Följande studies syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som deltidsanställda kvinnor inom den kommunala barnomsorgen upplever att de har till att kunna öka sin sysselsättningsgrad till en heltidsanställning. Det är ett aktuellt ämne idag eftersom det redan idag råder brist på utbildad personal inom förskoleverksamheten. Vidare visar den demografiska utvecklingens framtidsprognoser att fler barn kommer att behöva barnomsorg i framtiden samtidigt som verksamheten utmanas av stora pensionsavgångar. Om fler väljer att arbeta heltid skulle det kommande rekryteringsbehovet minska. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån innefattar områden som Work Life Balance, krav, kontroll och socialt stöd, ansträngning och återhämtningsmodellen, möjlighetsstrukturen och genussystemet. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten belyser att det är mycket individuellt vad kvinnorna upplever som orsaker till sin deltidsanställning samt vilka hinder och möjligheter de ser till en heltidsanställning. Återkommande teman är dock vikten av återhämtning, arbetsmiljö, arbetsbelastning både i hemmet och på arbetet. Genusnormer framträder som högst relevanta för hur många av kvinnorna upplever krav och förväntningar som de ställer på sig själva. Kvinnornas huvudsakliga skäl till att arbeta deltid är relaterat till att deras tid och energi inte räcker till för att kunna balansera mellan arbetslivets- och privatlivets krav.

Denna studie tar upp olika faktorer som spelar in i familjedaghem och dess verksamhet och hur/om familjedaghem kan vara ett alternativ till förskolan utifrån föräldrars och dagbarnvårdares erfarenhet. Studien tar upp skillnader i de pedagogiska verksamheterna och skildrar dessa i texten. De frågeställningar som studien baseras på är: Hur kommer det sig att föräldrarna har valt att ha sina barn på familjedaghem istället för förskolaoch Finns det några tydliga skillnader i den pedagogiska verksamheten på familjedaghem och förskola utifrån dagbarnvårdarens och föräldrars erfarenheter? Tidigare forskning inom detta område har bland annat tagit upp dagbarnvårdares yrkesstatus, olika typer av barnomsorg samt föräldrarnas syn på verksamheten i familjedaghem. Studien är utförd utifrån kvalitativa metoder med intervjuer och enkätundersökning. Studien är gjord på ett familjedaghem där dagbarnvårdaren, föräldrarna samt dagbarnvårdarens chef blivit inkluderade. Resultat visar på betydelsen av en liten barngrupp både för barn samt föräldrar. Det har också framkommit att de primära faktorerna vad gäller varför föräldrar väljer denna barnomsorg är trygghet och gruppkonstellationen.

Diss. Örebro : Univ., 2004.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas upplevelser kring svåra beslut rörande barn och unga, i relation till den professionella etiken och personliga moralen. Ambitionen var att genom vår studie ge en ny kunskap och ökad förståelse kring socialsekreterarnas syn och upplevelser gällande den professionella etiken och personliga moralen vid beslutsfattande. Studien grundas i en hermeneutisk metodansats utifrån ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt kring Meads begrepp I/ME, rolltagande och den generaliserade andre samt Hochschilds begrepp emotionellt arbete och tillit. Samtalsintervjuer genomfördes med 10 socialsekreterare runtom i Sverige för att få en övergripande bild av fenomenet. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete präglas av en balans mellan närhet och distans som visas genom fyra dilemman som innehåller spänningar. De fyra dilemman som lyfts fram är: personlig relation eller professionell roll?, hålla inne eller släppa ut känslor?, magkänsla eller regelverk? och slutligen mediebild eller verklighet? Dessa dilemman kan definieras som fyra pusselbitar i samma pussel som handlar om att ha rätt balans mellan närhet och distans. I helhet är det svårt att förena närhet och distans och därför behövs en balans mellan dessa två.

