No description available.

Denna studie är ett resultat av att utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv studeralärares arbete med summativ bedömning när det gäller skriftliga elevarbeten i engelska,årskurs 7-9, och undersöka i vilken utsträckning Skolverkets riktlinjer gällande summativ bedömning följs. Genom att utgå från Lipskys (2010) teori om närbyråkrater avser studien att tydliggöra bedömningsuppdraget samt påvisa möjliga problem i implementeringen av Skolverkets riktlinjer. Implementeringen undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer av sex lärare i engelska utifrån Lundquists (1992) tre villkor för en lyckad implementering:vilja, kunna och förstå. Resultatet visar att implementering är möjlig i de flesta fall men resurser som schemalagd tid för bedömning, organisation för kollegialt samarbete,kompletterande material till kunskapskraven samt kompetensutveckling behöver tillsättas för att bedömningsuppdraget ska kunna utföras enligt riktlinjerna och implementeringen lyckas.Det stora antalet elever och mängden undervisningstimmar anser lärarna direkt hindrande föratt utföra en professionell bedömning. Sammanfattningsvis finns inte tillräckliga resurser för lärare i engelska att bedöma skriftliga elevarbeten så som Skolverket kräver och verktygen är få. Skolverkets bedömningsmaterial är användbart men otillräckligt. Kunskapskraven används i hög utsträckning men det finns en fara att lokala matriser kommer att ha en framträdanderoll i framtiden. Uppdraget må ha blivit tydligare för vissa men styrningen når inte ända fram.

En stor utmaning för svenska skolor är att förbättra elevernas allt sämre resultat. Forskning visar att formativ bedömning bidrar till att elevers resultat förbättras. Formativ bedömning är ett av flera didaktiska perspektiv som behandlas under kompetensutvecklingsprojektet Matematiklyftet. Syftet med studien är att få ökad kunskap om några mellanstadielärares uppfattning om, och i så fall på vilka sätt, Matematiklyftet påverkat deras undervisningspraktik avseende formativ bedömning. För att närmare kunna undersöka detta ställdes forskningsfrågorna: I vilken utsträckning och på vilka sätt upplever lärarna att Matematiklyftet påverkat dem att förändra sin undervisningspraktik avseende formativ bedömning? Vad upplever lärarna som särskilt utmanande vid implementering av formativ bedömning? Vilken typ av stöttning upplever sig lärarna behöva, för att kunna vidareutveckla sitt arbete med formativ bedömning? Studien är en kvalitativ undersökning där empirin samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analyserats med en kvalitativ metod. Resultaten visar att Matematiklyftet i hög grad har påverkat studiens mellanstadielärare att förändra sin undervisningspraktik avseende formativ bedömning. Det är individuellt vad inom formativ bedömning, som studiens mellanstadielärare upplever som utmanande, men generellt vill de hellre vidareutveckla strategier de anser sig ha talang för, än de som upplevs vara svåra. Studiens mellanstadielärare anger enhälligt, att tid för kollegialt lärande är den stöttning de behöver för att vidareutveckla arbetet med formativ bedömning.

