Denna studie syftar till att se hur personer med en funktionsnedsättning framställs som delaktiga i svensk barnlitteratur som utgivits på 1990-talet samt på senare delen av 2010-talet. Detta har gjorts genom en kvalitativ innehållsanalys av sex stycken barnböcker. Forskningsfrågorna i studien har utgått från Honneths erkännandeteori, då erkännande kan ses som en förutsättning för delaktighet. Erkännandeteorin handlar om att som individ få erkännande på olika plan, för att då kunna ses som en fullvärdig samhällsmedborgare och därigenom ses som delaktig. I studien har vi analyserat materialet genom att plocka ut citat och placera dem i kategorier som bygger på erkännandets tre plan - erkännande i primära relationer, erkännande på ett universellt plan och erkännande i konkreta gemenskaper. I studien har även citat tagits ut som belyser när personen med en funktionsnedsättning inte får ett erkännande på dessa plan. Resultatet visar att den nyare och den äldre litteraturen skiljer sig åt. Personerna med en funktionsnedsättning framställs som mindre delaktiga i den äldre litteraturen gentemot den nyare litteraturen, då de erkänns på färre plan än vad de gör i böckerna från senare delen av 2010-talet. En slutsats som kan dras av studien är att lärare noggrant bör granska böcker som skildrar barn med funktionsnedsättningar innan de inkluderas i undervisningen.

Syftet med studien var att beskriva hur förskollärare arbetar med högläsning i barngrupper avseende språkutveckling. Detta för att ta reda på hur förskollärarna kopplar högläsningen och boksamtalet till arbetet med barns språkutveckling. Detta är en kvalitativ intervjustudie om fyra förskollärares perspektiv angående detta. Materialet är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En sökning har gjorts utifrån relevant forskning och litteratur utifrån aspekterna språkutveckling, högläsning och boksamtal. Sammanfattningsvis så visar resultaten från informanterna att man i olika omfattning arbetar med högläsning och boksamtal. Förskollärarna i studien har insikt om att högläsning, boksamtal och språklekar som Bornholmsmodellen gynnar och utvecklar barnets språkutveckling.

BAKGRUND: Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att arbetet med barnlitteraturen skiljer sig mycket från pedagog till pedagog. Vi är därför intresserade av hur några pedagoger uppfattar arbetet med barnlitteraturen och hur de använder sig av denna. Vi har i vår bakgrund skrivit om vad olika författare och tidigare forskning säger om barnlitteraturens betydelse och sedan försökt koppla det till vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet är att undersöka hur några pedagoger tänker och resonerar kring barnlitteratur och arbetet med den i sina barngrupper, samt att undersöka hur deras arbetsmetoder kring barnlitteratur kan se ut.METOD: Vi har valt den kvalitativa metoden intervju för att ta reda på hur några pedagoger resonerar kring barnlitteratur. Studien innefattar sex pedagoger ifrån tre olika förskoleklasser, tre stycken är utbildade fritidspedagoger och tre stycken är utbildade förskollärare. Alla pedagoger arbetar även i fritidsverksamheten.RESULTAT: Vårt resultat visar på pedagogernas tankar kring barnlitteraturen och även vilka arbetsmetoder de använder. Det har framkommit att pedagogerna upplever att barnlitteratur är ett område som ingår i många andra ämnen och är grunden för vidare kunskapsutveckling. Pedagogerna talar om hur barnlitteratur kan hjälpa barnen med deras läs- och skrivutveckling och att det är viktigt att som pedagog fånga barnens intresse för att barnen ska uppleva att det är roligt och lustfyllt att kunna läsa och skriva.

BakgrundI inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som är relevanta för undersökningen. Därefter synliggörs vad Läroplanen för förskolan beskriver om ämnet genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Bakgrunden berör även nationell och internationell forskning som synliggör genus i förhållande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig på Probsts teori kring litteratur och Connells genusteori.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring genus utifrån barnlitteratur.Frågeställningar På vilket sätt anser förskollärarna att barnlitteratur kan användas vid arbete med genus? Anser förskollärarna att framställningen av pojkar respektive flickor i litteraturen påverkar barnens uppfattning av genus? Vilken betydelse anser förskollärarna att de har i arbetet med genus i förskolans verksamhet?MetodUndersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalsgruppen består av åtta verksamma förskollärare.ResultatI resultatet framgår det att förskollärarna anser att barns syn på genus påverkas av hur flickor och pojkar framställs i barnlitteratur. De upplever att karaktärerna i litteraturen främst framställs stereotypt men att det blir vanligare att könsnormerna utmanas. Förskollärarna beskriver att barnlitteratur kan fungera som en bra utgångspunkt vid arbete med genus men resultatet visar att det inte är något som görs i nuläget. De beskriver att brist på tid är en faktor till varför arbete med genus inte alltid prioriteras i förskolan verksamhet. / Program: Lärarutbildningen

