Bakgrund: Förhållandet mellan frihet och disciplin, för att använda Foucaults (1987) ord, är en ständig fråga för människan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översättas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populära organisationsrecept märks värdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som är ett verktyg för styrning.   Syfte: Att öka förståelse för hur tre olika ledningsnivåer inom Sveriges Radio ser på förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn på förhållandet och varför de har denna syn.   Avgränsningar: Den här studien handlar inte om hur förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser på förhållandet; inte heller handlar den om hur väl Sveriges Radios styrningssystem fungerar.   Metod: På de tre studerade ledningsnivåerna har på varje nivå först en deltagande observation genomförts. Därefter har en nyckelperson på varje nivå intervjuats utifrån metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form. Utöver detta har skriftliga källor från organisationen använts.   Resultat, slutsats: Det finns en öppen diskussion om och en tanke på att skapa balans mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet. På den högsta nivån finns en övertygelse om att verktygen är effektiva och att alla måste äga uttrycket gemensamt, men nivå 2 och 3 upplever målen som många och har svårt att komma ihåg dem. Kritiken mot systemet skjuter in sig på att målen är otydliga. Det grundläggande antagandet är att det på vetenskaplig väg går att mäta för att driva förändring. Bakom ambitionen att skapa balans finns dels omgivande faktorer som de avtal med regeringen som organisationen verkar under, dels den egna organisationens och medarbetarnas egenart där de tre undersökta nivåerna menar att friheten tidigare var först för stor och att disciplinen sedan var för hård.   Förslag till fortsatt forskning: Vad händer i ett integrerat styrningssystem av värde­grunder och det balanserade styrkortet när det ska förändras? Hur ser processen ut när Sveriges Radio förändrar styrningssystemet i samband med nästa avtal?

Bakgrund: Prestationsmätning är en viktig del av ekonomistyrning och mätningarna ser olika ut beroende på organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmätning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning på offentlig styrning, där resurshushållning och effektivitet fått ett tydligare fokus. Prestationsmätning har tidigare främst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrädelsevis ur en företagskontext. Att även utföra icke-finansiell prestationsmätning, och att då ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sätt att få organisationer mer framgångsrika. En av de mest välkända styrmetoderna för detta synsätt är det balanserade styrkortet. Balanserade styrkort som flerdimensionell styrmetod är enligt vissa forskare lämpligt även för offentlig verksamhet. Andra forskare menar att offentlig verksamhet genom NPM och fokus på resurshushållning samt effektivitet i sig är endimensionellt. Kollektivtrafiken i Sverige tillhör den offentliga sektorn. Under senare år har kollektivtrafiken dragits med låg effektivitet samtidigt som branschen har som mål att fördubbla resandet. Hur väl balanserade är olika perspektiv inom kollektivtrafiken?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka befintlig perspektivbalans av de mått som används bland svenska kollektivtrafikhuvudmän samt att kartlägga faktiska prioriteringar mellan olika mål och mått. Metod: Till denna studie har det använts kvantitativ metod med en deduktiv ansats, arbetsgången har varit parallell.  Empirisk data har insamlats genom enkätundersökning som skickats ut till respondenter hos samtliga trafikhuvudmän i landet. Slutsats: Inom kollektivtrafiken finns det en relativt god balans mellan olika perspektiv, både i organisationer som uttalat använder sig av balanserade styrkort och de som uppger att de inte gör det. Enkätstudien visar att bland de fem perspektiv som studien utgått från är kundperspektivet och utvecklingsperspektivet de som används mest aktivt inom kollektivtrafiken. Det finansiella perspektivet och effektivitetsperspektivet är något man arbetar mindre med. Några enskilda mått som framstår som mest frekvent använda är antal resenärer, kundnöjdhet och att hålla sig inom budget. Studiens resultat visar att man arbetar mer aktivt med prestationsmätning inom organisationer som använder balanserat styrkort samt att trafikdirektörer arbetar mer aktivt med prestationsmätning jämfört med andra funktioner. / Context: Measuring Performance is an important part of management control, as well as the manner in which these performance measurements are implemented in different organizations. Interest in measuring performance in the public sector has grown with the introduction of New Public Management (NPM). NPM has contributed to a more business-like way of dealing with public management, focusing on efficiency and resource management. Previously, performance measurements were mainly associated with financial performance. During the 1980s and 1990s, criticism arose against what was perceived as being companies focusing solely on financial performance. Complementing non-financial performance measurements were seen as way of bringing more prosperity to organizations. One of the most well-known multi-dimensional management methods is the balanced scorecard. According to some researchers, balanced scorecards are also suitable for public sector management, due