Syftet med detta examensarbete var att utifrån en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "Pannkakstårtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och användes i ett undervisningsförsök i årskurs två med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsområdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsområdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och läste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svårt att relatera och förstå att det var matematik vi hade arbetat med. Slutsatsen är att detta sätt att kombinera matematik med barnlitteratur har stor utvecklingspotential, kanske främst inom området geometri i grundskolans tidigare år.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet. Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper. I flera böcker lyfts det fram att många bedöms för sitt yttre och inte får en chans att visa vilka de är. Författarna vill få sina läsare att tänka till kring vad som egentligen är normalt och inte, samt att alla inte kan vara likadana, men att alla kan vara bra ändå. I diskussionen presenteras bl.a. tankegångar kring orsaker till mobbning, vuxnas betydelse och eventuella framtida forskningsområden.

Jag fick i uppdrag av Barn- och ungdomsförlaget Vombat förlag, att göra en barnbok som handlar om väderfenomen för målgruppen barn 6-9 år. Boken ska inne hålla förklaringar och fakta om tretton olika väderfenomen, men i detta examensarbete har jag gjort förslag på fyra uppslag ur boken som behandlar fyra olika väderfenomen.Det finns idag redan många böcker som behandlar temat väder och väderfenomen, då det är ett relevant och spännande ämne som barn ständigt kommer i kontakt med och som påverkar dem varje dag. Dock har jag inte stött på någon som enbart fokuserar på väderfenomen utan att gå in på klimatfrågor eller mer omgripande information om väder. I detta examensarbete har jag undersökt hur informativ illustration kan användas för att på ett enkelt, tydligt och underhållande vis förklara vad som ligger bakom de olika väderfenomenen. För att ta reda på detta och för att förstå målgruppens behov har jag använt mig av teorier, gjort en omvärldsanalys och en målgruppsanalys.Utifrån vad jag kom fram till har jag utformat ett förslag på fyra uppslag som jag sedan testade på målgruppen.

Det är inte ovanligt att förskollärare har en pessimistisk inställning till och känner en osäkerhet inför matematikämnet samtidigt som barns kunskaper i matematik har blivit allt sämre. Det krävs en förändring för att barn ska få möjlighet att utveckla grundläggande kunskaper inom ämnet. Syftet med studien är att skapa en produkt som kan stödja det matematiska lärandet inom samtliga innehållsområden som förskolans läroplan förespråkar, detta för att kunna ge ett bidrag till förskolan. Produkten består av två böcker, en barnbok och en lärarhandledning, som utgör ett arbetsmaterial för de äldre barnen på förskolan. Studien består av en produktutveckling i tre steg. Först har materialet utformats med stor hänsyn till förskolans läroplan, Bishops sex matematiska aktiviteter men också vetenskapligt granskade metoder för undervisning i matematik. Därefter har en enkätstudie utförts genom att materialet delats ut till personer som har koppling till barns lärande i förskolan. Det sista steget består av tolkning av insamlade data och korrigeringar i böckerna efter respondenternas åsikter och kritik angående produkten. Resultatet består av två böcker, vilka finns tillgängliga i PDF-format samt att utdrag ur dessa finns tillgängliga som bilagor i detta arbete. Slutsatsen är att materialet kan stödja barns lärande inom samtliga matematiska innehållsområden som förskolans läroplan förespråkar.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur barnboken kan användas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Vi vill veta hur verksam personal inom förskolan väljer att använda sig av barnböcker, hur de väljer bok och hur de väljer att därefter arbeta vidare med bokens innehåll. Vi har valt att sammankoppla begreppet literacy med läroplanens nyinförda begrepp undervisning.Vi har använt oss utav en kvantitativ forskningsmetod där vi har skickat ut enkäter till två förskoleområden. Vår förhoppning var att nå ut till ett större antal respondenter inom samma förskoleområde och därigenom kunna presentera en studie som kunde vara representativ för dessa områden. Respondenterna till vår enkät hade olika yrkesroller såsom förskollärare, barnskötare, specialpedagog, förskolechef och förskolestudenter. Utifrån enkätsvaren har vi gjort en analys jämförande mellan de olika yrkesrollernas förhållningssätt angående barnboken och undervisning. Vi har undersökt hur de väljer barnboken, hur de sedan använder den och därefter arbetar vidare med den. Våra teoretiska perspektiv innefattar literacy och läroplansteori. Resultatet visar på att barnboken i första hand används som ett språkutvecklande redskap. Det förberedande arbetet innefattade en förberedelse genom att ha läst barnboken innan den presenterades för barngruppen, i viss mån utgick planeringen även ifrån de didaktiska frågorna. Efterarbete kunde ske i form av boksamtal och andra gestaltande former där innehållet gemensamt bearbetades.

