Syftet med föreliggande studie är att undersöka om flickor har bättre betyg i skolämnet idrott och hälsa nu jämfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit någon förändring i flickors betyg samt vad som har påverkat detta. För att se ifall det blivit någon förändring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslärare från olika skolor för att få en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det såg ut tidigare i ämnet idrott  och hälsa samt vad som varit problematiskt vad gäller jämställdhet och genus. I undersökningen åkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer på varje skola. På så sätt fick vi fram viktig information till resultatet som vi sedan analyserat genom begreppet genus.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i årskurs 1-3. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare. Resultatet visar att lärare använder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna används i huvudsak i slutet av ett område för att kartlägga vilka kunskaper eleverna uppnått. Observation används dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlägga kunskaper och dels utvärderar undervisningen. Resultatet visar även att lärare använder återkoppling som en del i sitt bedömningsarbete, vilket oftast utformas genom att ställa frågor till eleven. Majoriteten av lärarna anser att när bedömningen görs i syfte för att forma undervisningen och inte enbart för att kartlägga kunskaper har det en positiv inverkan på elevernas lärande, men att tiden till att hinna bedöma alla elever är ett hinder.

Den svenska skolan är idag resultatstyrd och det finns ett större krav jämfört med tidigare att nå mål och visa upp resultat. Uppföljning av mål- och kunskapsuppfyllelse i form av bedömning är därmed också något som fått en mycket central betydelse i skolan (Silferberg, 2013). Syftet med den här studien var att undersöka gymnasielevers upplevda självkänsla i samband med att deras skolprestationer blir bedömda av lärare. Detta undersöktes genom att intervjua 20 gymnasieelever som studerade vid Samhällsprogrammet och Ekonomiprogrammet på en skola i sydöstra Sverige. Eleverna var i åldrarna 16-19 år. Intervjuerna bearbetades enligt en analysmetod utformad av Lindseth och Norberg (2004), som sker i tre steg. Analysen visade sedan att gymnasieeleverna inte upplevde att deras globala självkänsla, enligt Rosenbergs (1989) definition, påverkades av lärares bedömning av deras skolprestationer. Bedömning upplevdes varken ha ett positivt eller negativt inflytande över hur värdefulla de upplever sig vara som människor. Av analysen framkom däremot en inverkan på elevers yttre kompetensbaserade aspekt av självkänslan, som Johnsson (2003) beskriver. Eleverna upplevde sig mer eller mindre värda i utbildnings- och yrkessammanhang beroende på hur höga betyg de får. Det konstateras att förhållandet mellan bedömning i skolan och elevers självkänsla bör undersökas vidare med bland annat statistiska metoder och med ett mer komplext perspektiv på självkänsla.

Blödning är en komplikation som inte sällan förekommer under operation. I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att bedöma, dokumentera och åtgärda blödning som uppkommer peroperativt. Blodförluster kan medföra komplikationer för patienten och därmed resultera i ökat lidande. Blödningsbedömningen sker oftast genom visuell uppskattning, vilket visat sig vara en mycket osäker metod som oftast stämmer dåligt överens med den verkliga blödningen. Syftet med den här studien var att undersöka anestesisjuksköterskans förmåga att visuellt uppskatta peroperativ blodförlust. En kvantitativ studie genomfördes, där 30 anestesisjuksköterskor deltog. Deltagarna fick uppskatta mängden blod som fanns på tre olika material (operationsduk, kompresser och sugbehållare) på två olika stationer, sammanlagt sex stationer. Deltagarna fick även skatta sin egna förmåga till uppskattning. Därefter undersöktes hur många av deltagarnas skattningar som var inom den 20 % gräns som författarna angivit som acceptabel felmarginal. Vidare undersöktes om det fanns något samband mellan kön, yrkeserfarenhet, egenskattning och förmågan att uppskatta visuell blödning. Resultatet visade att underskattning av blödning var vanligast, men det var inga stora skillnader mellan över- underskattning. I studien framkom att visuell blödningsbedömning är en svår och osäker metod. Det behövs utbildning för att kunna genomföra en mer korrekt visuell bedömning. Men bättre vore att ta fram andra metoder som är lättare att använda, säkrare och därmed mer tillförlitliga.

