No description available.

Vi ville undersöka hur lärarna på högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville även ta reda på när lärarna bedömer sina elever samt granska deras tillvägagångssätt. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in på ljudband. Sex intervjuer står som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pågick under en veckas tid. Intervjufrågorna delades ut i förväg så att lärarna skulle kunna förbereda sig inför intervjuerna och svara så djupt som möjligt Det visade sig att samtliga delar samma kunskapssyn. De ser kunskap som en kontinuerlig utvecklingsprocess där eleven, efter införskaffade faktakunskaper, skall visa på en djupare reflektion och förståelse. Det har även framkommit att lärarna gör en kontinuerlig bedömning av eleverna under terminens gång. Även elevens uppförande togs i beaktning vid bedömningssituationer. En annan intressant aspekt har visat sig vara det faktum att, trots att lärarna har en förenlig kunskapssyn med läroplanen som premierar ett målrelaterat synsätt, så vill de ändå hellre att elever snarare ska uppvisa bra resultat (ett bra betyg), än att uppnå de strävansmål som finns i läroplanen.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting. Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete. Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet. Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting. Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete. Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet. Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.

Sammanfattning Den här uppsatsen är skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: skiljer sig elevernas uppfattningar inom ämnet beroende på om de går ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkätundersökning som totalt 127 elever från 3 gymnasieskolor i Gävleborgs län fyllt i har jag fått fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever från yrkesförberedande program är mer för en bedömning av ordning och uppförande än elever från studieförberedande program.     De har den gemensamma åsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument. Gymnasielevers attityder kring ämnet ordning och uppförande var överlag positivt men elever från båda programmen uttryckte sin oro för att det skulle påverka relationen mellan elever och lärare så som fjäsk från eleverna och missbruk från lärarnas sida.

<p>Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.</p><p>Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.</p><p>Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet.</p><p>Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.</p><p>Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.</p><p>Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet.</p><p>Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.</p>

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt och förekommer i olika grader. Trots detta finns det fortfarande brister i bedömningen och därmed också i behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedömer patienter med postoperativ smärta. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaser. Dessa artiklar analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2003) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att det finns olika sätt att bedöma smärta på. De var att lita på vad patienten säger, kroppsspråk och ansiktsuttryck, mätinstrument samt tidigare erfarenheter. Slutsats: Olika bedömningssätt är bra vid olika tillfällen samt att sjuksköterskor anser att ett visst bedömningssätt passar bäst för just dem, detta kan vara till grund för det faktum att många patienter idag inte får en adekvat smärtlindring. Bedömningen bör vara individanpassad eftersom alla patienter har olika förutsättningar.

Enligt denna undersökning identifieras läraretiken som en blandning av de tre stora områdena av etiska teorier, det vill säga konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. Läraretik hämtar sin etik från olika områden av samhället såsom humanism, miljöetik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk etik. Detta är ett problem då lärarna individuellt måste agera utifrån en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen enhetlighet i lärares agerande vilket skadar lärares möjligheter till professionalisering. Det noteras också hur avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk förhindrar både etiskt handlande och en eventuell professionalisering. Förslag som lagts fram för bidra till en professionalisering är bland annat att lyfta en mer objektiv etik istället för en pluralistisk relativ etik som baseras på konsekvensetik, pliktetik eller dygdetik. I praktiken agerar lärare etiskt pluralistiskt. Yrkesprinciperna för lärare är något mer lutat åt pliktetik med dess regler och riktlinjer. Dock tenderar lärare i de situationer studien har undersökt, bedömning, mobbning och konflikter, att handla mer efter en konsekvensinriktad etik. Lärare tenderar att handla utefter konsekvensen utifrån en omsorgstanke istället för att välja regeln som ofta främjar rättvisa mellan eleverna. Dygdetik kommer in i frågan om professionalism. Frånvaron av dygd i konfliktsituationer är en av anledningarna till att lärare inte anses professionella.

Följande C-uppsats är skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och omfattar 15 högskolepoäng. Studien behandlar motivering av olika komponenter av assessment center i rekryteringsprocessen för företag inom IT- och managementkonsultbranschen. Detta sker genom en studie av fem företag, där företagen inom nämnd sektor studerats utifrån en referensram innehållande teorier inom organisationskultur, kompetensbaserad rekrytering, samt assessment center. Dessa teorier kombinerades sedan till en enhetlig analysmodell av cykliskt format. Syftet med undersökningen har varit att analysera varför och hur ett företag väljer sina komponenter i rekryteringsprocessen  och vad för effekter dessa har på organisationskulturen. För att skapa en bred och balanserad empirisk bas har både representanter från rekrytering samt nyanställda på företagen intervjuats. De slutsatser som kunnat dras är att skillnaden i rekryteringsprocessen delvis beror på företagens storlek och tillgängliga resurser, subjektiva faktorer såsom upplevd effektivitet, samt tradition och tidigare erfarenheter. Hur effektiv rekryteringsprocessen beror på ett antal faktorer och deras komplexitet, samt att rätt kandidater attraheras till företaget.