I dagens förskola, och även sedan en lång tid tillbaka, anses barnböcker vara en viktig del avdet pedagogiska material som barnen tar del av. Däremot visar studie (se bl.a. Simonsson,2004) på att valet av vilken bok som förs in i förskolan inte är lika självklart som hur passviktigt det är att den finns där. Genom detta uppmärksammas inte heller vilket innehåll somrepresenteras i boken. Detta examensarbete grundar sig i frågor som rör vilka perspektiv ochvärderingar som finns kring barnboken och som därmed barnen på förskolan tar del av.Genom analys av fyra barnböcker, När Findus var liten och försvann, Gittan ochälgbrorsorna, Familjeboken och Mamma Mu städar, uppmärksammas i denna studiebarnboken. Urvalet av barnböcker är grundat i biblioteksverksamheten, som har en närakoppling till förskolans verksamhet kring böcker. Genom listor, från tre bibliotek, på de mestlästa barnböckerna under år 2008 uppmärksammades tre böcker som närvarande från allabibliotek. Vidare kom även en fjärde bok att tilläggas, totalt har fyra böcker analyserats.Analysen grundas i ett intersektionellt perspektiv som genom ett urval av kategorier harspecificerats och fokuserats mot genus, etnicitet, sexualitet och klass. Metoden för analys ärgrundad i litteratur med inspiration av den kvalitativa innehållsanalysen.Resultatet visar på att en del kategorier är mer framträdande än andra. Dock uppmärksammasäven ett relativt stort, genom de utvalda kategorierna, intersektionellt perspektiv däruppmärksammande av alla kategorier kan påvisas men i skild utsträckning och även enskillnad böckerna emellan. Avslutningsvis funderas det i diskussionen kring det resultat somkommit fram och även vart värderingen ligger kring barnboken, om den ligger i bokensinnehåll eller i valet av bok som förskolläraren gör.

Det här examensarbetet behandlar högläsning i förskolan. Syftet är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med högläsningen, hur den används i förskolans verksamhet, samt hur de väljer litteratur. Examensarbetet har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att högläsning är ett användbart pedagogiskt redskap och har många positiva effekter för barns språk och lärande. Det framkommer också att pedagogens agerande vid högläsning har stor betydelse för vad barnen får ut av högläsningsstunden. Samtal och diskussioner kring böcker är betydelsefulla för barns förståelse, både för bokens handling och för olika ord och begrepp. Tidigare forskning belyser även att läsmiljö och litteraturval är faktorer som påverkar kvaliteten på högläsningsstunden. Den metod som användes för att genomföra undersökningen var semistrukturerade intervjuer och sammanlagt intervjuades tio förskollärare. Samtliga är verksamma inom förskolan och arbetar med barn i åldrarna ett till fem år.          Resultatet visar att högläsning är vanligt förekommande på förskolan. Däremot planerar pedagogerna sällan för högläsningen. Denna sker i stället spontant och oftast på barnens initiativ. I resultatet synliggörs att informanterna använder högläsning som ett pedagogiskt redskap inom en mängd olika områden. Med böckernas hjälp uppmuntras barnen att tala om sig själva, koppla det lästa till sitt eget liv och bearbeta olika känslor. Böckerna är också ett redskap som pedagogerna använder för att förmedla kunskap, exempelvis antal, färger och olika sorters djur. Att högläsningens viktigaste funktion är att utveckla barnens språk, är samtliga informanter är eniga om. I resultatet framkommer också att samtliga informanter använder sig av samtal och diskussioner kring boken tillsammans med barnen. Vid val av litteratur visade det sig att både pedagoger och barn är delaktiga, dock på olika sätt.

Explores the difference between the two versions of Virginia Woolfs short story about Nurse Lugton.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad förskollärare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken används i verksamheten och hur detta kan kopplas till läroplanen. Undersökningen bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen består av fem verksamma förskollärare, vars ålder och arbetserfarenhet varierar. Resultatet visar att pedagogerna främst använder barnlitteratur vid högläsningsstunder, då barnen ska vila. Lässtunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen använder litteraturen, då de på egen hand tittar och ”läser” i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra. Enligt pedagogerna har barnlitteraturen stor betydelse för barns språkutveckling, den stimulerar fantasin och fungerar som ett stöd vid bearbetning av problem. Den har också ett kulturellt värde samt en avkopplande funktion. Pedagogerna anser därmed att arbetet med barnlitteraturen kan kopplas till läroplanen. Respondenternas svar stämmer väl överens med litteraturen. / The purpose of this paper is to investigate what pedagogues think about the importance of children’s literature, how children’s books are used in daily activities and how this correlates to the curriculum. This is done through literature studies and qualitative interviews. The survey group consists of five preschool teachers, whose age and work experience vary. The result shows that the pedagogues mostly use literature when reading to the children, when they shall rest. The story time is followed up by discussion and different activities. The children also use literature, when they “read” and look in the books, individual or together. According to the pedagogues the children’s literature has great influence on language development, it stimulates imagination and works as a support in problem solving. It has also a cultural value and a relaxing function. With that, the pedagogues consider that the children´s literature correlates to the curriculum. The result corresponds to the literature well.

Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda. Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.

Denna uppsats behandlar fyra svenska böcker för barn i åldrarna 8 – 14 år som varit mest utlånade på Halmstad bibliotek under 2008. Titlarna som analyserats är Fixa pengar annars…! av Lena Lilleste, Det brinner! av Laura Trenter, Den danske rånaren av Petter Lidbeck samt Den trettonde gästen av Martin Widmark. Syftet med uppsatsen var att se hur killar och tjejer, samt män och kvinnor, framställs i litteraturen. Vilka egenskaper, attribut och yrken som karaktärerna tillskrivs med tanke på vilket kön de har. Som teoretisk bakgrund till uppsatsen har jag använt mig av Marika Andræs avhandling Rött eller grönt? Tjej blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker 1914 – 1944 som behandlar uppdelningen mellan pojk- och flickböckerna.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring barnlitteraturens funktioner i förhållande till barnens lärande i förskolan. Vår frågeställning är: Vad tillför barnlitteratur barnen i relation till vad de har möjlighet att lära sig utifrån den litteratur som erbjuds enligt förskollärarna? I studien framkom att barnlitteraturen ska ge barnen en fantasiresa. Det framkom även att inlevelse, kroppsspråk och tonfall är viktigt när förskollärare läser för barn, för att barnen då få en känsla av att boken är levande. Förskollärarna säger att tanken med barnboken är att barnen på förskolan ska få en fantasiresa, som kan komma att prägla deras lek och som kan ge barnen ett lärande i form av empatisk förmåga, språkutveckling och väcka en nyfikenhet för barnlitteratur och vad den kan ge dem. I samtliga intervjuer framkom det att läsningen av barnlitteratur oftast sker på morgonen eller eftermiddagen då det är färre barn. Barnlitteraturen har fått en roll som lugnande på förskolan. Den ska få barnen att känna en gemenskap och ge dem en stund tillsammans.

Studiens utgångspunkt är barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill även undersöka om förskollärarna ser skillnader i barns förutsättningar till lärande genom dessa två verktyg. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med fyra förskollärare i två olika kommuner. Resultatet visar på att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan. Samtliga förskolor använder sig av böcker i barns lärprocesser och ofta vid tematiskt arbete. Sagoläsning ger tillfällen till samspel mellan barn och vuxna där kommunikationen får stort utrymme. Datorer finns i förskolorna men används mest av barnen för att spela på. Barnen tillbringar sin tid vid datorn oftast utan något vuxenstöd, samspelet och kommunikationen sker till stor del mellan barnen. Digitala medier ses som viktiga och är inget som kan väljas bort enligt resultatet. Däremot uttrycker lärarna att de saknar kompetens för att hantera dessa medier fullt ut och ser kompetensutveckling som viktig för att kunna använda digitala medier som ett pedagogiskt hjälpmedel i verksamheten.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare och tre fritidspedagoger beskriver att de använder sig av barnböcker i det vardagliga arbetet på förskola och fritidshem. Frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärarna och fritidspedagogerna att de använder barnböcker i verksamheten? Vilken betydelse anser förskollärarna och fritidspedagogerna att barnböcker har för barnen?För att få svar på frågeställningarna användes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och tre fritidspedagoger som metod.Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och visar att förskollärarna och fri-tidspedagogerna är medvetna om barnbokens betydelse för barns språkutveckling och fantasi. Böckers innehåll avspeglas i barnens egen lek och ger dem nya infallsvinklar. Det framkommer genom intervjuerna att förskolan och fritidshemmen arbetar på olika sätt med högläsning och ak-tiviteter kring barnlitteratur. Två av förskolans avdelningar arbetar med planerad högläsning och alla tre avdelningarna läser högt för de barn som vill. Ett av fritidshemmen läser högt för barnen och samtalar kring boken efteråt någon gång i veckan. Barnen på det andra fritidshemmet läser endast själva eller i mindre grupper utan att en fritidspedagog är närvarande, men barnen kan få lyssna på ljudböcker. Förskolan arbetar aktivt med drama och bordsteater utifrån barnlitteratur, medan fritidshemmen inte arbetar med andra aktiviteter än läsning kring barnböcker.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus.</p><p>Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete.</p><p>Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn. Detta har framförallt den teoretiska delen styrkt. Ju mer vi läser för barn, både som pedagog och förälder, ju mer ger vi till barnen både socialt och språkligt.</p>