Syftet med följande arbete är att utifrån ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i årskurs 1.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundläggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjälp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok?Sammanfattningsvis visar resultaten på att barnböcker är ett tillskott för barnets matematikinlärning. Med en barnbok som underlag får barnet erfara och utveckla matematikbegreep på ett naturligt sätt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna. Anledningen till detta är att lektionerna utgick från barnens verklighet, innehållet lades fram på ett nytt sätt och det fanns möjlighet för verbal kommunikation. Då barnen slapp sitta vid bänken och räkna på egen hand.

Syftet med denna studie har varit att med innehållsanalys undersöka hur barndomen i barnböcker genom olika tidsepoker med olika författare skrivits fram. I sökandet av tidigare gjorda studier kring ämnet fann jag undersökningar med liknande fokus, nämligen ett fokus på barndom. Trots ett stort utbud på tidigare studier av barnböcker med barndom i fokus, kunde inga i likhet med min studies fokus på litteratur ur olika tidsepoker påträffas. Med anledning av saknaden kring tidigare nämnda fokus, har jag i min studie fokuserat på hur barndomen ur olika tidsepoker skrivits fram. Med utgångspunkt i 1900- talet och framåt, har några av Sveriges genom tiderna mest omtalade barnboksförfattares klassiska verk utgjort min empiri. Jag har med följande frågeställning analyserat mitt material: Hur framställer författare ur olika tidsepoker barndomen genom litteraturen? För att besvara frågan har jag med kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod, analyserat tre barnböcker författade av Elsa Beskow, Astrid Lindgren och Gunilla Bergström. Studiens resultat visar hur författarna skriver fram barndomen som dels vuxenstyrd och präglad av normer och visdomsord och dels som fri från föräldrar, snarare än föräldralös. Gemensamt för barnböckerna har visat sig vara hur samtliga författare framställt barnet som på flykt från tillvaron. En framställning av barndomen som alltmer har kommit att prägla min analys.

Syftet med detta arbete är att redogöra för hur pedagoger ser på barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgår ifrån är: Hur talar pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet använder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex pedagoger från olika förskolor. I vår analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Undersökningen visar på en medvetenhet hos pedagogerna om att barnboken kan fylla olika funktioner och att de värderar barnbokens roll i verksamheten som betydelsefull. De talar framför allt om barnbokens funktion som lugnande, språkutvecklande och fantasistimulerande. Vidare menar de att barnboken fyller en funktion då den ger barn möjlighet till reflektion och bearbetning, stärkt självförtroende samt utveckling av empatisk och social förmåga. Vi ser att pedagogernas resonemang till stor del ligger i linje med den forskning vi tagit del av. Däremot är det enbart pedagogerna som talar om att barnboken har en lugnande funktion och att den kan användas som utfyllnad i verksamheten. Något som enbart forskningen lyfter fram är barnboken som ett medel för att fly verkligheten.

ADHD och dyslexi är ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi är i visa fall ett dolt funktionshinder, får barnen inte alltid rätt bemötande från omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur föräldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen själv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frågorna som är relevanta för oss och som arbetet bygger på är: Hur upplever ett barn sina inlärningssvårigheter i skolan? Hur upplever föräldrarna till detta barn hans inlärningssvårigheter i skolan?Utifrån en fallstudie av ett barn som är 14 år gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgång har varit för honom och familj. Vi har valt att diskutera och problematisera skolans roll utifrån ett barn och föräldrar perspektiv. Vi har träffat familjen i olika tillfällen och intervjuat de tillsammans, föräldrarna för sig och barnet för sig. Resultatet av vår undersökning görs i form av en barnbok. Boken vänder sig till barn, föräldrar och pedagoger som vill få mer förståelse av ett barns situation i skolan, av hur det kan vara att leva med en diagnos samt föräldrarnas erfarenheter av sitt barns svårigheter.