Jag, liksom så många andra älskar berättelser och sagor. Det bästa jag visste när jag gick i skolan var när läraren med inlevelse berättade fängslande berättelser eller högläste ur en bok. Det är min förhoppning att jag själv ska bli en inspirerande berättare/bokläsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berättar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete får närmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia. Boken har jag gett titeln "Korsvirkesbarn". Utvecklingsarbetet/boken har kombinerats med ett mindre forskningsarbete. Innan jag skrev berättelserna, illustrerade och tog foton till boken, gick jag igenom hyllmeter med historiskt material. Huvudsyftet med arbetet var att finna ut hur jag går tillväga för att skriva en barnbok som är en kombination av historiskt faktainnehåll och intressanta berättelser. Härigenom ville jag lära mig att kunna skapa eget undervisningsmaterial i bokform. Ett syfte var också att ta del av barns reaktioner, upplevelser och tankar kring det jag har skrivit. Resultatet blev att jag lärde mig ett tillvägagångssätt - det finns så många fler - för att skriva en barnbok. Barnen som jag högläste för tyckte att det var spännande och att de lärde sig mycket. Under arbetet med boken har jag själv lärt mig hur mycket arbete och tid som ligger bakom ett sådant arbete men också hur oerhört lärorikt och roligt det är. / Barnboken finns inte längre fritt tillgänglig på studentens begäran. /090902

Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn.Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässigaprocesserna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men skaäven kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete omplaneter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggdaoch fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheteroch framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok somkan klassificeras som både barnbok och sagobok. / This account is based on how to make a fairy-tale book for children. The book is aimed to be used in a variaty of lerningmethods. The result is a book that can be classified both as a childrens book and a fairy-tale book.

By owning our language and being confident in how we communicate we create our identity. But are all forms of communication equal? My degree project examines and exposes the feeling of being limited by your verbal ability. By using visual storytelling I want to share my experiences on what it can be like to be perceived as quiet and how obstructive it can be. Society expects introverted people to practice being more assertive, but my work just creates a place for them to be. Not wanting to talk does not mean that one has nothing to say.

Denna studie belyser hur barn i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus utifrån illustrationerna i två utvalda barnböcker. De två barnböcker som används i studien är "Grodan och fågelsången", och "Hej och godnatt-vi har lekfnatt". Syftet med studien är att undersöka hur barnen i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus. Med detta syfte lyfts även frågeställningarna vilka yttre faktorer fokuserar barnen på när de beskriver genus utifrån illustrationerna i barnböckerna samt vilka erfarenheter använder barnen när de samtalar om genus. Studien är genomförs på två olika förskolor och barnen som ingår i studien är 3-5 år. Den kvalitativa studien genomfördes med högläsning ur två barnböcker med efterföljande gruppsamtal som kan liknas vid ostrukturerade intervjuer. Sammanlagt har fyra gruppsamtal genomförst vid vilka varje grupp har fått lyssna på två böcker. Resultatet visar att de erfarenheter barnen använder sig av när de samtalar om genus är präglade av vuxnas uppfattningar och barnens egna upplevelser. Barnen använder även yttre faktorer som kläder, färger och röster när det samtalar om genus

Undersökningen använder kollaborativ designprocess. Tre bilderbokuppslag som berättar om djur i Amazonas regnskog har producerats. Dessa har varit utgångspunkten i tre intervjuer gjorda med två förskollärare och en förläggare som har fått komma med förslag på revideringar i uppslagen. Frågorna har fokuserat på bildens multimodala tecken som text, bild och grafisk formgivning. Undersökningen söker med socialsemiotiska analysverktyg svar på hur tecknen i en faktabok för barn kan göras mer samstämmiga genom förslag på revideringar från utomstående. Utifrån deltagarnas revideringsförslag har nya versioner av uppslagen tagits fram. Flera fördelar med att ta in fler personer i processen har framkommit, och även några nackdelar. Före- och efterbilder visas i studien och synliggör hur bokens multimodala tecken transformeras efter informanternas revideringar. En slutsats har varit att arbetsmetoden har ökat bokens läsbarhet genom att skapa tydligare kopplingar i teckensystem. Informanterna har bidragit med kunskap och infallsvinklar som utvecklat bokens tydlighet, läsbarhet och samstämmighet. Till uppsatsen medföljer en gestaltning som är tre stycken faktabokuppslag till en barnbok om Amazonas framtagna kollaborativt med undersökningens informanter.