Denna studie granskar hur pojkar och flickor framställs i ett urval av barnlitteratur. Genom en textanalys utefter en analysmodell har traditionella könsmönster synliggjorts i det empiriska materialet. Analysmodellen består av två frågor vilka har legat till grund för textanalysen. Frågorna är utarbetade efter uppsatsens frågeställningar, “Hur framställs pojkar och flickor i barnböckerna?” och ”Vilka normer synliggörs i barnböckerna?”. Analysen har kategoriserats utefter dessa två frågor:   <ol type="1">Hur beskrivs pojkar och flickor utifrån ett över- och underordnat maktförhållande, där den ena underordnar sig den andra?         2: Hur manifesteras traditionella könsmönster?   De teoretiska ansatserna utgår från begreppen feminism, genus och makt. Analysen och resultatet av de studerade verken visar att fyra av fem böcker porträtterar protagonisterna med både kvinnliga och manliga egenskaper, det vill säga med ett könsöverskridande uttryck. Slutsatsen är att fyra av de fem böckerna bryter mot normen om hur en man eller kvinna ska bete sig och visar på ett medvetet genustänk där karaktärerna inte framställs som könsstereotypa. Den femte boken är skriven i en stereotyp anda där pojkarna tillskrivits manliga egenskaper.   Nyckelord: barnlitteratur, genus, könsstereotyp, feminism, makt

Med en diskursanalytisk ansats och utifrån ett kritiskt djurrättsligt perspektiv undersöks böckerna Rävjakten, Gittan och fårskallarna, Kurt och Kio vill ha djur och Händiga Hanna på bondgården. Vårt syfte är att undersöka vilka relationer mellan människor och djur som framträder i dessa böcker. Resultatet visar att relationen mellan människa och djur präglas av en speciesistisk diskurs där människan ses som överordnad. Vidare följer en diskussion om resultatets betydelse i en pedagogisk verksamhet och möjligheter till förändring.

