<p>Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger är att vi anser att barnlitteratur är ett intressant hjälpmedel i vår yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört där det framkom att läsning inte är så prioriterad i verksamheten som pedagogerna själva trodde, väcktes vår nyfikenhet över att försöka ta reda på vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och på vilket sätt har läsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att få ett så brett underlag som möjligt valde vi därefter att göra en kvantitativ enkät undersökning på några förskolor i Växjö.</p><p>Genom litteraturstudier har vi fått kunskap om att när barn tidigt får möjlighet att umgås med böcker tillsammans med vuxna, läsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att både barnets språk, ordförråd, begrepp och sociala träning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andraspråk och språksvaga barn har stor glädje och nytta av. Detta stämmer väl överens med vad vi kommit fram till i undersökningen. Pedagogerna anser och påtalar att barnlitteratur har en viktig funktion för barns språkutveckling. Dessutom är pedagogernas syfte med användning av barnlitteratur i verksamheten att den ska vara underhållande, kunskapsförmedlande samt har den en avkopplande funktion.</p>

The purpose of this study is to understand how the school manages to question norms, and in doing so might prevent its students from being subjected to discrimination and other degrading treatment. This has been done with a focus on how gender related norms are represented, reproduced and questioned in children’s fictional literature. Two methods have been used; a survey and an literary analysis. The survey was conducted on primary school teachers with the intent to collect information related to their thoughts when choosing books to use in their classrooms, and also to source commonly used fiction. The top five titles used by these teachers have been analysed with a queer theoretical and intersectional perspective, based on six criteria. The conclusion of the analysis is that gender related norms are reproduced and confirmed through the stories told in the five books, with the exception of the norm related to how a typical girl should act. Girls in contemporary children’s fiction are brave and active, which are personal traits generally perceived as typical for boys. According to the analysis the most commonly reproduced norm is the norm of heterosexuality.

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition. Resultatet pekar mot att det finns normerande bilder och stereotypa skildringar baserade framförallt på kön men att det även finns karaktärer som bryter mot normer baserade på både kön och ålder. Slutsatsen blir att ett medvetet förhållningssätt hos pedagoger gällande normer och reproducerande bilder bidrar till att öka handlingsutrymmet och identifikationsmöjligheterna för barn i förskolan.

In the autumn of 2012 the fictional character “Lilla Hjärtat” created by the Swedish author and illustrator Stina Wirsén, became a much-discussed topic in Swedish media. This following the premiere of the children’s film “Liten Skär och alla små brokiga”. Stina Wirsén is an established and well-acclaimed name in children’s literature. “Lilla Hjärtat”, a jet-black doll, had become one of many popular characters in her books. However, two years later at the time of the film release, social media picked up on the idea that “Lilla Hjärtat” resembled a racist stereotype, a so-called picaninny or a blackface. According to Wirsén, her intention was to deflate an outdated stereotype and refill it with a new and positive meaning. The purpose was to offer children of all skin colours and all backgrounds an empowering role model to identify with. Those who were opposed argued that using a racist stereotype in a children’s book or film was inappropriate and harmful. On the other hand, those in favour did not view the character as racist and believed it would contribute to openness and diversity. The purpose of the thesis is to make an analysis of the debate and the arguments that were presented. As a result I could find two discourses, one that argued against “Lilla Hjärtat”, and one that argued that “Lilla Hjärtat” was a positive character. In the discourse against Lilla Hjärtat, debaters maintained that small children were unable to distinguish between the different meanings of stereotypical pictures, and also that a privileged white person does not have the interpretative prerogative to change a stereotypical image that has been discriminating black people for generations. In the other discourse, debaters meant that the character could be an important and strong role model for young dark-skinned children. They also discussed that the real problem was that there were so few characters of children of other nationalities in children’s literature.

Syftet är att undersöka ett arbetssätt för att stödja barn med annat modersmål änsvenska i deras språkutveckling på svenska, med fokus på ordförrådsutveckling.· Att beskriva arbetssättet så som pedagogerna beskriver det.· Hur kan man konkretisera ord och ords betydelse?· Har föräldrar sett någon utveckling i sina barns ordförråd? I så fall vilken?· Vilka för- och nackdelar har arbetssättet och hur kan det utvecklas?Studien är kvalitativ, en fallstudie har gjorts på en förskola där majoriteten av barnenhar svenska som sitt andraspråk. Materialet utgörs av intervjuer med pedagoger, somarbetat med bokprojekt som metod för att stimulera språkutvecklingen av svenskaspråket, och föräldrar vars barn deltagit i projektet.Resultatet visar att projektets styrka är att det stärker gruppgemenskapen ibarngruppen vilket också får positiv effekt på språkutvecklingen. Bokprojektet germöjlighet till stöd i upprepningar, konkret material, skapande, lek och en bredd påolika scaffoldingstrategier som pedagogerna tillämpar. Utifrån ettordinlärningsperspektiv tyder resultatet på att projektet varit mest effektivt för barnsom redan kan tillräcklig svenska för att förstå sammanhanget i boken. Bara två av defyra föräldrarna som intervjuats ger exempel på ord som kan knytas till förskolansbokprojekt. Arbetssättet brister i att pedagogerna valt en enda och för vissa barnmycket svår bok. I studien ges inga exempel på att projektboken läses påmodersmålet. I förhållande till tidigare forskning framstår det som en stor brist.Förslag på utveckling: Fler och enklare böcker, stöd på modersmålet, knytaspråkutvecklande lekar till projektet och utveckla ett tydligt planeringsunderlag förpedagogerna där målen från läroplanen följs upp.

