<p>Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus.</p><p>Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete.</p><p>Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn. Detta har framförallt den teoretiska delen styrkt. Ju mer vi läser för barn, både som pedagog och förälder, ju mer ger vi till barnen både socialt och språkligt.</p>

<p>Syftet med vårt arbete har varit att inventera det matematiska innehållet i en barnbok och att undersöka hur några pedagoger ser på detta innehåll och hur de skulle kunna använda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till ämnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men även i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka är verksamma inom förskola och förskoleklass.</p><p>Resultatet visar på att det är stor skillnad mellan pedagogernas sätt att se på matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen använde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och använda olika matematiska begrepp, till exempel lägesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad från den matematiskt omedvetna pedagogen som endast läste boken rakt upp och ner. I undersökningen framkommer det att pedagogerna efterlyser mer utbildning för att kunna stimulera barnens matematiska lärande</p>

Bakgrund I inledningen förklaras centrala begrepp och vi tar upp barnlitteratur ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Vi synliggör läroplanen för förskolan ur ett genusperspektiv, vi lyfter även forskning om genusarbete och genusarbete med fokus på barnlitteratur. Forskarna i vår uppsats är eniga om att det vi visar barnen påverkar deras självbild och tar upp olika strategier att arbeta mer genusmedvetet i verksamheten. Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur förskollärare resonerar kring ett genusmedvetet arbete utifrån barnlitteratur. Hur beskriver genusmedvetna förskollärare ett genusmedvetet arbete? Hur beskriver genusmedvetna förskollärare att de arbetar med genus med fokus på barnlitteratur? Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på intervjuer med förskollärare. Urvalsgruppen består av fem yrkesverksamma förskollärare. Resultat Alla förskollärarna i studien förklarar att genus till stor del handlar om bemötande och förhållningssätt. I resultatet framgår det också att förskollärarna berättar om en del problem som finns med barnlitteraturen, till exempel att många äldre böcker har starka stereotypakönsroller och att det finns en brist på kvinnliga huvudroller.

Detta examensarbete syftar till att skapa ett didaktiskt material i form av en barnbok med konkret material som kan stödja förskolläraren vid undervisningstillfällena högläsning och boksamtal. Innehållet som formgetts under arbetsprocessen är en barnbok, ett konkret material med tillhörande handledning som utprovats av en förskollärare och en barngrupp. Det didaktiska materialet bygger på metoder som det ”Chamberska” samtalet och multimodalt lärande samt det förhållningssätt som används vid critical literacy. De färdigställda produkterna utmanar barnens språkförståelse och väcker deras intresse för bin och deras värld.

Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus. Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete. Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn. Detta har framförallt den teoretiska delen styrkt. Ju mer vi läser för barn, både som pedagog och förälder, ju mer ger vi till barnen både socialt och språkligt.

Syftet med vår studie är att synliggöra barns tankar och uppfattningar kring genus och könsroller. Detta får vi svar genom våra två studiefrågor: Vilka uppfattningar har barn om könsroller? och Hur tolkar och förstår barn könsneutralitet? Studien grundar sig i den kvalitativa metoden där vi genomförde intervjuer i samband med högläsning och boksamtal, utifrån en normkritisk barnbok. Resultatet visar att barnen har indirekta uppfattningar av de stereotypa könsrollerna och dess normer, genom att de kunde tillämpa specifika beskrivningar på de biologiska könen. Men barnen kunde avvika från dessa normer efter diskussion och reflektion. Resultatet visade även att barnen gjorde kopplingar utifrån deras omvärld. De kunde byta ut begrepp som han och hon och istället använda sig av syster och bror. Några barn utgick även från sina familjemedlemmar när de beskrev kön. Slutligen visade resultatet att barnen i studien hade blandade reaktioner kring begreppet könsneutralitet men visade även en öppenhet för ämnet. Studiens slutsatser är att barn är genusmedvetna och kompetenta att föra en diskussion kring genus. Trots att barnen i studien baserade sina svar utifrån tidigare erfarenheter kunde de ändå reflektera kring genus överlag och därmed ha ett öppet perspektiv kring begrepp som könsneutralitet. Dock visade sig att könsneutralitet var svårtolkat för barnen, men underlättades när vi introducerade könssymbolerna för barnen.

Denna studie handlar om genusnormer, sociala normer och samhällsnormer i den mest populära svenska barnlitteraturen år 2019. Studien är baserad på tre böcker skrivna av svenska författare och menade för barn i åldrarna 6–10. Syftet med studien är att skapa en insikt i de normer som barn möter i litteraturen menad för dem. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys baserad på tidigare forskningsresultat och facklitteratur. Studien genomfördes med stöd från Nikolajevas (2017, s. 193) egenskapsschema och var framförallt fokuserad på karaktärers genusnormsyttringar. Den teoretiska grund som studien är byggd på är det litteratursociologiska perspektivet vilket gav upphov tillanvändandet av misstänksamhetsprincipen (Svedjedal, 2012, s. 73), alltså att de normer som bevittnas anses vara okända för författaren utöver de kopplingar som görs mellan text och fakta. Resultaten i studien visar att barnlitteratur innehåller genusnormer i flera delar av dess uppbyggnad och innehåll, däribland karaktärsavbildningar ochkonstruktioner, samt hur genusnormer skiljer sig åt beroende på karaktärer och deraskönstillhörighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och fördjupa kunskapen angående hur lärare i årskurs 1-3 berättar att de arbetar med elevers tysta läsning. Metoden som användes för att samla in data var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Åtta informanter deltog i studien. Data från intervjuerna transkriberades och sorterades, för att slutligen analyseras och diskuteras. Det resultat som framkom under studien visar att lärare använder olika arbetssätt, så som olika regler och åtaganden medan eleverna läser. Resultatet visar också att lärare anser att eleverna utvecklar olika typer av färdigheter, bland annat läsflyt och ordförståelse när eleverna läser tyst. Slutligen visar resultatet också att lärare delar ut olika uppgifter till eleverna kopplat till det lästa, som exempelvis bokrecensioner.

Hur skriver man en genuin bilderbok? Genom fyra olika bilderböcker för småbarnsåldern presenteras olika förslag på hur text och bild kan samspela, och på hur barn- och högläsaren kan involveras i historien genom den fysiska läsningsprocessen. Texterna behandlar bland annat frågor om identitet, hjälpsamhet och olika sätt att se på saker. / How do you compose a genuine children’s picture book?  In this work, four different picture books aimed for toddlers are presenting different suggestions of how text and image can collaborate, and how the child reader as well as the the person reading aloud can become involved in the story through the physical action of reading.  The texts are touching on topics like identity, helpfulness, and alternative ways of looking at everyday life.

Vår projektredogörelse bygger på hur vi utifrån vårt empiriska underlag, som till stor del består av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att använda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet är att belysa begreppen empati och självkänsla och skapa ett forum som inbjuder till såväl samtal som estetiska läroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar på olika känslor, som får uttryck i både bild och text. Förhoppningen är att det vidgade textbegreppet väcker tankar som skapar tillfällen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vårt projekt har vi läst litteratur gällande empati, självkänsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling. Vi har även tagit del av forskares teorier inom genren barnbok och kring barns bildskapande. Därefter inleddes skapandet av diskussionsmaterialet med hjälp av inspiration och erfarenheter från såväl ämnesteoretiska studier och vft som det empiriska underlaget. Vi landade i ett material som vi tycker stämmer väl överens med projektets syfte.