also non-financial measures to create value in the future. Problemdiscussion: In order for the adaptation of the control model to succeed, an organization must take several aspects into account, and that the control model is designed according to the specific needs of the business, but also that the different perspectives and control numbers have a causal relationship. There are several challenges with the balanced scorecard that can affect how an organization adapt and develops the scorecard. The balanced public sector scorecard has been questioned, where critics argue that the scorecard does not provide any benefit and that the steering documents that were introduced were not fully implemented. Research question: To what extent can a regional overall scorecard be adapted to departmental level? Purpose: The study aims to investigate the adaptation and application of the balanced scorecard at Region Kronoberg with special focus on the service department. Method: A case study has been carried out at the service department at Växjö lasarett, which is part of the Kronoberg Region. This case study contains the use of individual as well as group interviews. Our starting point has been a qualitative research method. Both primary and secondary data have been used to collect the data. Analyse: Both the overall and service department's balanced scorecards have been modified in relation to Kaplan and Norton's basic model. Several reasons suggest that the use of the control cards at the different levels lacks a connection, which, according to the theory, is considered important. Because of those reasons, the overall scorecard has a different function than the one intended, which means that the balanced scorecard does not reach its full potential through the four perspectives.  Conclusion: What we have achieved with this study is that the adaption of the balanced scorecard in a large and complex organization as Region Kronoberg can pose several challenges. The reason for these challenges is that the connections are not optimal between the overall balanced scorecard for Region Kronoberg and the individual service department. The overall scorecard works more like a model to describe overall goals to the service department than a control tool.

Purpose - The purpose of this study is to explore how Big-4 companies use the balanced scorecard to manage the operations in comparison to smaller competitors in the same field. Method - The study is of a qualitative nature and is based on an inductive approach. The empirical data has been collected through Conclusion - The results show that the use of BSC differs not only between Big-4 and Non-big 4 bureaus but also within the groups. In addition, there is no link between the size of the bureau, belonging to The Big 4 or not, on the one hand, and the use of BSC on the other hand. Some bureaus within the Big-4 use the card more extensively than others within the block. At the same time there are some smaller bureaus that focus on more perspectives of the card, compared to some Big-4 bureaus. This leads to the conclusion that the extent to which the card is used differs drastically between all bureaus. / Syfte - syftet med denna uppsats är att utforska hur Big-4 byråerna använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten i jämförelse med mindre konkurrenter i samma fält. Metod - Studien är av kvalitativ karaktär och har utgått från en induktiv ansats. Empirin har samlats in genom dokument samt litteratur innehållsanalys. Slutsats - Resultaten visar att användningen av BSC skiljer sig inte bara mellan Big 4 och Non-big 4 utan även inom grupperna, samtidigt som det inte förekommer någon koppling mellan byråns storlek, att tillhöra Big 4 eller inte och användningen av BSC. Vissa byråer inom Big-4 använder kortet mer omfattande än dem andra inom blocket. Samtidigt som vissa Non-big 4 byråer tar hänsyn till fler perspektiv av kortet, jämfört med andra byråer inom Big-4. Detta leder till slutsatsen att användning av kortet skiljer sig mellan samtliga ingående byråerna.

Over the past century, capitalism has dominated as the socioeconomic system. While profit-centric companies drive global innovation, they often focus on short-term profits, disregarding the broader context. Research suggests that proactive quality improvement, coupled with precise goal setting, enhances corporate performance and aligns strategies within the company. This study explores methods for enhancing goal setting within a medium-sized Swedish firm, offering a blueprint for implementation. The study has a normative approach and utilizes qualitative semi-structured interviews alongside quantitative elements. Insights from interviews underscored the need for enhanced communication, modified goal setting at departmental and individual levels, and clearly defined, measurable KPIs to ensure efforts towards clear objectives. The Balanced Scorecard appears as a valuable tool for translating vision and strategy into actionable objectives and KPIs. The Balanced Scorecard can monitor across financial, customer, process, and learning perspectives, all connected to the organization's vision and strategy. / Under det senaste århundradet har kapitalism dominerat som det socioekonomiska systemet. Även om företag med vinstintresse bidrar till den globala innovationskraften, så fokuserar de ofta på kortsiktiga resultat, i stället för att fokusera på den holistiska bilden, företagets aktiviteter eller systemkomponenterna. Studier visar att implementering av offensiv kvalitetsutveckling med en tydlig måldelning ökar företagsprestanda och hjälper företag förankra målsättningarna med företagets strategi och affärsplan. Fallstudien undersöker därför hur ett svenskt medelstort företag kan förbättra sin måldelning. Dessutom presenteras ett implementeringsförslag till fallstudieobjektet som de kan använda som inspiration för att initiera dialog. Metoden applicerar ett normativt förhållningssätt, vilket innebär att studien är vägledande och datainsamlingsmetoden inriktade sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med kvantitativa inslag, med en hög grad av standardisering.  Intervjumaterialet motiverade bland annat att det finns en önskan om förbättrad kommunikation, tydligare och mer anpassade mål på avdelnings- och individnivå, samt bättre definierade och mätbara nyckeltal. Detta för att garantera att hela organisationen arbetar mot gemensamma övergripande mål. Ett verktyg som skulle kunna hjälpa till att bryta ner vision och strategi till målsättningar och nyckeltal är balanserade styrkort. Styrkort utvecklar, visualiserar och tillser nyckeltal i måldelningsprocessen. Balanserade styrkort används för att styra verksamheten genom att mäta prestationer inom fyra olika områden: det finansiella perspektivet, kundperspektivet, processperspektivet och lärandeperspektivet. Dessa perspektiv är sammanlänkade genom att de alla baseras på organisationens vision och strategi.