Syftet med denna studie är att visuellt undersöka om det finns könsroller eller könsstereotyper i bilderböcker med förmänskligade djur. För hjälpa till att undersöka syftet har tre frågeställningar formulerats. Har karaktärerna på bilderna könskodade kläder, färger eller attribut? Om ja, på vilket sätt syns detta i bilderböckerna? Hur kan karaktärernas aktivitet kopplas till könsroller? Hur kan karaktärernas objekt kopplas samman med könsroller?   Metoden som användes är en kvalitativ bildanalys där fyra bilderböcker från åren 1995-2014 granskades och analyserades. Den teori som genomsyrar hela uppsatsen är genusteorin.  Resultatet av studien visade att könsroller och könsstereotyper är ett vanligt förekommande fenomen i böcker med förmänskligade djur. I tre av fyra utav de analyserade böckerna upptäcktes stereotypa könsmönster. De könsmönster som framträdde var en uppdelning mellan könen inom områdena kläder, färger, aktiviteter och artefakter. De böcker som har analyserats i uppsatsen är Bu och Bä i blåsväder, Kottens hemlighet, Familjen Nalle åker bil och Pite och Palt leker kurragömma.   Nyckelord: Genus, könsstereotyper, barnlitteratur, förmänskligade djur.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare anpassar lässtunden för att inkludera barn med funktionsnedsättning samt hur stor andel barnlitteratur som behandlar barn med funktionsnedsättning som det finns i förskolan. För att hålla en röd tråd i arbetet och för att uppnå studiens syfte utformade vi två frågeställningar: Vilka metoder använder förskollärare för att inkludera barn med funktionsnedsättning i vardagliga aktiviteter som lässtunden? I vilken omfattning har barnen och arbetslaget på förskolan tillgång till barnlitteratur som berör barn med funktionsnedsättning? Studiens material samlades via två delstudier, en kvantitativ enkätundersökning och fem kvalitativa intervjuer. Dessa metoder valdes ut för att ge ett mätningsbart resultat samt ett reflekterande resultat där det går att urskilja likheter och skillnader i teorin och praktiken. Utifrån sammanställningarna av de båda delstudierna har vi tillsammans kritiskt analyserat resultaten och fört en diskussion. Bakgrunden till studien grundas på våra egna erfarenheter av ett inkluderande förhållningssätt i barngruppen samt urvalet av barnlitteratur som finns tillgängligt. Vi har själva uppfattat att pedagoger exkluderar barn med funktionsnedsättning med låt-gå-pedagogik istället för att inkluderar in samtliga barn i förskolans verksamhet. Vi har även uppmärksammat hur lite barnlitteratur det finns tillgängligt som handlar om barn med funktionsnedsättning. I resultatet framkom det att flera pedagoger i dagens förskoleverksamhet anser att variationen på dagens barnlitteratur inte följer med i samhällets utveckling, det behövs ett bredare utbud. Det framkom även att det endast krävs små förändringar i pedagogernas förhållningssätt för att alla barnen ska inkluderas in i barngruppen för att kunna ta del av lärandet som sker i grupp. Av resultatet kan vi utläsa att barnlitteraturen behöver en större bredd och variation samtidigt som pedagogerna bara behöver göra små förändringar i sin pedagogik för att alla barnen ska känna sig delaktiga. Studiens centrala begrepp är inkludering. Vi valde begreppet eftersom det inte bara innefattar verksamhetens miljö och pedagogernas pedagog, begreppet innefattar också materialet som finns tillgängligt och lärande materialet som används i förskolan. Studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på lärande som sker i samspel med andra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre olika bilderböcker genom bild och text, samt samspelet mellan bild och text. De böcker som användes i studien är Taggtråds-Tim av Stefan Ljungqvist och Johan Egerkrans (2005), Vem är annorlunda? Av Ingrid Fioretos och Vera Glumac-perlesi (2001) samt Tilda med is och sol av Carina Wilke och Inger Koleff (2003). Mobbningen som gestaltas i de valda bilderböckerna är främst en blandning mellan verbal, fysisk och tyst mobbning. De vuxnas roll i bilderböckerna är oftast negativ och de har inte så stor roll i böckerna. De flesta av offren i böckerna får inte en chans att visa vilka de är utan de döms utifrån deras yttre.

Barnlitteratur ses som en självklar del av förskolans verksamhet och det är vanligt med daglig högläsning. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka vad förskollärare har för syn på och vad som påverkar deras val av barnlitteratur avsedd för högläsning i förskolan. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts i en större och en mindre kommun. Resultatet har analyserats ur ett didaktiskt och ett ramfaktorteoretiskt perspektiv för att synliggöra de didaktiska val förskollärare gör samt vilka faktorer som kan påverka deras möjlighet att göra dessa val. Resultatet presenteras genom beskrivande statistik och visar att förskollärare anser att förskolan bör rymma flera olika genrer och i synnerhet faktaböcker, medan de själva tycks föredra verklighetstrogen skönlitteratur. Förskollärare anser att böcker som väljs bör intressera barnen, ha positiv värdegrund och locka till samtal och diskussion. Det framstår även som viktigt att barnen ska kunna identifiera sig i berättelsen. Högläsning används främst för att ge tillfälle till samvaro samt stimulera fantasi och verbal språkutveckling. Bibliotek framstår som det vanligaste sättet att införskaffa böcker och förskollärare är generellt nöjda med utbudet. Förskollärare i yngre barngrupper anser att det är viktigare att utbudet motverkar stereotypa könsroller än de i äldre barngrupper, som istället lyfter vikten av att böckerna lockar till samtal och diskussion. Den mindre kommunen verkar inte ha samma möjligheter att köpa böcker som den större kommunen men tar emot fler barnböcker som skänks. I den mindre kommunen var en positiv värdegrund viktigare medan fler förskollärare i den större kommunen lyfte genusaspekter. Förskollärare i den större kommunen lade mer tonvikt vid diskussion och förskollärare i den mindre betonade istället samvaron. Några slutsatser är alltså att förskollärares syn på barnlitteratur påverkas till viss del av vilken ålder barngruppen har, men också var i landet man bor. Anskaffandet av barnlitteratur påverkas också av den geografiska faktorn. Däremot visar studiens resultat inga skillnader vad gäller anskaffning beroende på barngruppens ålder.