Titel: Oro hos förskolepersonal vid misstankar om barn som far illa. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka kunskap, inställning, och erfarenheter som anställd förskolepersonal i Gnosjö kommun har gällande att anmäla misstanke eller kännedom om att barn far illa.   Metod: Den metod som använts är pappersenkäter som skickats ut med post. Anställda på de kommunala förskolor samt en fristående privat förskola i Gnosjö deltog i enkätundersökning. Undersökningen inkluderade både öppna och slutna frågor tillsammans med 3-stegs vinjetter. Resultat: Få orosanmälningar görs av förskolepersonal och kunskapshöjande insatser efterfrågas av förskolepersonalen, trots att majoriteten anger att de har kunskap om orosanmälningar. Förskolepersonalen upplever till viss del bristande stöd av socialtjänsten, men stöd inom personalgruppen. Det finns samband mellan antal yrkesverksamma år och delaktighet i orosanmälningar. Förskolepersonalen beskriver oro för konflikter med föräldrar vid orosanmälan. Dessutom beskrivs att det förekommer att deras rektor hindrar orosanmälningar. Slutsats: Slutsats: Det finns ett behov av de kunskapshöjande insatser som önskas av förskolepersonalen, för att öka kunskap om orosanmälningar från förskolan som det finns en avsaknad av. / Title: Concern among preschool-staff in case of suspicion of children being maltreated Purpose: The thesis aims to investigate knowledge, attitudes, and experiences of preschool-staff in Gnosjö municipality concerning reporting suspicions or knowledge of child maltreatment.  Method: The method used for data collection is questionnaires sent out by post. Employees at the municipal preschools and an independent private preschool in Gnosjö participated in a survey. Questionnaires included both open and closed questions along with 3-step vignettes. Results: Few reports of concern are made by the preschool staff and they request knowledge-raising efforts, despite the majority describing that they have knowledge of reports of concern. The preschool staff experience a lack of support from social services, but experiences support from their staff group. There is correlation between years of work experience and participation in reports of concern. Preschool staff describe fear of conflicts with parents when reporting concern. They also described that their manager could prevent reports of concern. Conclusion: There is a need for the knowledge-raising efforts desired by the preschool staff, to increase knowledge of reports of concern from the preschool, of which there is a lack.

This study deals with the qualities of professionalization of public child welfare. Its relationto general social policy is emphasized. The potentials of welfarism are explored as a part ofthe study of crisis of legitimacy and rationality prevalent in welfare systems.The special situation of child welfare in Iceland with a large variation in local socialservices forms an important background of the work. This is related to sociologicaltheorizing and a position taken turns against viewing professionalization as an accumulatingprocess of power as well as the opposite, the blindness of belief in extensive professionalismas a means for creation of "the good life". The line of "family-state-individual" is traced inrelation to the emergence of social work. Child welfare is found to be imprisoned bytradition, since the idea behind children's placement is not thoroughly explored. The issueof a noted technifying and expansive tendency of professional action in cases of child abuseand custodial disputes is treated. A biased treatment of the family is here called "the childwelfare trap". The search for qualities in what traditionally is identified as "bad parenting" infoster care is suggested to be a potential to transcend central dilemmas of the field.A documentation study of poor relief and the support of mothers in the capital of Iceland,Reykjavik of th e 1930's showed an early coexistence of administrative and client-centeredapproaches. In a survey of records on children's placements in the capital of Icela nd,Reykjavik, it was confirmed that this work in an organization with professional employeeswas predominantly bureaucratic and not child-centered, also other results were similar asfound in Nordic studies. In an interview study of two small towns a passivity was shown toprevail in a laymen dominated child welfare practice at the cost of c hildren's needs, whileschool and day care provided support for families. Three significant achievements emergingin interplay with professionalization of social child care, found valid for the Icelandic çase,are seen as having lead to an increased societal sensitivity to deal with human problems.This has created a new acknowledgement of children's right to well-being despite seriouspractical limitations. Due to coexistent conflicting professional practices, a relative absenceof reg ulation and modernizing of services occurring simultaneously with the revision ofwelfarism, a space of action is presumed to exist for shaping of an outline of new practices.Theoretically opposing views on professionalization act as a kind of negative dialectic, onecentered on reproduction of existing practice, the other by presenting a gloominess of anempty-handed doctrine. The analyses of societal changes and child welfare are seen asfrequently ignoring the search for potentials to hand over power to children, not only bygender-blinaness, but by an age-neutrality which excludes children. The "deepening ofwelfare state crisis" is presumed to constitute a required possibility of a new kind of selfreflectionamong professionals. It is suggested that qualitative aspects of commonlyaccepted societal dichotomies will be challenged by the revision of welfare systems and thatthis creates a potential of a reshaping of pr actices, including the support-control dilemmaof c hild welfare. / digitalisering@umu

Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad. Dessa har sedan analyserats genom en regressionsanalys och slutsatsen är att ideologi som variabel inte inverkar på en kommuns reformbenägenhet, utan visar främst att stigberoende, isomorphism och kommuners ekonomiska situation är avgörande för kommuner ska välja att lägga ut barnomsorg på entreprenad.

Syftet med studien har varit att undersöka hur äldre personer ser tillbaka på sin barndom och vardag i barnomsorgen 1940–1950. Genom muntlig historia som teori analyseras de minnen och berättelser som har samlats genom en enkät och textdiskussion från 16 personer via forum på internet. Resultatet visar att informanterna i sina svar separerade mellan formell och informell barnomsorg. Jag har valt att kalla det förstnämnda för barnomsorg och det sistnämnda för omsorg om barn. Detta bidrar med förståelse om de olika sfärer barn kunde röra sig emellan och de resurser som fanns att tillgå för familjer. Minnena beskrev även upplevelser kring vissa aktörer och det sinnliga som framträdde som viktiga i vardagen samt de förutsättningar och barnsyn som kan urskiljas i deras barndomar. De insamlade berättelserna ger en personlig prägel och lyfter fram vardagliga detaljer som ibland saknas i historieskrivningar kring den svenska barnomsorgen. / The purpose of the study has been to investigate how older people look back on their childhood and everyday life in childcare 1940–1950. Through oral history as the theory of choice, the memories and stories that have been collected through a survey and text discussion from 16 people via a forum on the internet has been analyzed. The results show that informants in their answers separated between formal and informal childcare. I have chosen to call the former childcare and the latter care of child. This contributes to an understanding of the different spheres children could move between and the resources available to families. The memories also described experiences about certain actors and the senses that appear to be important in everyday life, as well as the conditions and views of children that can be discerned in their childhoods. The collected stories give a personal touch and highlight everyday details that are sometimes missing in historical writings about Swedish childcare.

