Today there is no digital attendance system in a leisure home in Karlstad commune, instead the current system consists of pen and paper. Since their current system for checking the attendance takes up a lot of time and labor, they desire a digital system to handle the attendance. The goal of this project is to develop an attendance system in the form of a web application to ease up the staff work with the check in and check out. The system is intended to be used as a base for further development. The result is an attendance system in the form of a web application that can easily be accessed through mobile devices if they are on the same network. The system can handle check in and check out but also other statuses such as sick and vacant together with other administrative settings. The system also provides a complete history of all events. / I dagsläget finns det inget digitalt närvarosystem på ett fritidshem i Karlstads kommun, utan det nuvarande systemet består av papper och penna. Då deras aktuella system för att kontrollera närvaro tar upp mycket tid och arbetskraft önskas det ett digitalt system. Målet med detta arbetet är att utveckla ett närvarosystem i from av en webbapplikation i syfte med att underlätta personalens arbete med in- och utcheckningar. Systemet är tänkt till att kunna användas som grund för vidareutveckling. Resultatet är ett närvarosystem i form av en webbapplikation som enkelt kan nås genom mobila enheter om de är på samma nätverk. Systemet kan hantera in- och utcheckningar men även andra statusar som t.ex. sjuk och ledig samt administrativa inställningar. Systemet tillhandhåller även en komplett historik över alla händelser.

Diss. Sundsvall : Mittuniversitetet, 2007.

Parallellt med det stora antalet dödsfall är minskningen i det totala utbudet av barnomsorg ytterligareen konsekvens av Coronapandemin. Skolor och förskolor stängdes som en följd av restriktioner varpå diskussioner lär ha uppstått i hemmen gällande vem av vårdnadshavarna som ska ta hand om barnen. Ett ökat antal VAB-dagar stärker mödrars förhandlingsläge inför besluttagandet, vilket genererar en ökning av fäders åtagande. Denna studie har försökt besvara huruvida minskat utbud av barnomsorg, till följd av pandemin, påverkat arbetsutbudet samt hur jämställdheten påverkats hos småbarnsföräldrar. Analys görs med DD-metoden och baseras på data från SCB. Inga resultat var statistiskt signifikanta. Däremot finns en antydan om att såväl arbetsutbudet som könsskillnaden, i faktiskt arbetade timmar per vecka, har minskat i Sverige för småbarnsföräldrar i jämförelse mot föräldrar med stora hemmaboende barn. Med stora reservationer för statistisk osäkerhet, ger resultaten en glimt av hopp om en ljusare framtid med delvis färre restriktioner och förhoppningsvis bättre förutsättningar för en mer jämställd föräldraledighet i det svenska samhället. För att säkerställa denna studies resultat krävs emellertid ytterligare forskning kring ämnet.

Tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att prioritera omsorgsfrågor i högre grad än män gör. Det har även i en undersökning för perioden 1976–1997 bevisats ett samband mellan andelen kvinnor i Sveriges kommunfullmäktige och offentliga konsumtionsmönster. Nutida forskning har dock indikerat att könsskillnader bland Sveriges förtroendevalda avtagit sedan mitten på 1990-talet. Denna uppsats syftar till att vidare undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i kommunfullmäktige och kommunernas offentliga konsumtionsmönster. Analysen baseras på data för perioden 1995–2013 och de beroende variabler som undersöks är barnomsorg samt individ- och familjeomsorg, som andel av summan av kommunens kostnader för all sin verksamhet med undantag för affärsverksamheten. Effekterna skattas med hjälp av paneldataregressioner med fixa effekter. Studien finner inga säkerställda samband mellan andelen kvinnor i kommunfullmäktige och kommunens kostnader för barnomsorg och individ- och familjeomsorg.