Utifrån tidigare forskning och skolverkets rapporter tycks det finnas en stor utmaning i skärpunkten mellan det som styrdokumentens kriterier språkligen förmår uttrycka, och de ämnesspecifika kvaliteter och kriterier som musiklärare enskilt, och som yrkeskår utifrån detta förväntas kunna formulera. Denna studies syfte var därför att undersöka hur musiklärare tolkar och tillämpar kunskapskrav i musikämnet. Ett kunskapskrav i kursen Ensemble med körsång, 200p på gymnasiets estetiska program valdes ut för detta ändamål, varav följande forskningsfrågor ställdes: Hur tolkar musiklärare kunskapskravets innehåll? Samt hur går musiklärare tillväga när de bedömer elevers kunskaper i relation till kunskapskravet? Datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med fem musiklärare. Data bearbetades med tematisk analys och en teori om bedömningsmetoder. Studiens ena slutsats är att större vikt läggs vid det musikaliska hantverket och genrekunskap än det konstnärliga uttrycket i kunskapskravet, samt att detta i hög grad kan relateras till att konstnärligt uttryck anses vara ett svårtolkat begrepp. Studiens andra slutsats är att bedömning av kunskapskravet i huvudsak sker genom att observera elevers processer – från repetition till konsert, men att de bedömningar som görs av elevers konstnärliga uttryck i mångt och mycket, baserat på ovanstående tolkningsproblem, vilar på oklara grunder. Utifrån denna studie, och i relation till tidigare forskning och Skolverksrapporter, föreslås därför en nationell lärarsamverkan kring tolkning av kunskapskrav och möjliga tillvägagångssätt för bedömningar som leder till summativa beslut i musikämnet. Även en utvärdering av bedömningsstöd i musik på gymnasiet, där också en översyn av kunskapskravens formuleringar i musikämnet skulle kunna vara tänkbar. Sammantaget föreslås det senare vara en uppgift värdig Skolverket, som dessutom identifierat en bedömningsproblematik i musikämnet i sina rapporter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka diskurser som framträder när förskollärare talar om det standardiserade observationsmaterialet TRAS. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex förskollärare har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin har sedan analyserats och tolkats utifrån en diskursanalytisk ansats för att förstå bakomliggande diskurser. De diskurser som är framträdande och som diskuteras är den moderna synen och den postmoderna synen på kunskap och utveckling. Resultatet visar att den moderna och postmoderna diskursen löper parallellt i förskolans verksamhet. Förskollärare verkar vilja uttrycka sig i termer av det postmoderna perspektivet men i talet om det standardiserade observationsmaterialet TRAS blir det svårt att undvika begrepp som kan härledas till den mer moderna synen på barns utveckling och lärande. Förskollärare finner svårigheter att fylla i det standardiserade observationsmaterialet då kunskap är beroende av kontext. När ett barns kunnande fylls i studeras barnet i särskilda planerade eller oplanerade situationer. Förskollärarna bedömer först barnet enskilt för att sedan diskutera i arbetslaget. Barnet studeras från ett vuxenperspektiv och tränas utan vetskap för att nå en viss kunskap. Därmed uteblir lärprocessen i jakten på den sanna kunskapen. Tiden är en avgörande faktor vilket påverkar att materialet inte används som en integrerad del i verksamheten. Den sanna kunskapen som materialet eftersträvar exkluderar mänsklig mångfald som samhället präglas av i vår tid.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i grundsärskolan arbetar med sambedömning som en del i att realisera en likvärdig kunskapsbedömning. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som ges och vilka förutsättningar pedagogerna saknar. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och belyser den kollegiala samsyn som skapas i sammanhanget.  Litteraturgenomgången beskriver begrepp utifrån vad som skrivits i ämnet så som elevens rättigheter, likvärdig utbildning, sambedömning och kollegialt samarbete. Sammanfattningsvis kan sägas att skollagen och läroplaner utgör grunden för skolväsendet och ger elever rättigheter och skyldigheter till en likvärdig utbildning. Författarna Hattie (2012), Falk  Lundqvist m.fl. (2014) och Lauvås m.fl. (1997) skriver om hur det kollegiala samarbetet kan bli möjlighet medan Skolinspektionen (2009), Gadler (2011) och Assarsson (2007) belyser svårigheterna med att nå en likvärdig utbildning. För att besvara våra frågeställningar används metoden fokusgruppsdiskussioner. Metoden har valts då vi ser en vinst med det kollegiala utbytet som blir i en diskussion vilket är svårare att få i individuella intervjuer. Fokusgruppsdiskussioner genomfördes först på tre olika grundsärskolor och vid ett senare tillfälle genomfördes uppföljande