Barnlitteratur är en viktig del av förskolans utbildning och utgör ofta grunden för undervisningsaktiviteter och temaarbeten. Böcker och berättelser är också är viktiga för barns egen lek och egna aktiviteter. Av förskolans läroplan framgår att barnen ska ha ett reellt inflytande över sin utbildning. Det är därför intressant att undersöka vilka möjligheter förskolans barn har att påverka den litteratur som används i förskolans undervisning. Syftet med den här studien är att undersöka vilken möjlighet till inflytande barn har över barnlitteraturen i förskolans undervisning. Studien har genomförts genom intervjuer med sex stycken förskollärare från tre olika förskolor. Intervjumaterialet har organiserats och tematiserats utifrån en kulturanalytisk utgångspunkt. Resultatet visar att barns möjlighet till inflytande över barnlitteraturen i förskolans undervisning är litet och att det begränsas av faktorer som ojämlika maktförhållanden mellan barn och förskollärare, av förskollärarnas uppfattning av utbildningsuppdraget och av rådande kulturella normer.

I vår uppsats analyserar vi regnbågsfamiljer och deras framställning där vi utgår från två bilderböcker: Malins mamma gifter sig med Lisa och Noras pappor ska gifta sig – med varandra!.Syftet med vår uppsats är att undersöka hur familjekonstellationer utanför normen framställs i bilderböcker. Vi vill i vår uppsats ta reda på om och hur de utvalda bilderböckerna kan kopplas till barns identitetsskapande samt hur de verkar för att bryta normer.För att ta reda på detta gör vi en kvalitativ tematisk studie som baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar, artiklar och examensarbeten.Resultatet visar att barnlitteratur som handlar om familjekonstellationer utanför normen är viktig både för barn som själva lever i liknande familjekonstellationer men även för andra barn som inte gör det då deras världsbild e

Barnböcker är en stor del av barns uppväxt. Men vad är det vi ge barnen egentligen? Barnlitteratur har kritiserats för att vara mansdominerande i sin handling och karaktärer. Vi har därför valt att studera hur stereotypa könsnormer ger sig uttryck i barnlitteratur och även hur kvinnor och män framställs. Syftet med denna studie är att analysera hur könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi analyserat åtta barnböcker. Böckerna är slumpmässigt utvaldafrån biblioteket och riktar sig till barn i förskoleåldern. Metoderna som har använts för att analyseraböckerna är diskursanalys och Nikolajevas schema som tydliggör stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper. Vi ser ett skifte i den förra mansdominerade barnlitteraturen, den kvinnliga representationen har ökat och är procentuellt fler än männen till antal. Trots en ökad kvinnlig delaktighet i barnböcker så kan vise att stereotypa könsnormer fortfarande är en del av barnlitteraturen. Dock kan vi se i vårt resultat enviss skillnad i hur män och kvinnor beskrivs och motsäger tidigare forskning. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

Studiens syfte är att utifrån ett fokus på känslor studera hur genus konstrueras genom framställningen av huvudkaraktärer i fem barnböcker som används i grundskolan. Barnlitteraturen som analyseras har huvudkaraktärer av båda könen. En komparativ metod används för att besvara studiens syfte och två forskningsfrågor som är följande Vilka känslor och egenskaper ger de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna uttryck för? Hur förhåller sig huvudkaraktärernas känslor och egenskaper till stereotypiska genuskonstruktioner? Vår tolkning bakom huvudkaraktärers känslor och egenskaper stödjer sig på hur stereotypiska genuskonstruktioner beskrivs i Barnbokens byggklossar skriven av Maria Nikolajeva.   Framställningen av huvudkaraktärernas känslor i fem barnböcker visar att böckerna inte helt följer manliga respektive kvinnliga könsstereotyper. Eftersom flickorna uppvisar både manliga respektive kvinnliga känslor och egenskaper. Hos pojkarna uppvisar det större skillnader där majoriteten bryter mot den manliga könsstereotypen genom att uppvisa enbart kvinnliga känslor och egenskaper.

Bakgrund Redan tidigt i små barns liv lär de sig vad som är lämpligt beteende utifrån deras kön, vilket är en följd av konstruerade könsnormer. Barn lär sig inte enbart vad som är lämpligt beteende hemifrån utan även i skolan och genom olika medier (Eriksson &amp; Gottzén, 2020, s. 21, 25). I lärarens uppdrag ingår det att motverka könsmönster som kan begränsa eleverna (Lgr11, 2019, s. 6).Tidigare forskning har visat att samtal kring barnlitteratur är ett effektivt sätt att närma sig genusnormer, eftersom sagor och berättelser kan innehålla flera stereotypiska normer (Eriksson &amp; Gottzén, 2020, s. 25). Det är därför viktigt för lärare att undersöka vilka budskap som uttrycks om genus i barnlitteraturen som eleverna tar del av. Syfte Syftet med studien är att, ur ett didaktiskt perspektiv, undersöka hur genusnormer uttrycks i ett urval av barnlitteratur, genom en multimodal analys. Metod Ett socialsemiotiskt perspektiv har legat till grund för studien och en multimodal diskursanalys har genomförts på den utvalda barnlitteraturen. Studiens empiri har valts ut genom sökningar på biblioteket och på topplistor hos tre internetbokhandlare, samt genom observation under tidigare VFU-perioder. De semiotiska resurserna färg, illustration och skrift har valts ut till analysen för att tillsammans med den textuella metafunktionen ge svar åt studiens frågeställningar. Resultat Den multimodala diskursanalysen har visat att de utvalda semiotiska resurserna är mer eller mindre framträdande i texterna, men att resurserna samspelar för att erbjuda mening och betydelse till läsaren. Studien visar även att genusnormer uttrycks i barnlitteraturen, vilket erbjuder olika budskap om hur man bör uppträda beroende på kön. Studiens resultat visar även att barnlitteraturen bryter tidigare konstruerade normer om genus, vilket då kan erbjuda en annan mening och betydelse för läsaren.