Den här studien syftar till att söka förståelse för barnlitteraturens potentiella roll i förskolan utifrån ett genus- och läroplansteoretiskt perspektiv. Studien inriktar sig på barnlitteraturen som ett tänkbart läromedel och på konstruktioner av maskulint och feminint genus i svensk barnlitteratur. I studien har åtta barnlitteraturböcker analyserats genom en text- och bildanalys. Den analyserade litteraturen utgörs av den mest utlånade barnlitteraturen på fyra bibliotek i Sverige under 2018. Studien visade att vissa barnlitteraturböcker hade en progressiv genusframställning. En övervägande andel av den valda litteraturen var emellertid mer konserverande och reproducerade traditionella könsmönster. Studien behandlade ett till viss mån helt nytt perspektiv på barnlitteratur som ett läromedel, där begreppet läromedel som i första hand används i skolan även skulle fungera i förskolan. Det läroplansteoretiska perspektivets utgångspunkter i vad kunskap är och hur kunskapen organiserades var avgörande för barnlitteraturens roll som läromedel i förskolans jämställdhets- och genusarbete. I samspelet och i den sociala interaktionen med andra kunde lärtillfällen skapas och barnen kunde tillägna sig kunskap. Det blev på så sätt pedagogernas intentioner och kunskap som påverkade hur tillblivelsen av barnlitteraturen som ett läromedel den i förskolepedagogiska verksamheten blev.

<p>Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur. Urvalet av skönlitteratur grundades på listor över de mest lånade böckerna på tre skolbibliotek. Resultatet av studien visade att de sex skönlitterära böckerna skildrar traditionella könsmönster, främst hos karaktärer från den äldre generationen, men även hos den yngre. Vi fann även exempel där traditionella könsmönster bröts. Inom forskningen kring litteraturval ur en genussynpunkt, fann vi två motsatta sidor där det var tydligt att kvinnor stod mot män. Vår studie visade att båda dessa forskningssidor kan finna fenomen och företeelser som stödjer deras åsikter i samtliga sex böcker.</p>

<p>Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den <em>kan </em>skildras. Efter att ha läst in oss på litteratur kring ämnet mångkultur och barnlitteratur analyserade vi ett antal utvalda bilderböcker utifrån en analysmodell. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys eftersom vi ville få en mer djupgående inblick i hur mångkultur skildrades i de utvalda böckerna. En slutsats vi kom fram till var att mångkultur i modern barnlitteratur oftast skildras som något naturligt. En annan slutsats är dock att vanliga teman i barnlitteratur är flykt och krig, teman som anspelar på invandrares situation i det nya landet. Vi drog också slutsatsen att modern barnlitteratur bidrar till att barn oavsett ursprung kan identifiera sig med karaktärer i många av böckerna.</p>

<p>Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken <em>Lia för en dag/Leo för en dag</em> av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger. Vi har fått fram ett resultat som visar på att barnen var mer medvetna om genus än vad pedagogerna trodde. Barnen hade redan en syn på vad som kategoriseras som manligt och kvinnligt medan pedagogerna trodde att barnen var för små för att ha hunnit blivit formade av rådande föreställningar i samhället. Pedagogerna arbetade medvetet med genus i sin verksamhet, men inte uttalat så att barnen blev medvetna om att det var genus de arbetade med.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.</p><p>För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.</p><p>Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.</p><p>Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Barnlitteraturen bör, enligt min mening, utgöra en del av en helhet i arbetet med att tydliggöra sunda kostvanor för barnet. Om barnet får möta sunda kostvanor utifrån många olika forum, kan det lättare ta till sig förståelsen då ett brett utbud av ouppnådda mål erbjuds, utifrån sin individuella förståelse av fenomenet.</p>