I denna uppsats beskrivs en kvalitativ intervjustudie som gjordes höstterminen 2021 med syfte att undersöka lågstadielärares bedömningformer i NO-ämnena och hur de relaterar till ramfaktorer och bedömningsformer i andra skolämnen. Frågeställningarna berör vilka informella och formella bedömningsformer som beskrivs, hur relationerna mellan ramfaktorer och bedömningsformer ser ut, samt hur bedömningsformerna ser ut i NO-ämnena jämfört med andra ämnen. Sex lågstadielärare intervjuades som underlag för studien. Utifrån dessa svar gjordes en tematisk analys med hjälp av ramfaktorteorin och begreppen informell bedömning och formell bedömning. Analysen gav flera svar på frågeställningarna. Vad gäller exempel på informella bedömningsformer så nämndes observation, flera typer av övningar, frågesporter och diskussioner i grupper, och ett exempel på formell bedömningsform var checklistor med elevernas namn och aktuella färdigheter och förmågor. Exit tickets och VÖL-scheman var exempel på bedömningsformer som kan vara både informell och formell bedömning. När de gällde relationerna mellan ramfaktorer och bedömningsformer konstaterades det att elevernas ålder och bristande tid styrde bedömningsformerna mot en högre grad av informell bedömning. Dessutom riskerar otydligheter i läroplanen leda till att lärare behöver tolka läroplanen, och ibland även lyfta in andra aspekter såsom delaktighet i bedömningarna. Slutligen, vad gällde skillnader mellan bedömning i olika ämnen beskrevs flera skillnader mellan NO-ämnena å ena sidan och svenska och matematik å andra sidan. Bland annat beskrevs att fokus ligger på matematik och svenska samt att man ofta skriver framåtsyftande skriftliga omdömen och använder sig av bedömningsstöd i dessa ämnen. Bland annat vid skrivande av faktatexter sker en ämnesintegrering mellan NO-ämnena och svenska, där det kan finnas risk för att bedömningen av NO-ämnena hamnar i bakgrunden. Detta indikerar att det finns frågetecken kring bedömningarnas tillförlitlighet och likvärdighet samt att NO-ämnena har en lägre status än svenska och matematik i årskurs 1-3, liknande det som tidigare granskning av Skolinspektionen visat.

Formativ bedömning har varit ett aktuellt ämne inom didaktikforskning de senaste decennierna, vilket har lett till att många nationer världen över försökt implementera formativ bedömning. I den svenska skolvärlden lyfts formativ bedömning enligt Skolverket fram som ett exempel att arbeta med vetenskaplig grund i praktiken. I denna praktik står lärare som de främst ansvariga för att en formativ klassrumspraktik ska bli verklighet. Utifrån några lärares beskrivningar av sin undervisning var således syftet med detta arbete att undersöka hur framträdande olika aspekter av formativ bedömning är i lärarnas undervisning, hur de förklarar uteblivna aspekter och vad de anser behövs för en fullständig implementering. För att komma åt olika aspekter av den formativa bedömningen användes fem nyckelstrategier för formativ bedömning som teoretiskt ramverk. Tre lärare intervjuades och deras undervisningsbeskrivningar analyserades med hjälp av de fem nyckelstrategierna.I linje med tidigare forskning visar resultatet i denna studie att lärarna tenderade att ta fram belägg för lärande främst för att forma undervisningen, inte för att ge återkoppling för att föra lärandet framåt. Aktiverandet av elever som läranderesurser för sig själva och andra hade i tidigare studier till stor del uteblivit, men tolkades i denna studie genomsyra undervisningen hos två av de tre lärarna. Dessa aspekter skrevs i tidigare forskning fram som ett sätt att återfå den tidinvestering som det formativa arbetssättet kan innebära, men lärarna förklarade ändå andra uteblivna aspekter främst med tidsbrist. Slutsatsen av detta är att vi kanske måste acceptera att formativ bedömning kräver mer tid och denna tid måste komma någonstans ifrån.Denna studie tyder på att svårigheten och tidsåtgången med formativ bedömning ligger i återkopplingsaspekten. I och med bredden av forskningsområdet kopplat till återkopplingens roll, utformning och betydelse anses det vara ett misstag att formativ bedömning nämns som något alla lärare underförstått ska implementera. Dess komplexitet bör inte underskattas och samstämmighet, gemensam fokus och tid avsatt i kollegiet var något som berördes av lärarna i denna studie. Om formativ bedömning är av intresse, bör det inte vara i bakgrunden. För att tydligare kunna tala om formativ bedömning föreslås avslutningsvis en annan uppdelning jämfört med tidigare definitioner: transitiv och reflexiv formativ bedömning.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapLärarutbildning, 60 pAbstraktMöllerström, Helen & Nordahl Charlotte. ( 2007). Bedömning, en smaksak! ( Assessment, a matter of taste!) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 60p, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med vårt arbete har varit att ta reda på hur verksamma pedagoger går till väga vid bedömning och betygssättning.Arbetet ger en inblick hur pedagoger upplever bedömning och betygssättning. Med hjälp av enkäter har vi tagit reda på hur pedagoger upplever teoretisk och praktisk bedömning.Resultatet visar att bedömning tolkas på olika sätt. Genom enkät undersökningen kunde vi se att teoretisk kunskap anses mer konkret att bedöma än praktisk. .Nyckelord: Bedömning, betygssättning, pedagoger, praktiska färdigheter, teoretiska kunskaper.

