Denna produktionsuppsats undersöker i vilken grad elevers inställning till muntliga bedömningspraktiker inom matematik korrelerar med elevernas upplevda nervositet, tidigare erfarenhet och skrivkunskaper. Uppsatsen  undersöker även vilka typer av bedömningsaktiviteter som elever uppger att de haft tidigare erfarenhet av. Studien syftar till att ge lärare en bild av vilka faktorer som påverkar elevers inställning positivt till muntlig bedömningspraktik vilket kan hjälpa läraren i utvecklandet av sin egen bedömningsmetodik. Genom en enkät med Likertskalor och flervalsfrågor undersöks gymnasieelevers attityd och erfarenhet. Undersökningen visar att den vanligaste tidigare erfarenheten av muntliga bedömningstyper är genom grupparbete och den minst förekommande är genom presentation. 8,9% av eleverna uppger att det inte varit med om någon muntlig  bedömningsaktivitet inom matematikämnet. I studien används en mätning av inkonsekvens mellan snarlika frågor. Som bäst var besvarandet konsekvent i  68% av fallen och som lägst 48%. Sammantaget uppmättes positiv inställning ha en ringa negativ korrelation med nervositet och skrivkunskap och en svag positiv korrelation med elevers tidigare erfarenheter av muntlig bedömning.

Syftet med den kvalitativa intervjustudien är att fördjupa förståelsen för betygsättning i tidigare åldrar genom att synliggöra hur matematiklärares resonemang om det nya betygsystemets tydlighet samt dess inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Studien har följande tre centrala frågor: 1. Hur upplever lärarna att det nya betygssystemets kunskapskrav har påverkat betygsättningen? 2. Hur upplever lärarna att betygen påverkar elevernas lärande/kunskapsutveckling? 3. Hur resonerar lärarna kring hur betyg i tidigare åldrar har påverkat relationen mellan summativ och formativ bedömning? Den empiriska undersökningen består av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 5 lärare som undervisar från årkurs 4–6. Lärarnas erfarenheter samt studiens empiriska material utgör grunden i arbetet. Det framkom i studien att urval lärare hade positiv inställning för betygsättning i tidigare åldrar. Dock var de medvetna om nackdelar med betygsättning och vilken komplexitet den har. Slutsatsen innefattar både högpresterande och lågpresterande elever där både är påverkade av tidig betygsättning. Studien diskuterar även de bakomliggande faktorer till det och synliggör lärarens roll i detta. Studien visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var riktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Lärarna upplever att både summativ och formativ bedömning kompletterar varandra och att eleven inte får en rättvis bedömning om hen bedömas endast summativ eller formativ.

No description available.

Betygsliknande omdömen och elevers motivation är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare år reagerar på att bedömas med betygsliknande omdömen. Främst har undersökningen åsyftat att se hur elevers motivation påverkas av detta bedömningssätt och om omdömets utformning spelar någon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer ställs elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsätt på bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utsträckning på vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning på olika sätt beroende på hur de bedöms. Elever vilka bedöms på ett summerande sätt uppvisar en större osäkerhet gällande deras kunskapsmässiga framtidsutsikter än elever vilka bedöms på ett formativt sätt.

Syftet med studien var att få inblick i hur arbetet med rättvis bedömning och betygsättning kan gestaltas i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Fem elever från fyra gymnasieskolors studieförberedande program intervjuades. Resultatet visade för det första att tre olika bedömningsformer kan urskiljas: 1) Summativ bedömning; 2) Summativ bedömning med formativa inslag; 3) Formativ bedömning. För det andra sker för de flesta av eleverna ingen större involvering i bedömningsprocessen: eleverna blir bedömda. För det tredje anser de flesta av eleverna att den återkoppling de får av läraren är bristfällig och otillräcklig. De efterfrågar feedback av mer utförlig och konkret karaktär. För det fjärde efterfrågar eleverna en mer rättvis bedömning i linje med formativ bedömning. I den avslutande diskussionen relateras resultatet i relation till konsekvenser för lärandet samt kvalitativ/rättvis bedömning.

Huvudsyftet med detta arbete är att ta redo på hur bedömningsprocessen ser ut hos de olika lärarna. I den svenska skolan ska det ske en likvärdig bedömning oavsett bedömare. Vidare har vi även tittat närmre på hur samarbetet mellan kollegor har skett. Genom semistrukturerade intervjuer genomförde vi undersökningen. En intervjuguide, med få öppna frågor, upprättades och denna användes i de fyra intervjutillfällena med lärarna. Alla lärare som deltog i intervjuerna är utbildade inom SO- ämnena. Det resultat som intervjuerna gav oss i undersökningen, visade att en stor del av lärarna enbart använder sig av ett summativ arbetssätt i sitt bedömningsarbete. Enbart en av lärarna använde sig av aktiv återkoppling och ingen använde sig av extern hjälp i form av kamratrespons, självbedömning eller kollegor. Tidsaspekten var ett tydligt avtryck i vår undersökning då ingen ansåg att de hinner med återkoppling till eleverna och den lärare som arbetade med aktiv återkoppling arbetade mycket på sin fritid. Det framkom att många lärare arbetade individuellt i bedömningsarbetet. Detta visade sig vara på grund av bristande tilltro till sina kollegors bedömningsförmåga.