fokusgruppsdiskussioner. Vid det första tillfället diskuterades hur pedagogerna arbetar med sambedömning, vilka förutsättningar de har och vilka förutsättningar de saknar. Vid det senare tillfället diskuterades resultatet från det första tillfället men även hur arbetet med sambedömning kan se ut framöver på respektive skola. Vi vill på så sätt påbörja en process kring sambedömning. Diskussionerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att det endast i liten omfattning sker sambedömning och diskussioner för en likvärdig utbildning. Samtidigt var alla pedagoger överens om att de önskar sambedömning och fler diskussioner om hur kunskapskraven ska tolkas för att nå en likvärdig utbildning. Pedagogerna menar att den tid som ges idag ofta fylls med andra pedagogiska uppdrag så som utvecklingssamtal och praktisk planering. Pedagogerna ser strukturerad tid och en gemensam samsyn som förutsättningar, vilka dock saknas, för att sambedömning ska kunna fungera. Genom ett projekt med kommunens alla grundsärskolor och en projektanställning skapas nya förutsättningar för att nå samsyn.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka och öka kunskapen om lärares bedömning av elevers kunskaper i specialidrott på gymnasiet. Frågeställningar: 1: Hur bedömer lärare som undervisar i specialidrott på NIU praktisk färdighet inom handboll och fotboll? 2: I vilken omfattning använder sig lärare inom specialidrott av ämnesplanen och bedömningsstödet? Metod Studien använde kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet genomfördes utifrån ett tillgänglighetsurval med ett strategiskt urval av respondenter. Intervjuerna gjordes genom en semistrukturerad intervjuguide. Totalt intervjuades sex personer i studien. Endast lärare på NIU som har en lärarutbildning deltog. Empirin bearbetades och analyserades med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: läroplansteori och Bourdieus teori med tillhörande analysbegrepp. Resultat Resultatet visar att lärarna är insatta i ämnesplanen, men tycker att den är otydligt och vagt formulerad. Lärarna har läst igenom bedömningsstödet men använder sig inte aktivt av det. Vidare diskuterar lärarna kring fortlöpande bedömning, och det är något alla lärare jobbar med. Lärarna baserar sin bedömning utifrån elevernas resultat, men lärarna nämner samtidigt att det viktigaste syftet med specialidrotten är att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas till så bra idrottare som möjligt i sin sport.  Slutsats Den första slutsatsen är utifrån habitus, kapital, fält och formuleringsarenan att lärare på NIU inte använder sig av bedömningsstödet i någon högre utsträckning, det kan tolkas som att de med sina tidigare erfarenheter och utbildningar inte anser att det är nödvändig. I den meningen tappar bedömningsstödet sitt syfte. Den andra slutsatsen är utifrån realiseringsarenan och transformeringsarenan att bedömningen sker fortlöpande och att bedömningen baseras på elevernas resultat. Eleverna får möjlighet att utvecklas och ges feedback genom den fortlöpande bedömningen. / Aim The aim of this study is to investigate and increase knowledge, and gain a deeper understanding of assessment in special sports. Questions:  1: How does educated teachers who teach in special sports at NIU assesses practical skills in handball and football?  2: How familiar and to what extent do educated teachers in special sport use assessment guides and topic plan?  Method The study used a qualitative approach in the form of interviews. The interviews were conducted by a semi-structured interview guide. A total of six people were interviewed in the study. The data were processed and interpreted by two theoretical points, curriculum theory and Bourdieu's theory and the related concepts used to each theory. Results The results show that teachers are familiar with the curriculum, but think that it is unclear and vague. The teachers have read the assessment supports but does not use them. Further, it discusses the teachers on continuous assessment, and that is something all teachers working with. The teachers base their assessment of student achievement, but the teachers also mentions that the main purpose of the special physical education is that students should be given the opportunity to develop into that great athletes as possible in their sport. Conclusions The first conclusion is that teachers at NIU do not use assessment supports the extent of schooling certainly had hoped for, and in the sense pins assessment support its purpose. The second conclusion is that the assessment is ongoing and that the assessment is based on student performance. Students will have the opportunity to develop and are given feedback by the ongoing assessment, but the assessment is based on the results students are performing in their sport.