to their multiple dimensions. Other research indicates that the influence of NPM and the focus on efficiency and resource management in this sector is one dimensional. The public transport sector in Sweden is partly funded by public finance and hence part of the public sector. During the last decade, public transport has lacked efficiency, while at the same time having a goal of doubling the number of passengers using its services. How balanced are the different perspectives in the public transport in Sweden? Aim: The aim of this study is to investigate the balance between the different modes of performance measurement used within the Swedish public transport system. Secondly, this work aims to map the actual priorities of the different measurements used. Method: This study uses a quantitative method with a deductive approach; the work process has taken place in parallel. Empirical data has been collected by means of a web-based survey that has been sent out to respondents working in all the public transport authorities in Sweden. Conclusion: Within the Swedish public transport system, there is a relatively good balance between different perspectives; this pertains to both the organizations that use balanced scorecards and the non-users. This study shows that among the five researched viewpoints, the customer aspect and the development aspect are the aspects pursued most actively. The financial aspect and efficiency aim are pursued less actively. Single measurements that seem to be most actively used are the number of passengers, customer satisfaction and keeping within budget. The results also indicate that there is a more active work done with performance measurements within organizations, which use balanced scorecards and that traffic directors are using performance measurements more actively than other functions.

Bakgrund Efter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanställer kritiska framgångsfaktorer i både finansiella och icke-finansiella mått. När balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag då den på ett förståeligt och tydligt sätt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmärksamhet var så stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter några framgångsrika år började trenden dala vilket kan ha berott på att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förändring i användandet av styrkort väckte vårt intresse för att finna utvärderingar om hur modellen fungerar. Inom forskningsvärlden har vi dock funnit en bristfällig förekomst av litteratur som behandlar utvärdering av balanserade styrkort och därför ville vi undersöka om företag genomför utvärderingar av modellen och på vilket sätt detta sker. Syfte Undersöka hur företag kan utvärdera sitt balanserade styrkort genom att; försöka förklara de bakomliggande faktorerna till utvärdering, studera erfarenheter kring styrkort samt diskutera olika effekter företag har uppnått med sitt styrkortsarbete med mål att bygga en modell för utvärdering av balanserade styrkort. Metod Vi har genomfört intervjuer med tio management konsulter med erfarenheter av balanserade styrkort för att kunna ta del av deras erfarenheter från ett stort antal företag som är verksamma inom flera olika branscher. Resultat Vi har i studien kommit fram till att företag, på sätt och vis, utvärderar sina styrkort men det finns ingen generell modell. Vi har även tagit fram en modell för hur en utvärdering av det balanserade styrkortet kan genomföras. I denna modell bör företagen utgå från sina egna strategier och syften för att sedan kunna analysera resultatet och vid behov revidera modellen. / Background Due to the critic that surged against traditional management control systems, Kaplan and Norton developed the model of the balanced scorecard (BSC), which through a cause and effect relationship compiles critical success factors in both financial and non-financial measures. When the BSC was developed, in 1992, it drew a lot of attention because it structures the organization in a comprehensive and understandable way and thereby visualizes the vision and strategy of a company. Its attention was so great that some people chose to call it a trend. After a few successful years the trend started to decline, which could be the cause of that companies did not put enough power in the implementation. These changes in the use of BSC awoke our interest to find evaluations about how the model works. We have however found that within the world of research there is a lack of literature treating evaluation of the BSC and therefore we would like to investigate if companies do evaluations and in what way this occurs. Purpose Investigate how companies can evaluate their BSC through; trying to explain the reasons for evaluation, study the experiences around BSC and discuss the effects that have been achieved with the BSC, with the purpose to develop a model for evaluation of the BSC. Method We have carried out ten interviews with management consultants with experiences of BSC to be able to take benefit of their experiences from a large number of companies operating in several different industries. Results We have concluded that companies, in a manner, do evaluate their BSC but there is no universal model. Therefore we have developed a model for how an evaluation of the BSC could be carried out. We suggest that companies start from their own strategies and purposes with the mean to be able to analyze the results and if necessary revise the model.