Syftet med detta självständiga arbete var att kartlägga litteraturmiljön utifrån frågeställningar rörande fyra barns och en pedagogs tankar, sett ur ett normkritiskt och genusperspektiv. Med detta arbete vill vi kartlägga hur det kan se ut i praktiken och vilka tankegångar som kan röra sig ute på en svensk förskola hos både barn och vuxna. Genom att själva observera litteraturmiljön på en utvald avdelning, föra en samtalsintervjuundersökning med fyra barn, två pojkar och två flickor, samt att göra en intervjuundersökning med en pedagog fick vi fram ett resultat som påvisade hur detta kan se ut ur både ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. Vår studie visade att det kan finnas genus- och även normkritiska skillnader mellan de olika könen i förskolan – på den utvalda avdelningen tar pojkar större plats än vad flickor gör och de ser olika på böckernas tillgänglighet. Flickorna menade på att man var tvungen att fråga en pedagog om tillstånd för att låna en bok, medan pojkarna menade på att barnen själva kunde välja att ta vilken bok de ville ha. I resultatet framkom det även att det på avdelningen finns en omedveten skillnad hos de tillfrågades, det vill säga både i barnens och den vuxnes svar gällande synen på böckers tillgänglighet i sin litteraturmiljö. Pedagogen menade på att det enligt hen fanns normer kring litteraturmiljön då pedagogen haft samtal med barnen gällande förhållningssättet kring böckerna, men medgav samtidigt att det inte var någonting hen egentligen reflekterat över.

No description available.

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara. Det har jag gett benämningen en funktionell barnbokskanon, i betydelsen att det som fungerar för mig som vuxen, borde fungera för dig som barn. Diskursen om det kompetenta barnet, var gemensam för de nio bilderböcker jag näranalyserat, och synen på barn var övervägande att barn är tillfreds med tillvaron utan förändringar i en idyllisk lantlig miljö.

Syftet med vårt examensarbete är att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat på utbudet och plockat ut några böcker som vi tyckte var mest intressanta för vår studie. Vi har riktat in oss på andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, kärnfamiljen återkommer dock hela tiden i vår studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet är också att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer används i förskolans pedagogiska arbete. Vår studie är kvalitativ och bygger på litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har också intervjuat sex förskollärare på olika förskolor, för att se hur de arbetar med de här frågorna. Vi har också läst och analyserat sju stycken barnböcker som vi tyckte var mest intressanta för detta examensarbete. Resultatet visar att förskollärare sällan på ett medvetet sätt använder barnlitteratur för att uppmärksamma barn på att det finns olika familjekonstellationer. De böcker som de läser med andra familjekonstellationer än kärnfamiljen är oftast för att de är populära barnböcker (t.ex. Pippi och Alfons), och inte ett medvetet val för att visa att familjer kan se olika ut. Resultatet visar också att det har kommit en del böcker senaste åren som tar upp t.ex. regnbågsfamiljer eller barn med skilda föräldrar. Vi tycker dock att det borde finnas fler barnböcker än vad det gör idag som tar upp andra familjekonstellationer än kärnfamiljen.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle &amp; Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller. Det intressanta är att det i varje tid med sin kultur och historia, finns rum för förändring (Hedlin 2010 s.20). Sker denna förändring i mötet med böckerna? Eleverna har fått svara på en enkät om genusperspektivet i respektive bok och jag har valt att analysera sex elevers enkäter, tre pojkar och tre flickor. Resultaten visar att barnen sett ett tydligt genusperspektiv i litteraturen, och utifrån detta har de utvecklat sin förståelse och i slutändan kunnat formulera sina tankar om genus och könsroller på ett djupare plan. / As fellow people and in the teaching profession, I believe that we need to have a good understanding about gender, because it affects our educational basic view and how we behave as humans. To be able to constructively challenge the current gender norms, I believe that we need to understand our pupils understanding in the subject of gender. We also need to understand their thoughts about the differences between boys and girls in a gender perspective. The study is about the pupils thoughts of gender and gender norms after reading aloud and having discussions about Astrid Lindgrens Mio, my son (2011/ 1954) and Gro Dahle &amp; Svein Nyhus Snäll (Kind authors translation) (2008). Mio in Mio, my son (Lindgren 2011/ 1954) represent the kind, but brave boy as a main character and Lussi in Snäll (Dahle &amp; Nyhus 2008) represents the kind, but norm breaking girl as the main character. The main issues are how pupils in the 6th grade interpret the chosen literature from a gender perspective, and how it affects the students in their thoughts about gender and gender norms. What is interesting is that in every time with its own culture and history, there is room for change (Hedlin 2010 s.20). Does this change happen when the pupil interacts with the books? The pupils have answered a questionnaire about the gender perspective in each book, and I chose to analyze the questionnaires of six pupils, three boys and three girls. The results show that the pupils have seen a clear gender perspective in the literature and on this basis, they developed their understanding and ultimately, they have been able to formulate their thoughts about gender and gender roles on a deeper level.