Existentiella frågor uppstår såväl för barn som vuxna. Att lyfta fram existentiella frågor i barnlitteraturen har samma viktiga funktion som för den allmänna litteraturen. Likt all litteratur så bidrar även barnlitteraturen med meningsskapande. Denna studie undersöker  vilken syn på döden som framträder tre bilderböcker. Detta då det är intressant att se hur bilderböcker både förmedlar och närmar sig ett ämne som döden. Resultatet visade att det framträder olika syn på döden samt att de tre bilderböckerna använder olika narrativa aspekter för att närma sig ett tabubelagt ämne som döden.

No description available.

Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares inställning till högläsning,barnlitteratur och litteratursamtal i flerspråkiga förskolor. Denna studie har varitbetydelsefull att göra då vi anser att det behövs mer kunskap om högläsningensplats och betydelse i förskolans verksamhet i flerspråkiga miljöer. Det känns ävenangeläget då den nya reviderade läroplanen för förskolan lyfter högläsning som ettav läroplansmålen. I studien har vi använt oss av sex förskollärare med olika långerfarenhet av arbetet med flerspråkiga barn. Vi har utgått från två frågeställningar ivår studie: Vilken inställning har förskollärare i flerspråkig förskola till användandetav högläsning för barns språkliga utveckling? Hur uppger förskollärare i flerspråkigförskola att de använder sig av högläsning i samverkan med barn ochvårdnadshavare för att stimulera barns språkliga utveckling? Vi har valt i vår studieatt utgå från det sociokulturella perspektivet då vårt intresse var att fokusera påsamspelet som sker mellan förskollärare och flerspråkiga barn under högläsningmed barnlitteratur och litteratursamtal. Vi har även valt att fokusera på hurförskolläraren samverkar med vårdnadshavarna i detta arbete. Resultatet av vårakvalitativa intervjuer visar att samtliga förskollärare anser att högläsning,barnlitteratur och litteratursamtal är viktigt för flerspråkiga barns språkutveckling.Detta blir synligt i förskollärarnas organisering av läsmiljöer, val av barnlitteratursamt givande litteratursamtal som de flerspråkiga barnen får ta del av. Samtligaförskollärare använder sig av digitala verktyg i syfte att ge flerspråkiga barn tillgångtill andra språk. Det blir även synligt i resultat att det finns hinder som påverkar atthögläsning och litteratursamtal inte sker på ett effektivt sätt i verksamheten. Dettagäller även samverkan med vårdnadshavarna som delvis saknas på vissa förskolor.

Språket är en väg in. Att kunna kommunicera på ett meningsfullt sätt och ta till sig information är avgörande för hur en kan delta i ett demokratiskt samhälle i stort. I en förskolekontext har förskollärare ansvar för att lägga grunden till barns språkutveckling och i denna studie vill vi synliggöra hur detta arbete kan te sig i förhållande till högläsning och barnlitteratur. Genom att använda öppna intervjufrågor har vi gett 14 förskollärare möjlighet att uttrycka sina erfarenheter och sitt pedagogiska tankesätt kring högläsning och dess inverkan på barns språkutveckling. Vårt resultat är tolkat utifrån ett sociokulturellt perspektiv och visar att det finns en stor medvetenhet i arbetet med högläsning, samt att förskollärare finner många faktorer och förutsättningar som kan gynna barns språkliga medvetenhet både selektivt och generellt.