Bakgrund: Det har blivit allt viktigare för företag att ha en miljö som skapar starka kund­relationer och tillfredsställda kunder. En god hantering av kundklagomål kan leda till ökad kundlojalitet, en mer positiv attityd bland kunderna samt en högre andel återköp. Därmed är kundklagomål strategiskt viktiga och kundklagomålsprocessen bör inkludera löpande mätning och uppföljning av resultat. Trots detta är forskningen gällande prestationsmätning inom av kund­klagomål bristfällig. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vad som mäts inom kundklagomålsprocessen i försäkringsindustrin och gentemot tidigare forskning utvärdera denna mätning samt undersöka vad som styr utformningen av mätningen. Vidare syftar uppsatsen till att utforma ett prestationsmätningssystem för kundklagomålsprocessen.Uppsatsens syfte är att beskriva och utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin samt att identifiera och utforma ett ramverk för ett prestationsmätnings­system av kundklagomålsprocessenUppsatsens syfte är att beskriva och utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin samt att identifiera och utforma ett ramverk för ett prestationsmätningssystem avför kundklagomålsprocessen. Uppsatsens huvudsyfte är att beskriva och gentemot tidigare forskning utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin. Ett delsyfte är att, utifrån existerande forskning, för kundklagomålsprocessen identifiera och skissera ett prestationsmätningssystem. Metod: Uppsatsen bygger på en i huvudsak på en deduktiv ansats och har genomförts i form av en fallstudie av fem företag inom försäkringsbranschen. En forskningsmetod bestående av telefon­intervjuer samt enkät har använts. Resultat, slutsatser: Den mätning som utförs avseende kundklagomålsprocessen inom försäkringsindustrin är påtagligt icke-finansiell och präglas av en nästan fullständig avsaknad av finansiella mätetal. Detta medför att mätningen förvisso ger ett gott underlag avseende vad som bör göras men samtidigt brister i att redovisa resultatet av vad som faktiskt gjorts. Att mätningen fått denna utformning beror enligt studien på ett stort antal faktorer, utan att någon specifik sådan gått att isolera. Ett alternativt angreppssätt till prestationsmätningen hade varit ett kundklagomålsorienterat balanserat styrkort, vilket återfinns i ramverket som redovisas i uppsatsens kapitel 4. Det balanserade styrkortet kan lämpligen användas som prestations­mätningssystem för kundklagomålsprocessen­. Studien ger stöd åt att kundklagomålsprocessen mäts avseende följande perspektiv inom försäkringsindustrin: innovation- och lärande, det interna perspektivet och kundperspektivet. Dock följs inte kostnader upp i någon större utsträckning avseende kundklagomålsprocessen och inte heller den finansiella nyttan.­Gällande påverkansfaktorer ger studien vid handen att organisationsstrukturen, organistationskulturenorganisationskulturen, använd teknologi, den externa miljön och storleken på företaget, men även själva affärsverksamhetens natur, är av betydelse för pre­stationsmätningens utformning.