Den här studien har undersökt hur elever i gymnasiesärskolan och i särskild undervisning för vuxna ser på kunskapsbedömning och betygssättning. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter elever har av olika bedömningsformer och betygssättning, samt i vilken grad betyg är en motiverande faktor för elevernas lärande och framtida liv. En frågeställning har även varit att få en uppfattning om vilken kännedom eleverna har om kunskapskraven, som ligger till grund för betygssättningen, för olika skolämnen och hur de upplever dem. Studien konstruerades i form av halvstrukturerade kvalitativa livsvärlds-intervjuer med sex elever från gymnasiesärskolan och fem elever från särskild undervisning för vuxna. Resultatet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling. Studien visar att betygssättning är betydelsefullt för den intervjuade gruppen, fastän betygen inte garanterar gruppen att kunna ha bruk av dem i framtiden i något speciellt syfte. Betygen visar sig vara en motiverande faktor för lärande, för cirka hälften av de intervjuade eleverna. Elevernas kännedom om kunskapskraven förefaller inte vara särskilt stor. Formativ bedömning är den bedömningsform som eleverna upplever som den metod som förbättrar lärandet mest samt som bidrar till att ge dem förmågor som de anses behöva i skolan och i framtiden.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högstadielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Studiens fokus inkluderar om lärare anser att digitala hjälpmedel påverkar deras undervisning samt bedömningsprocess. 1. Hur används digitala hjälpmedel i undervisningen? 2. I vilket syfte används digitala hjälpmedel? 3. Vilka fördelar respektive nackdelar kan digitala hjälpmedel ha på undervisningen av idrott och hälsa enligt de tillfrågade högstadielärarna?    4. Hur kan bedömningsprocessen påverkas av digitala hjälpmedel enligt de tillfrågade högstadielärarna?    Metod: Studien som genomförts var en kvalitativ intervjustudie där fem olika högstadielärare som undervisar i idrott och hälsa och använder sig av digitala hjälpmedel i sin undervisning intervjuades. Resultat: Resultaten visade att inkluderingen av digitala hjälpmedel upplevdes kunna ha en positiv påverkan på elevers inlärningsprocess enligt de tillfrågade lärarna. Även bedömningsprocessen ansågs förenklas i och med användning av digitala hjälpmedel, främst genom videoinspelning. / Aim and research questions: The aim of this study was to examine how lower secondary school teachers in physical education work with digital tools in their teaching. The focus of the study includes if teachers believed that digital tools affect their teaching and the assessment process. 1. How are digital tools used in teaching? 2. What is the purpose of using digital tools? 3. What advantages and disadvantages can digital tools in the teaching of physical education have according to the surveyed lower secondary teachers? 4. How can the assessment process be influenced by digital tools according to the surveyed lower secondary teachers? Method: The study was carried out through qualitative interviews in which we interviewed five lower secondary school teachers who teach physical education and health, and use digital tools in their teaching. Results: The results showed that the inclusion of digital tools can have a positive impact on pupils' learning according to the surveyed teachers. Also, the assessment process was experienced to be simplified with the use of digital tools, mainly through video recording.

Syftet med min studie är att ta reda på hur lärare och rektorer i grundskolan beskriver att de arbetar med formativ bedömning för att stärka lärande. I forskningsläge presenterar jag teori och forskningar om formativbedömning och dess nyckelprocesser. I resultatet beskriver jag lärares och rektorers uppfattningar om begrepp och genomförande av formativ bedömning samt hinder som de upplever med arbetet. Resultatet visar att informanterna anser att tydlig information om målen kan underlätta lärande. Återkopplingen kan också utveckla elevs kunskaper. Genom självbedömning kan eleverna få djupare förståelse för sin nivå. Kamratbedömning ger eleverna möjligheter att få höra återkoppling på ett annat språk. Hela processen kräver att lärare och rektorer fungerar som vägledare. Avslutningsvis presenterar jag nya forskningsfrågor som kan komplettera min studie.