No description available.

Denna studie handlar om förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barnlitteratur och vilka undervisningsmetoder som detta arbete involverar. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver sitt didaktiska arbete med barnlitteratur i svensk förskola. Den utgår från följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare att de använder undervisningsmetoder i arbetet med barnlitteratur? Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer är metoden för att samla in empiri. Empirin analyseras utifrån Eidevald och Engdahls redogörelse om undervisning och utifrån ett socialkonstruktionistiskt vetenskapligt perspektiv. Förskollärarna i studien beskrev hur de på olika sätt använde sig av undervisningsmetoder i arbetet med barnlitteratur. Studiens slutsats är att barnlitteraturen används av förskollärare som ett verktyg för att gynna barnens språkutveckling, ge dem möjlighet att samarbeta där barnens intresse utformar undervisningen, vilket tyder på att förskollärarna har tillit till barnlitteraturen och att arbetet med det sker både i den spontana och planerade undervisningen.

Studien undersöker hur och i vilken utsträckning och fattigdom skildras i bilderböcker. Urvalet av bilderböcker är från Kulturrådets Bokgåvor till förskolan för åldrarna 0 till 6 år,sammantaget 98 bilderböcker utgivna mellan 2016 och 2019. Genom innehållsanalys och stöd med idéer från kritisk diskursanalys analyseras urvalet ur ett fattigdomsperspektiv. Syftet med studien är att besvara vilka typer av fattigdomskategorier och vilka fattigdomsdiskurser som gestaltas respektive konstrueras i den statliga bilderboksdistributionen till förskolor. 16 bilderböcker har kategoriserats från det totala urvalet som fattigdomsskildringar. Fattigdom som konsekvens av krig och flykt och fattigdom som ett utomeuropeiskt fenomen är de mest enhetliga kategorierna som skildras i urvalet. Ekonomisk utsatthet framställs i dessa böcker i en nöddiskurs där fattigdom konstrueras som ett rent materiellt fenomen snarare än att belysa relationella aspekter. Det pågår i relation till nöddiskursen en assimilationsdiskurs där det sociala språkligautanförskapet som följer av att fly till ett nytt land utgör en del av utsattheten. Lösningarna i urvalets böcker är att lära sig majoritetssamhällets språk och normer. Fattigdom förekommer också kopplat till ohälsa och missbruk utan djupare förklaring. Fattigdom har i flera böckeren funktion att förstärka privilegierades dygder som givmildhet, mod och styrka. Detta görs delvis genom att framställa individer i fattigdom som oförmögna att själva lösa egna problem och delvis genom att framställa individer i fattigdom som ett hot mot majoritetssamhället genom kriminalitet. Där fattigdom konstrueras innanför välfärdsstaten observeras denindividualistiska diskursen där faktorer som låg utbildningsnivå, psykisk ohälsa och missbruksproblematik står som orsaker till fattigdom och förknippas med begränsad handlingskapacitet och ohederlighet. Fattigdom som ett relativt fenomen är den minst förekommande kategorin i urvalet. Berättelser med inifrånperspektiv där karaktärer i fattigdom ifrågasätter eller utmanar den sociala ordningen förekommer i två av bilderböckerna. Den relationella diskursen framställer fattigdom som en konsekvens av diskriminerande och ekonomiska strukturer snarare än individuella problem samt att fokuset är på den sociala klyftan mellan rik och fattig i stället för absolut materiell nöd. I urvalet figurerar även en rättighetsdiskurs som genom att synliggöra individer i ekonomisk och social utsatthet ställer frågor om vad som är en trygg och säker barndom.

Animals has long been present as characters in children’s literature. The most common use of animals is by portraying them somewhat anthropomorphized - in other words by attributing them with human features. Therefore the following questions arise: how does animals become humanized, what features do they possess and and how different anthropomorphized species relate to one another? This study will focus on the presentation of animals in children’s literature. With the help of the following terms: anthropomorphism and person portrayal, we will analyse ten different children’s books with anthropomorphized animals to see what human features and characteristics they possess. For the purpose of our analysis we categorized the animals by their diet: carnivores, omnivores and herbivores. The result are: only communication capability had been given to all of the animals. The rest of the human features was clothes, tools and human walk that was distributed among the animals according to the books content and author. Finally we found a connection between the amount of cloths the animals were wearing and the level of anthropomorphism applied to them. In other words the more clothes the animals are given the more human features they possess.

No description available.