<p>Stress har alltid förekommit hos våra förfäder då var det en instinkt på kamp eller flykt. Men i dag utsätts vi för stress i olika former. Positiv stress är bra för oss, det ger oss energi då vi ställs inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstår när vi ställs inför höga påfrestningar och kontrollen går förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan både fysiskt och psykiskt. Det gäller att hitta en balans mellan den negativa och positiva stressen för att hälsan ska vara god. Men tyvärr tycks den negativa stressen öka i samhället. Detta kan drabba både vuxna och barn på olika sätt. Arbetet kommer att belysa den negativa stressen samt det förebyggande arbetet mot negativ stress på förskolan.</p><p>Det övergripande syftet med detta examensarbete var att undersöka fem förskollärares uppfattningar om barn och stress på förskolan. Dessa frågeområden har varit centrala i vår studie. Vad orsakar stress hos förskolebarn? Hur arbetar förskollärare för att undvika att barn blir stressade?</p><p>Vi valde kvalitativa intervjuer som metod därför det kunde bidra till en nyanserad bild av förskollärarnas uppfattningar angående barn och stress på förskolan. Intervjuerna utfördes på två olika förskolor med både kvinnliga och manliga förskollärare. Resultaten i studien visade att flertalet av förskollärarna upplevde stress på sitt arbete. Studien visade  att stress kunde förekomma i olika former hos barnen och hos personalen i verksamheten. Det framkom också att det fanns många olika omständigheter som kan skapa stress i förskolans verksamhet. Resultaten i studien visade på informanternas uppfattningar kring det betydelsefulla arbetet att förebygga stress på förskolan. </p>

<p>Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor.</p><p>Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras.</p>

Stress har alltid förekommit hos våra förfäder då var det en instinkt på kamp eller flykt. Men i dag utsätts vi för stress i olika former. Positiv stress är bra för oss, det ger oss energi då vi ställs inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstår när vi ställs inför höga påfrestningar och kontrollen går förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan både fysiskt och psykiskt. Det gäller att hitta en balans mellan den negativa och positiva stressen för att hälsan ska vara god. Men tyvärr tycks den negativa stressen öka i samhället. Detta kan drabba både vuxna och barn på olika sätt. Arbetet kommer att belysa den negativa stressen samt det förebyggande arbetet mot negativ stress på förskolan. Det övergripande syftet med detta examensarbete var att undersöka fem förskollärares uppfattningar om barn och stress på förskolan. Dessa frågeområden har varit centrala i vår studie. Vad orsakar stress hos förskolebarn? Hur arbetar förskollärare för att undvika att barn blir stressade? Vi valde kvalitativa intervjuer som metod därför det kunde bidra till en nyanserad bild av förskollärarnas uppfattningar angående barn och stress på förskolan. Intervjuerna utfördes på två olika förskolor med både kvinnliga och manliga förskollärare. Resultaten i studien visade att flertalet av förskollärarna upplevde stress på sitt arbete. Studien visade  att stress kunde förekomma i olika former hos barnen och hos personalen i verksamheten. Det framkom också att det fanns många olika omständigheter som kan skapa stress i förskolans verksamhet. Resultaten i studien visade på informanternas uppfattningar kring det betydelsefulla arbetet att förebygga stress på förskolan.

Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor. Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska kvinnliga studenter med barn under 10 år kombinerar studier på universitetsnivå och föräldraskap. För den här kvalitativa studien tillämpades intervjuer som datainsamlingsmetod. Datamaterial analyserades tematiskt. Datainsamlingen bestod av 13 semi-strukturerade intervjuer. Huvudkriteriet krävde att deltagarna i studien 1) vara mamma till barn på max 10 år, 2) vara student på ett svenskt universitet. Den tematiska analysen genererade sex teman: Planering och prioritering som berör hur respondenterna planerar och prioriterar för att axla de dubbla ansvarsrollerna av att vara mamma och student. Tidspress och att vara en närvarande mamma/partner/vän som handlar om den tidspress respondenterna upplever som studerande mammor och vilka konsekvenser den har på deras relationer. Stöd från anhöriga och samhället avser för vilket stöd respondenterna får/behöver från sina anhöriga och från samhället. Ekonomi, handlar om hur respondenternas ekonomi påverkats av att vara studerande mammor samt hur de får ekonomin att gå runt. Känsla av att vara otillräcklig och sviktande självkänsla tar upp respondenterna känsla av otillräcklighet samt hur det påverkar självkänslan hos respondenterna. Motivation till studier och förväntningar på framtiden avser, syftet med respondenternas val att studera och förväntningar av utbildning som eventuellt ska ge bättre jobbmöjligheter och livskvalitet i framtiden.

Diss. Göteborg : University, 2002.