Sammanfattning Offentliga organisationer är ofta komplexa vilket innebär utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur styrning praktiskt tillämpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som används. Region Gotland är en av många offentliga organisationer i Sverige som har tillämpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och användning av styrmodeller utvecklade för det privata näringslivet genomsyrar organisationen. Det är flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillämpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen. Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument. Ett brett urval av chefer eftersträvades, verksamma inom olika förvaltningar, och slutligen har tio personer vid fyra förvaltningar intervjuats. Resultaten av studien visar att balanserade styrkort har en central plats i  Region Gotlands styrmix. Organisationens komplexitet leder till svårigheter med anpassning av modellen till verksamhetens kontext. Balanserade styrkort används mest för uppsättning av mål och dessas uppföljning. Praktisk implementering och genomförande av balanserade styrkort på verksamhetsnivå finns bara hos en förvaltning av fyra undersökta. Implementering av balanserade styrkort inom en verksamhet med stark kulturstyrning kräver engagemang av chefer på alla nivåer, stöd från toppen och tid för kulturförändring. Balanserade styrkort kräver ständigt arbete för att utveckla dem. Från denna studie framgår det inte att det finns några större problem med motsättningar mellan olika modeller. Dessa förekommer dock inom administrativ styrning, till exempel vid införande av ny policy eller nya riktlinjer. Det kan också uppstå motsättningar mellan budgeten och balanserade styrkort. Dock står det tydligt i Region Gotlands styrdokument att vid konflikter är det ekonomin som styr. Resultaten av studien bekräftar i stora drag den bild som ges i tidigare forskning. Studien ger kompletterande perspektiv genom belysningen av problematiken i en verksamhet med både kommunal och statlig styrning, samt genom den geografiska tillhörigheten (tidigare större studier på området har gjorts i andra länder). Vidare forskning om styrning i offentliga verksamheter, framför allt på verksamhetschefsnivå, är angelägen. / Abstract The purpose of this research is to analyze how management is applied practically within selected public sector administrations of Gotland Region and determine what congruence is applied between different management models. Empirical data has been collected through semi-structured interviews and together with analysis of Gotland Region governing documents. Firstly the aim was to interview a wide selection of different public sector managers. However, ten representatives from four different administrations were finally interviewed. The results of the study show that a balanced management takes a central place in Gotland Region Management Control Systems Package. The complexity of the organization causes difficulties in applying the model to the whole organization. Balanced scorecard is mostly used for goal setting and monitoring. Only in one of four administrations practical application and implementation of balanced scorecard on management level taking place. Implementation of balanced scorecards within organizations with strong cultural governance requires committed managers at all levels, support from the top managers and time for cultural transformation. This study reviled did not find major contradiction between different models of management. However, contradictions may occur within administrative control. Should a conflict between economic aspects and balanced scorecard occur, economy takes control. This rule is clearly stated in the governing documents.

Syftet med denna uppsats är att ta fram en Corporate Performance Management strategi som man kan nyttja för att ändra organisationsstrukturen till att uppnå en mer holistisk struktur med hjälp utav Business intelligence verktyg. Helt enkelt hur man skapar en helhet inom organisationen med en Business intelligence strategi. Den forskningsfråga som författaren har fokuserat mest på involverar hur man utvecklar och implementerar en CPM-strategi. De andra frågorna utreder vilka fördelar som finns med att införskaffa en CPM strategi och vilka Business intelligence verktyg som används i en CPM-strategi. I denna uppsats utförs en studie om begreppet Corporate Performance Management och kunskapsbidraget är en strategi för hur man utvecklar och implementerar CPM. Manuella sökningar efter litteratur ifrån olika bibliotek har granskats och både böcker och artiklar har hittats. Internet har självklart använts till att söka efter datorbaserad information och författaren har hittat relevanta artiklar. Forskningsfrågorna har också besvarats genom att utföra intervjuer med leverantörer och en forskare inom CPM. En kognitiv forskningsprocess har bedrivits där en inledande diskussion har inspirerat fram forskningsfrågor som har lett vidare till att en förstudie har genomförts. Informationen ifrån denna har i sin tur lett fram till en problemdiskussion, nya forskningsfrågor och ett nytt syfte. Fördelarna med en CPM-strategi är att man kan organisera, automatisera och analysera processer och system, detta förenar organisationens olika enheter för att kunna fatta beslut som är det bästa för organisationen som helhet och gör så att användaren kan effektivisera sin arbetsdag och få mer tid för andra viktiga arbetsuppgifter med mera. En CPM-strategi består först utav att man gör en första övergripande analys av verksamheten för att kunna ta fram en strategi. Man jobbar effektivt med taktiska och operativa frågor. Därefter utvecklas en kravspecifikation vilken inkluderar en omfattande kravanalys. Viktiga moment är intervjuer med anställda samt öppna diskussioner med personalen. Nästa moment är att CPM-strategin designas genom att verksamheten modelleras upp och arkitekturen bestäms. I nästa steg utvecklar man systemet, det finns olika lösningar att ta till sig. En lösning är att använda sig utav en lokal leverantör som erbjuder en färdig standardlösning, en annan lösning är att utveckla systemet inhouse eller outsourca till ett låglöneland. Därefter så sker själva implementationen och testningen utav strategin och då finns det ett antal steg som man följer, implementationen bygger dock mycket på erfarenheter ifrån tidigare projekt och det finns inga riktiga mallar för hur detta ska ske. Personalen utbildas därefter på nya lösningar som har utarbetats, utan denna kunskap så kommer de kanske inte att kunna använda den. Då den egna verksamheten och omvärlden förändras hela tiden så måste man hela tiden ha en grupp som stödjer underhållet utav CPM-strategin. Det mest kända Business intelligence verktyget inom CPM är Excel och det vanligaste användandet är olika rapporter.