I denna studie undersöks användandet av formativ bedömning i praktiken och vad lärare anser om bedömningssättet inom matematik. Dessutom klargörs begreppen formativ och summativ bedömning samt feedback. Tyngdpunkten ligger på formativ bedömning, men även summativ bedömning belyses. I studien genomfördes observationer av fyra lektioner i avseende att ta del av lärarens användande av formativ bedömning i matematik. Även intervjuer av fyra lärare har genomförts för att få reda på lärarnas tankar och åsikter om bedömningssättet. Studien pekar på att formativ bedömning kan användas på olika sätt för att ge både läraren och eleverna värdefull information. Läraren får reda på och kan utgå från var eleverna befinner sig i sin utveckling medan eleverna får feedback på sina prestationer och deras lärande främjas. Dessutom ansåg lärarna att bedömningssättet hade både fördelar och nackdelar, dock vägde fördelarna tyngst och en förbättring av studieresultaten kunde klargöras.

Uppsatsen redogör för resultatet av en empirisk undersökning som genomfördes i ämnet moderna språk på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att ta reda på om och i så fall hur elevernas lärande i moderna språk påverkas av tillämpningen av fem s.k. nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisningen. Undersökningen innebar att de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning tillämpades praktiskt i klassrumsarbetet under en begränsad tidsperiod. I undersökningen ingick en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Undersökningen inleddes och avslutades med ett nivåtest (nedan kallade förtest och eftertest). Resultaten från dessa, uttryckta i betyg och matriser, jämfördes och analyserades kvantitativt. Under försöksperioden låg fokus i undervisningen på förmågan att formulera sig och kommunicera i skrift på målspråket.Resultatanalysen visar att kunskapsutvecklingen i försöksgruppen var mycket stark under försöksperioden. Betygen på skrivuppgifter höjdes i snitt med 39 % mellan förtestet och eftertestet. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var 13 %. En jämförande analys av resultaten uttryckta i matris visar att försöksgruppens texter utvecklades på flera områden, bl.a. mot högre grad av tydlighet, sammanhang och anpassning till mottagare och situation. Det fanns inget område där kunskapsutvecklingen var lika stark eller starkare i kontrollgruppen. Resultaten tyder även på en utveckling av den metakognitiva förmågan hos eleverna i försöksgruppen. Deras egna bedömningar av sin förmåga (s.k. självbedömningar) överensstämde vid försöksperiodens slut i betydligt högre grad med expertbedömningen än kontrollgruppens självbedömningar. Undersökningens resultat tyder alltså på att tillämpning av de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning i klassrumsarbetet under vissa förutsättningar kan påverka elevernas kunskapsutveckling och deras resultat mycket positivt. Undersökningen ger även visst stöd för antagandet att elevernas metakognitiva förmåga stärks av arbetet med formativ bedömning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur några svensklärare i årskurs 2-3 resonerar och arbetar med bedömning för lärande. I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (2011) står det att elever ska få en allsidig bedömning samt att de ska få vara delaktiga i sitt lärande. För att nå syftet i denna studie har vi börjat med att samla in tidigare forskning och litteratur om just bedömning för lärande. Tidigare forskning visar att formativ bedömning främjar elevernas lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Vår studie baseras på fem olika lärare från två olika kommuner i södra Sverige. Genom intervjuerna framkommer det hur lärare resonerar och arbetar med bedömning inom svenskämnet samt hur de använder sig av återkoppling och kamratbedömning i sin undervisning. Resultatet av denna studie visar att lärarna kopplar formativ bedömning till bedömning för lärande i sina resonemang. Studien visar en stark strävan hos lärarna att arbeta med formativ bedömning, där den muntliga återkopplingen och kamratbedömning anses vara positiv för elevernas fortsatta lärande. Slutsatsen är att om en skola satsar på att ge sina lärare riktlinjer och struktur på hur de ska arbeta med bedömning för lärande minskar högst troligt känslan av att läraren i slutändan är ensam i sitt klassrum. Vi menar att en lärares tysta kunskap uppmärksammas och ifrågasätts vilket gör att andra kan ta del av den samtidigt som läraren inte endast behöver förlita sig på sig själv och sin egen erfarenhet utan kan ta del av andras.

Syftet var att jag skulle undersöka huruvida kamratbedömning kan användas för att främja att elever blir mer delaktiga i bedömningen av sin kunskapsutveckling. Med elevernas lärande i fokus vill jag ge eleverna möjlighet att själva få syn på var de befinner sig i sin utveckling och i interaktionen med läraren och andra elever fördjupa sin förståelse och se möjliga vägar vidare i lärandet. Jag har genomfört klassrumsobservationer som har spelats in, jag har analyserat resultatet och kommit fram till att kamratbedömning hjälper elever dels att förstå var de befinner sig i lärandeprocessen, dels hur de ska arbeta vidare med sina uppgifter och framöver i undervisningen i ämnet. Läraren kan i den inspelade kamratbedömningen få syn på vilka färdigheter som övas och används i elevernas kamratbedömning och använda den för bedömningsarbete och betygsättning.