Min projektredogörelse är baserad på hur man skapar en sagobok för barn med inslag av recept och musik, med hälsa och miljö som övergripande tema. Syftet med att göra en barnbok med detta tema är dels att låta barn upptäcka hälsosam mat och hållbar utveckling, tillsammans med en vuxen, men även för mig att sätta mig in i de estetiska och kunskapsmässiga processer som skapandet av boken kräver. Boken är främst tänkt som en tankeställare och inspirationskälla till barn och vuxna, men den kan även ligga till grund för läsutveckling i skolan och hemmet. Inför projektet har jag läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda, fakta om mat och hälsa samt en hel del barnböcker och sagor. Utifrån detta, tillsammans med en stor portion skapandelust har jag sammanställt denna bok. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en tryckt barnbok med färgrika kompletterande bilder.

Normer finns överallt, barn lär sig dessa genom den miljö de befinner sig i och människor de är runt. Men ska det vara konstigt att inte följa dessa?  Det här arbetet är ett försökt till att skapa en mer inkluderande värld genom att agera från tidig ålder. Kan man genom en normkritisk och interaktiv bok lära barn att vara mer inkluderande? / Norms are everywhere, children learn these through the environment they are in and the people they are around. But should it be strange to not follow these? This work is an attempt to create a more inclusive world by acting from an early age. Can a norm-critical and interactive book teach children to be more inclusive?

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.</p><p> Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja <em>identifikationstecken </em>utifrån kategorierna <em>yttre</em>, <em>inre</em>, och <em>aktiviteter</em>.</p><p>Slutsatsen är att det i boken tillämpas <em>antites </em>för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; <em>imitatio </em>för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; <em>topos </em>för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, <em>upprepning </em>för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; <em>entymem </em>för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo.</p><p>The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover <em>identification signs</em>, based on the categories <em>outer</em>, <em>inner</em>, and <em>activities</em>.</p><p>The conclusion is that the book utilizes <em>antitheses </em>to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; <em>imitatio </em>to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; <em>topos </em>to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; <em>repetition </em>to continuously confirm that Mamma Moo is a child; <em>entymem </em>to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.  Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter. Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn. / The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo. The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover identification signs, based on the categories outer, inner, and activities. The conclusion is that the book utilizes antitheses to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; imitatio to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; topos to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; repetition to continuously confirm that Mamma Moo is a child; entymem to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.

Syftet med arbete är att undersöka hur lärare använder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i åldern 5-6 år på förskolan. Vi observerade lärarna i en högläsningssituation, därefter intervjuade vi dem för att få en djupare bild av hur de tänkte kring högläsning och matematik. Resultatet på undersökningen visar att lärarnas kunskaper och erfarenheter kring ämnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i högläsningen. Resultatet visar också att det är av stor vikt att lärarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som är både synlig och dold i boken. / The purpose with the work is to examine how teachers use the children book Fia och djuren (Kruusval 2007) to make mathematics visible for 5-6 year old children in preschool. We observed the teachers in a reading aloud session and then we interviewed them to get a deeper picture of how they were thinking around the subject of reading aloud and mathematics. The result of the examination shows that the teachers’ knowledge and experiences around the subject of mathematics have a crucial meaning for which form of mathematics that is visible in the reading aloud session. The result also shows that it is of great importance that the teachers’ challenges, encourage, support and discuss with the children about the mathematics which is both visible and hidden in the book.

After recognizing a lack of children’s voices in the debate about the children’s book Kivi och monsterhund and the gender-neutral pronoun hen that occurred in the beginning of the year of 2012, I decided to interview pre-school children about the same book. My purpose with the study was, using semi-structured group interviews, to examine how 6-year olds talked about the main character Kivi. With the help of Judith Butler’s theory of performativity, I have studied how the children constructed Kivi’s gender in their speech. I have looked at how they recall the appearance of Kivi to establish their gender, and detected insecurity when the normative gender attribute was questioned. I have also studied which pronouns the children used, and in which contexts they used them. I found that they mixed pronouns during the interviews, which I noted as a possible sign of gender insecurity or a consequence of grammatical immaturity. Lastly I looked at how the children spoke about Kivi in relation to activity and characteristics. My conclusion is that Swedish language as it is now makes it hard to speak about more than two genders, and therefore the word hen could be useful. The incapacity to speak about Kivi as neither a boy nor a girl, or maybe both, generates a need among the children to “decide” their “proper” gender. With hen comes the opportunity to speak beyond these language barriers, and therefore also make it a possible existence.