Syftet med studien har varit att undersöka den upplevda nyttan med nyckeltal i verksamhetsstyrningen. Fokus har legat på snabbväxande tillväxtbolag och chefsroller i dessa bolag. Studiens huvudfrågeställning är hur personer upplever nyttan av nyckeltal i verksamhetsstyrningen. För att kunna besvara den behöver underfrågan hur respondenterna upplever att de nyckeltal de använder fyller sitt syfte besvaras. Studien är en kvalitativ studie baserad på intervjuer där respondenterna har fått tala så fritt som möjligt kring nyckeltal och deras erfarenheter och upplevelser kring dessa. Resultatet av intervjuerna visade att respondenterna inte bara är väl bevandrade i användandet av nyckeltal utan också att de har upplevt att de ger stor nytta för styrningen av snabbväxande tillväxtbolag. Av resultatet framgick också att det är viktigt för nyttan att de nyckeltal som används för styrning harmoniserar och att medarbetarna har förståelse för hur olika nyckeltal hänger ihop och hur de kan driva verksamheten framåt med sin egen insats.

För att företag ska nå framgång gäller i de flesta fallen att verksamhetsstyrningen är tydlig och väl utarbetad. Strategin bör vara kopplad till mål och indikatorer som talar om huruvida företaget är på rätt väg eller ej. Inom den konservativa installationsbranschen relateras detta arbete ofta till den traditionella ekonomistyrningen. Det balanserade styrkortet är en teoretisk modell utarbetad för att balansera upp styrningen och inte bara se till det finansiella. Syftet med studien är att genom det balanserade styrkortet visa på ett konkret förslag hur arbetet med en mer balanserad styrning kan tillämpas. Arbetet har baserats på den undersökning i form av intervjuer samt enkäter som gjorts på fallföretagets östra region. Studien har visat på flera olika framgångsfaktorer över styrkortets perspektiv där respondenterna ofta varit eniga om vad NVS bör utveckla. Flera av dessa kan antas gälla generellt inom branschen, andra är delar som berör fallföretaget specifikt. / Important for a company to reach success in today's market is that the management is explicit and well worked-out. The strategy should be linked to aims and indicators who tell whether the company makes correct things or not. In the conservative installation-sector this work is often related to the traditional way of management through financial control. The Balanced Scorecard is a theoretical model to make the management more balanced, and not only focus on financial aspects. NVS, one of the biggest operators in the business, are searching for tools and knowledge to implement a more balanced way of management. The purpose pf this study is to show how this work could develop through The Balanced Scorecard,. The method used in the report is based on interviews made at NVS together with a questionnaire sent out to all employees at NVS East. The study has shown several critical factors for success in every perspective used in the scorecard.  The responders were often agreeing on which parts of the business NVS must improve. Most of these parts can be presumed to be valid in the installation-business as a general, others are only affecting NVS.