The purpose of the study is to describe how the relationship between preschool and parents is experienced in everyday life, and if there are differences based on the parents' gender. To study this, Sara Lawrence Lightfoot's sociological theory about the relationship between parents and school is used. With the support of Yvonne Hirdman's gender system, the gender perspective in the relationship is highlighted. First, parents were interviewed in groups. Then, their views were applied in the interview guide for individual interviews with preschool teachers. Through a thematic analysis became the conclusion that the relationship is perceived as mostly positive. Security, trust, individualization, good communication, consensus, authenticity are words that describe a good relationship according to the interviewees. This is achieved by prioritizing the relationship through physical meetings that are supplemented via digital platforms. There are tendencies that show that the relationship differs between mothers and fathers. Fathers tend to signal ignorance and disinterest in cooperation. For practical reasons, it is therefore easier for mothers to be responsible for the primary responsibility for a functioning everyday life. This means that preschool staff choose to contact mothers before fathers because that’s the easiest way to achieve the best for the children. / Syftet med studien är att beskriva hur relationen mellan förskola och föräldrar upplevs i vardagen, samt om det finns skillnader utifrån föräldrarnas kön. För att studera detta används Sara Lawrence Lightfoots sociologiska teori om relationen mellan föräldrar och skola. Med stöd av Yvonne Hirdmans genussystem lyfts genusperspektivet i relationen. Först intervjuades föräldrarna i grupp. Därefter applicerades deras synpunkter i intervjuguiden för individuella intervjuer med förskollärare. Genom en tematisk analys blev slutsatsen att relationen upplevs som mestadels positiv. Trygghet, tillit, individualisering, god kommunikation, konsensus, autenticitet är ord som beskriver en god relation enligt intervjupersonerna. Detta uppnås genom att prioritera relationen genom fysiska möten som kompletteras via digitala plattformar. Det finns tendenser som visar att relationen skiljer sig åt mellan mammor och pappor. Pappor tenderar att signalera okunnighet och ointresse för samarbete. Av praktiska skäl är det därför lättare för mammor att ha huvudansvaret för en fungerande vardag. Det innebär att förskolepersonal väljer att kontakta mammor före pappor eftersom det är det enklaste sättet att uppnå det bästa för barnen. / <p>2024-05-31</p>

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare inom relationsvåldsteamet och barnenheten i två kommuner definierar respektive upptäcker eftervåld, samt hur samverkan mellan enheterna påverkar stödet till våldsutsatta. Gruppintervjuer utfördes med sex socialsekreterare. Resultatet visade att eftervåld definieras som en subtil fortsättning av tidigare våld, ofta genom psykologisk kontroll och manipulering av gemensamma barn. Relationsvåldsteamet använder verktyg som FREDA för att identifiera våld, medan barnenheten sällan diskuterar våld i specifika termer, vilket kan leda till att efter våld misstas för relationskonflikter. Studien belyser också skillnader i samverkan mellan enheterna i två kommuner. I den mindre kommunen möjliggör fysisk närhet effektivare samverkan, medan en gemensam mottagningsenhet i den större kommunen har förbättrat samordningen. Utmaningar för samverkan inkluderar brist på insyn och samordning vid ärendeöverlämningar med konsekvensen av fragmenterade arbetsprocesser och svårigheter att erbjuda heltäckande stöd. Studien betonar behovet av regelbundna uppföljningsmöten och kompetensutveckling för att stärka samverkan och förbättra stödet till våldsutsatta. / The study investigated how social workers in domestic violence teams and child units define and detect post-separation violence, and how their collaboration affects support for victims. Group interviews with six social workers revealed that post-separation violence is seen as subtle continuation of previous abuse, often involving physiological control and manipulation of shared children. Domestic violence teams use tools like FREDA to identify violence, whereas child units rarely discuss it in specific terms, potentially mistaking it for spousal conflicts. The study highlights differences in collaboration between two municipalities: in the smaller municipality, physical proximity enhances collaboration, while a shared reception unit in the larger municipality has improved coordination. Challenges include a lack of transparency and coordination during case transfers, resulting in fragmented processes and difficulties in providing comprehensive support. The study emphasizes the importance of regular follow-up meetings and professional development to strengthen collaboration and improve support for domestic violence victims.