Syftet med detta examensarbete är att utföra en studie med avsikt att undersöka några gymnasieelevers synpunkter kring att arbeta med bedömningsmatriser. I studien undersöker jag också om eleverna anser att de blivit mer medvetna om betygskriterierna för de olika betygsstegen genom att arbeta med bedömningsmatriser. Ett ytterligare syfte är att undersöka och diskutera arbetet med bedömningsmatriser utifrån lärarperspektivet.Med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever som under två terminer i kemi B kursen till stor del arbetat utifrån bedömningsmatriser. Även elevernas kemilärare intervjuades för att undersöka vad det finns för fördelar och nackdelar med att arbeta med bedömningsmatriser utifrån ett lärarperspektiv. De intervjuade eleverna går andra året på naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Sverige.Resultaten av min undersökning visar att eleverna vill ha tydliga och klara mål och tycker att bedömningsmatriser är ett bra sätt att presentera kursmålen på. Bedömningsmatriserna gör också att eleverna känner att de har en stor delaktighet och insyn i både bedömningsprocessen och betygssättningen. Eleverna ansåg också att de blivit mer medvetna om betygskriterierna även om de nationella betygskriterierna inte togs fram och studerades mer frekvent än i andra ämnen. Anledningen till detta var att de dels fick ut bedömningsmatriser och dels ofta hade diskussioner kring målen.Den intervjuade kemiläraren ansåg att utarbetandet av bedömningsmatriser är ett väldigt tidskrävande moment. Men sedan ansåg han att det finns det många fördelar både för eleverna och för läraren. För läraren innebär bedömningsmatriserna framförallt ett stort stöd vid betygssättningen. Ett gemensamt arbete i arbetslaget med att ta fram och utarbeta matriser skulle underlätta arbetsbördan. Dessutom skulle gemensamma bedömningsmatriser enligt den intervjuade läraren leda till att lärarna i arbetslaget blev mera likvärdiga i sina bedömningar.

Detta arbete behandlar problematiken med att bedöma projektarbeten i gymnasieskolan. Statistiska Centralbyråns framtagna statistik visar att det finns stora skillnader i betygssättningen i kursen Projektarbete PA 1201 mellan den undersökta skolan, en gymnasieskola i Skåne, och övriga riket. Eftersom kursen är relativt ny i verksamheten är det troligt att det finns brister i praktiserandet av kursplanerna för kursen. Samordnaren av projektarbeten på skolan X ville därför undersöka varför skolan ligger lägre i betygssättning, vad det gäller antalet satta MVG, än andra gymnasieskolor i Sverige. Syftet med studien är därför att belysa vilka kvaliteter som premieras i bedömningen av projektarbeten på skola X och sätta dessa i relation till kursens betygskriterier och mål samt den allmänna kunskapssynen. Vår förhoppning är då att tydliggöra för läsaren vad som egentligen premieras i bedömningen för att uppnå det högsta betyget Mycket väl godkänd. Metoden som använts är en komparativ studie där arbeten som erhållit betyget Mycket väl godkänd har jämförts med arbeten som fått betyget Godkänd. Resultatet visade att MVG-arbetena uppvisade utmärkande drag, vad gäller, språk, metodval, litteraturgenomgång, ämnesval, vetenskaplig struktur samt källor. Vår ambition är att resultatet ska ligga till grund för ett lokalt utformat betygsunderlag på skolan, där kriterierna tydliggörs för de olika betygsstegen, som i sin tur förhoppningsvis ska frambringa regional entydighet i synen på bedömning och betygsättning.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur elever på en specifik (icke namngiven) medelstor skola kan uppleva betygen. Med utgångspunkt i en tidigare studie undersöks det hur eleverna anser att faktorerna uppförande, relationen till läraren och kön påverkar deras betyg. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer av sju elever. I resultatet framkommer en bild av hur eleverna ser på inkorrekta betygsfaktorer. Resultatet visar på några anledningar till varför eleverna på skolan tror att lärarna sätter betyg på otillåtna grunder.