Den här studien belyser hur åtta chefer i Göteborgs Stad använde det balanserade styrkortet som styrmedel. Inledningsvis presenteras styrning allmänt och sedan beskrivs verksamhetsstyrning och balanserat styrkort djupare. Syftet var att ta reda på hur chefer använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och vår forskningsfråga lyder: ”På vilket sätt använder chefer i Göteborgs Stad det balanserade styrkortet för att styra verksamheten?”I det teoretiska avsnittet behandlas olika teorier om styrning samt det balanserade styrkortet. Dessa utgör vårt verktyg för att analysera de insamlade data som vi har fått fram genom intervjuer med olika chefer. De arbetar inte lika tydligt med det balanserade styrkortet som de gjorde när det var nyimplementerat. Dock hade de flesta respondenter erfarenhet av att arbeta med det balanserade styrkortet.Resultatet vi kom fram till var hur chefer använde det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och nå uppsatta mål. Vi relaterade dessa till bland annat teorier inom styrning såsom resultatstyrning, beteendestyrning och mekanismer som byråkrati och marknader. Vår undersökning visar att cheferna arbetade utifrån fyra perspektiv som består av invånare, medarbetare, processer och ekonomi. I vart och ett av dessa perspektiv ingår ett utvecklingsperspektiv. De gör uppföljning utifrån perspektiven. På det sättet blir det en tydlig och balanserad styrning. Respondenternas syn var att styrkortet inte längre används tydligt, men att det fortfarande influerar styrningen i och med att de fyra perspektiven följs.

Inledning: Vi lever i en föränderlig värld, det ekonomiska tillståndet skiftar från land till land och när en stor finansiell kris bryter ut så drabbas de flesta länderna. Företag möter varje dag utmaningar, det är dock under en finansiell kris som dessa utmaningar är som svårast. Det gäller i dessa situationer att företagen sätter upp verklighetsbaserade mål, som under de förutsättningar som råder går att uppnå. Samtidigt ska företagen balansera sina mål gällande lönsamhet och tillväxt så att både ledning och aktieägarna blir nöjda och får det som de efterfrågar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen uppnår en balanserad mållinje med hjälp av nyckeltalen för tillväxt och lönsamhet. Uppsatsens syfte är även att undersöka vilka faktorer som påverkar den balanserade mållinjen. Metod: Uppsatsen kommer att ske i en kvantitativ ansats, genom att undersöka företag och hur deras finansiella mål ser ut samt hur företaget arbetar med dem. Information som behövs i undersökningen kommer vi få från de tre undersökta företagens årsredovisningar. Resultat: Den finansiella krisen som bröt ut år 2008 har påverkat de tre undersökta företagen negativt. De målen som företagen satt ut för lönsamhet och tillväxt har varit för höga och under de tre senaste åren har dessa ibland inte uppnåtts. Då finansiella kriser i allmänhet kännetecknas av att många företag går i konkurs eller har det dåligt ställt, borde målen kring lönsamhet och tillväxt hos de tre undersökta företagen varit lägre satta så att de kunde möta den hårda verkligheten. / Title: Profitability and growth, does the companies balance their financial goals? Authors: Christina Pierre and Paulina Kaim Supervisor: Maria Smolander Background: We live in a changing world, the economic situation varies from country to country and when a major financial crisis breaks out most of the countries suffer. Companies face challenges every day, but it is during a financial crisis that these challenges are hardest. In these situations it is important to set up reality based targets, which under the circumstances can be achieved. Simultaneously the companies must balance their goals regarding profitability and growth so that both management and shareholders will be satisfied and get what they want. Aim: The purpose of this paper is to examine how companies achieve their balanced goal line by using the keywords growth and profitability. The purpose of this study is also to investigate which factors influence the balanced goal line. Method: The paper will be done in a quantitative approach, by examining the companies and how their financial goals look like and how the companies work with them. The information that is needed in this study will be taken from the three investigated companies annual reports. Results: The financial crisis that erupted in 2008 has affected the three studied companies negatively. The goals that the companies have set out for profitability and growth have been too high and over the past three years these have not been achieved. Financial crises are generally characterized by the fact that many companies go bankrupt or have it poorly. Therefor the goals regarding profitability and growth should have been set lower so that they would be prepared for the harsh reality. Keywords: "The internal financial system", the balanced goal line, agent theory and the pecking order theory.