En litteratur- och bildanalys av bilderboksserien Handbok för superhjältar (2017-2021) av Elias Våhlund och Agnes Våhlund. Analysen är gjord ur ett feministiskt perspektiv, varvid syftet är att granska hur karaktärernas könsmönster yttras i bokserien. I vår analys/tolkning har vi kommit fram till att karaktärerna i serien i huvudsak följer den traditionella föreställningen om kön och att serien innehåller dold sexism.

Den här studien omfattar förskollärares didaktiska val angående läsning och arbete med barnlitteratur i förskolan. Syftet är att belysa och problematisera förskollärares didaktiska val i samband med läsning i den pedagogiska verksamheten. Frågeställningen som ligger till grund för studien är Hur arbetar förskollärare med läsning och barnlitteratur i förskolan? Utifrån socialkonstruktionistisk vetenskapsteori har den insamlade empirin analyserats med hjälp av begrepp inom didaktiken som både teori och praktik samt didaktisk intuition. Materialet har samlats in genom intervjuer med fem förskollärare, som sedan transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. Resultatet presenteras i följande teman: Läsning som arbetssätt i verksamheten, Läsning vid maten, Den planerade verksamheten, Initiativtagare till läsning, Litteraturens tillgänglighet, Val av barnlitteratur, En god läsmiljö, Ett synliggörande av boken och E-böcker. Resultatet visar hur högläsning som metod används av samtliga förskollärare som deltog. Utifrån deras beskrivningar var syftet med deras högläsning framför allt att gynna barnens språkutveckling, men det användes också som en åtgärd för att samla ihop gruppen. Studiens slutsats är att förskollärare reflekterar kring läsning och de didaktiska valen som hör till som både en undervisningsmetod och som ett lärandematerial vilket kan innebära att det råder en viss tillit till böckerna i sig och att arbetet med dem sker framförallt i den spontana verksamheten.

Vi har ett samhälle och en skola som genomsyras av en strävan efter jämställdhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning på flickors och pojkars lika förutsättningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolåren är mycket fokus på läsning och läskunnighet. Men vad är det då eleverna läser och vad speglar texterna utifrån vår strävan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur. För att få svar på detta valde jag att analysera sex skönlitterära böcker som riktar sig till barn i åldern 6-9 år. I studien har jag utgått från både text och bild och analyserat dessa ur ett genusperspektiv. De sex böckerna tillhör de mest frekvent utlånade från Malmö stadsbibliotek. Syftet med undersökningen är att försöka urskilja vilka könsmönster som skildras i barnlitteraturen i relation till samhällets jämställdhetsmål. Resultatet visar på att barnen som gestaltas i böckerna oftast är fria från stereotypa könsmönster, flickor i större utsträckning än pojkar. Då manligt är den rådande normen är det accepterat att en flicka intar pojkiga egenskaper och roller medan en pojke ska förbli pojke. Pojkarna glöms bort i författarens önskan om att förmedla jämställda barn. På så sätt görs inte samhällets strävan för att uppnå jämställdhet mellan könen sig synlig i barnböckerna. De vuxna karaktärerna i urvalet befäster däremot i stor utsträckning det som traditionellt förväntas utifrån kön. Jag har kommit fram till slutsatsen att barnlitteraturen i urvalet med all sannolikhet är tidstypisk och visar på fria barn.Jag vill genom detta arbete belysa vikten av kunskap om genus för att kunna uppnå skolans mål i jämställdhetsarbetet.

I professionen förskollärare ingår ett jämställdhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förväntar sig olika saker av barn beroende på om dem är pojkar eller flickor är det som skapar ojämställdhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans värld, det vill säga förskollärarna. Ett steg för förskollärarna att arbeta mot ojämställdhet är att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen få en betydande roll. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare använder barnlitteraturen i verksamheten vid högläsningssituationer för att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollärare och den insamlade empirin analyserades utifrån ett genusperspektiv. I resultatet ser vi att samtliga förskollärare anser att barnlitteraturen har betydelse för barns identitetsutveckling och vi kan synliggöra att de använder litteratur för att motverka stereotypa könsroller samt vidga barnens tankar och föreställningar om vad det innebär att vara flicka respektive pojke. I slutsatsen knyter vi an vårt resultat till tidigare forskning som stärker barnlitteraturens betydelse för barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv.

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktärer framställs utifrån ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera är tre av Tove Janssons berättelser om Mumintrollet och hans vänner som utgavs för första gången 1948, 1954 och 1970, trots detta säljs de fortfarande i stor utsträckning och utlånas frekvent på bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt återkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att få reda på hur kvinnliga respektive manliga karaktärer beskrivs med hjälp av både inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och känslomässigt engagemang är något som tillskrivs de kvinnliga karaktärerna medan de manliga karaktärerna ägnar sig åt sig själva, är eller vill vara modiga. När karaktärera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan.

No description available.

Intresset för normkritiska perspektiv ökar, något som märks i allt från ­akademi och offentlig sektor, till kultur- och näringsliv. Med detta följer ett behov av att ta utveckla metoder för att omsätta ett normkritiskt perspektiv till praktisk handling. Normkritisk designforskning har blivit mer populär på senare år, med avhandlingar som omvandlas till praktiskt arbete. Medan normkritiskt perspektiv innebär att problematisera sociala normer, används normkreativitet i kontrast för att utveckla och förverkliga åtgärder för att ­motverka dessa normer. I kombination med varandra arbetar de bort från genus­normen och mot en intersektionell analys av normer som grund för ­kreativt arbete mot förändring. Det designarbete vi kommer i kontakt med i samhället formar vår omgivning, kultur och sättet vi ser på olika handlingar. En av de första interaktioner vi har med design är genom illustrerade barnböcker, som hjälper till att forma barnets självkänsla och förmåga att känna empati gentemot andra. Studien ämnar att utforska hur författare och illustratörer väljer att visuellt skildra HBTQ-personer i illustrerade barnböcker; i det här fallet undersöks ­specifikt omslagen. En kvalitativ innehållsanalys utfördes, där omslagen ­analyserades enligt tre normkreativa taktiker; The Camouflage Net, The Grater och The Garden Trowel. Analysen visade på att medan normkreativa taktiker ­användes, illustrerades HBTQ-personer oftare på ett sätt som skulle kunna tolkas som heteronormativt snarare än på ett sätt som tydligt illustrerade att personerna i fråga var just HBTQ-personer. I dagens samhälle är heterosexualitet normen, och att inte följa den normen ses som något annorlunda, konstigt eller rent ut sagt fel. Normkritiskt och ­normkreativt designarbete är en metod som används för att försöka motverka detta, men just nu paketeras normbrytningen gärna in på ett sätt som kan tolkas som heteronormativt. För att verkligen göra skillnad och normalisera olika identiteter och sexualiteter krävs det att dessa ställs i rampljuset och får ta lika mycket – eller till och med mer – plats som heterosexuella cis-personer. Mitt examensprojekt, butiken Iris, arbetar för att provocera och väcka ­uppmärksamhet till de som bryter heteronormen på ett sätt som tvingar alla att se, men även är inbjudande för de som behöver eller är positivt inställda till att normalisera alla sorts identiteter och sexualiteter.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av sitt arbete med läsmiljö, högläsning och barnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. För att söka svar på det har åtta förskollärare intervjuats. Bakgrunden redogör med stöd från kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och lagtexter. Den teoretiska utgångspunkten är en fenomenografisk ansats. Ansatsen är inom kvalitativ analys och används för att beskriva och analysera förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter. Studiens resultat visar att förskollärare har högläsning som en vardaglig aktivitet för att de månar om hur högläsning bidrar till barns språkutveckling. Studien riktar fokus på förskolans läsmiljö och hur förskollärare utformar den för att väcka nyfikenhet, läslust och intresse för högläsning hos barnen. Studien belyser även hur förskollärare väljer ut barnlitteratur samt olika sätt att arbeta med det. I diskussionen framgår hur läsmiljö, högläsning och barnlitteratur spelar viktiga roller i att främja barns språkutveckling. En av de viktigaste nycklarna för barns språkutveckling är att förskollärare skapar möjligheter för barns delaktighet i deras egen process.

Hjälten har varit en central karaktär i berättelser under lång tid och över hela världen. De flesta av oss har en idé om vad en hjälte är men den bilden förändras i takt med strömningar och ideal. Syftet med denna jämförande litteraturanalys är att titta på två olika hjältar och deras berättelser i två samtida barnböcker. Med utgångspunkt i olika traditionella beskrivningar av hjältemotivet jämför jag sedan den med framställningen av hjälten i dessa två samtida verk. Analysen undersöker även barndomsdiskursen med utgångspunkt i barnlitteraturteoretiska resonemang. Resultatet visar att böckerna presenterar två relativt olika typer av hjältar vars berättelser till stor del följer en traditionell struktur. Hjältarna innehar till olika grad traditionella hjälteegenskaper men förmedlar utöver detta ideal som initiativrikedom, ansvarsfullhet och självständighet. Resultatet diskuteras sedan ur ett didaktiskt perspektiv i relation till användandet av dessa två verk i en undervisningssituation. Det litterära mötet med de annorlunda hjältarna kan ge eleverna möjligheten att spegla sig i protagonisten och dess berättelse och lärare kan använda dem för att diskutera allt från individuella till globala frågor i undervisningen.

Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ textanalys av Moni Nilssons bok Så mycket kärlek kan inte dö. Syftet är att analysera hur sorg porträtteras i boken. Men även att diskutera hur man som lärare kan använda skönlitteratur i undervisningen för att främja sorgebearbetning. Syftet grundar sig i att jag under min utbildning saknat metoder kring hur man kan arbeta med värdegrundsfrågor i klassrummet. Det är också något jag insett genom min studie att lärare tycker är svårt. Ett av målen är att bidra med kunskap till kommande och redan arbetande lärare, samt att ge förlag på en metod som kan användas i arbetet med sorg och värdegrund i stort.Resultatet visar att Så mycket kärlek kan inte dö porträtterar sorg på flera olika sätt. Samt att sorgen kan omsluta mer än att en närstående dör, till exempel förlust av nära vänner och fritidsintressen man tidigare älskat. Resultatet visar att sorg kan te sig på olika sätt, genom tårar, ilska, ensamhet men också hopp. Uppsatsen landar i litteratursamtal och läslogg som goda metoder för att arbeta med sorg i klassrummet.