<p><p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka elevens syn på bedömning vid ett högt betyg i idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna;</p><p>Vad tror eleven är viktigt för att uppnå ett högt betyg? Hur tror eleven att hans/hennes inställning till ämnet påverkar betyget?</p><p>Metod</p><p>Studien är utförd på en skola i Stockholmsregionen där fem kvalitativa intervjuer genomfördes med elever i år nio. Intervjuerna fokuserade på elevernas åsikter och tankar kring bedömning i ämnet idrott och hälsa och vad eleverna tycker är viktigt för att ett högt betyg ska erhållas.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att alla intervjuade elever tror att fysiska prestationer, till exempel att springa en viss sträcka på en viss tid är betydande för att få ett högt betyg i idrott och hälsa. Eleverna tror också att beteendekriterier, som exempelvis närvaro och inställning, är viktigt. De tror att läraren tittar mer på någon som är positiv till ämnet och att det är svårt att få Mycket Väl Godkänt om man inte gör sitt bästa.</p><p>Slutsats</p><p>Vår studie visar att eleverna tror, att både fysisk prestation och inställning har betydelse för bedömningen av ett högt betyg i idrott och hälsa. Beteendekriterier, som att göra sitt bästa, samarbeta, att ha en bra inställning, utgör den viktigaste delen för att eleverna ska erhålla ett högt betyg. Det krävs också att eleverna presterar fysiskt och aktiviteter får en biroll när bedömningsunderlag diskuteras. Därigenom går det inte att dra slutsatsen att eleverna helt har missuppfattat ämnet och dess kunskapsobjekt.</p></p>

<p>Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lärare använder sig av när de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i grundskolans senare år. I undersökningen framgår det att mycket tyder på att det forna betyget i ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad.</p>

Uppsatsen beskriver hur betygen kan påverka den yrkesverksamma lärarens sätt att arbeta, avseende förberedelser, planering samt efterarbete . Litteraturstudien omfattar två delar och tar dels upp de svenska betygens historik för att skapa en bakgrund, dels den debatt som idag förs angående betygen. Resultatet av intervjuer med sju lärare visar att fyra typer av betydelse kan utläsas, nämligen professionalism kontra rättssäkerhet, motivation inför och under arbetet, betygens betydelse efter arbetet samt tidsaspekten. Uppsatsen kommer vidare fram till att lärare ofta sätter betyg efter egna mallar, men påverkas av den statistik som publiceras, samt av tidigare betygssystem. En slutsats är att lärare behöver fortbildning i att använda nya betygssystem.

Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet. Betygen bestäms med hjälp av kriterier. Lärarna har olika syn på vilka prestationer som ska vägas in i betyget, utifrån måluppfyllelse och tidpunkt. Resultatet visar att lärare behöver ha goda kunskaper i sitt ämne och om bedömning, men också kunskaper om människan, hennes behov och tänkande. / Uppsatsen är skriven som ett examensarbete på lärarprogrammet i Växjö.

Syftet med studien är att undersöka hur tillförlitliga och likvärdiga lärares bedömningar är enligt läsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jämföra elevers resultat på normerade lästest som mäter olika dimensioner i läsningen med lärarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lärare har att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter jämförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition är att skapa samstämmighet, om vilka förutsättningar som spelar roll för en god läsutveckling. Studien är förankrad både i den kvantitativa och kvalitativa forskningen då en del av studien är baserad på normerade test och en del av studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spännvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, då elever i luspunkt 14 har fler rätt på ett antal tester än elever bedömda i luspunkt 18a. Luspunkt 18a är också intressant då den förutsätter att alla elever blir bokslukare dvs. läser frivilligt och gärna medan forskning visar att alla elever inte blir bokslukare enligt kriteriet för luspunkt 18a. När elever inte utvecklar sin läsning som förväntat bör skolan så tidigt som möjligt utreda vad som kan vara hinder i läsutvecklingen. Läsning har sin grund i formeln Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation och forskning säger att olika orsaker till läs- och skrivsvårigheter kräver olika specialpedagogiska insatser. Därför är det viktigt att förstå vad som hindrar i läsutvecklingen samt utvärdera ifall insatta åtgärder haft avsedd effekt. Mina avslutande reflektioner är att det också kan vara av avgörande betydelse att ”lusläsa” både kartläggningsmaterial och manualer till test för att försäkra sig om materialets tillförlitlighet, för den enskilde individens möjligheter till en positiv läsutveckling. Att tidigt upptäcka hinder i läsutvecklingen är angeläget för att kunna ge adekvat stöd och för att ge eleven möjlighet att behålla sin positiva självbild och lust att lära.

Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie. De två största riskfaktorerna för att ungdomar ska begå suicid är tidigare suicidförsök och depression. Suicidnära ungdomar finns inom somatisk vård. Genom kunskap om riskfaktorer, tecken och symtom om suicidalitet kan sjuksköterskan uppmärksamma suicidnära ungdomar vid ett bedömningssamtal. Denna information kan struktureras utifrån VIPS-modellens sökord, vilket gjorts under resultatdelen. Många suicid går att förebygga. Suicidnära ungdomar söker sig i stor utsträckning till somatisk vård. Därför bör resurser läggas på suicidpreventiv utbildning av sjuksköterskor. Vidare forskning behövs om vilken kunskap sjuksköterskor besitter samt i vilken utsträckning de har mod att använda sig av den. Ett annat område för vidare forskning är om suicidnära ungdomar upplever sig uppmärksammade av sjuksköterskor inom somatisk vård.

Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lärare använder sig av när de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i grundskolans senare år. I undersökningen framgår det att mycket tyder på att det forna betyget i ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad. Det krävs också ett stort engagemang kring varje individ.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vad kvalitativ bedömning av kunskaper och färdigheter innebär för lärare samt att hitta variationer i dessa uppfattningar. För att nå vårt syfte har vi använt intervju som metod med en fenomenografisk ansats. Vi har intervjuat tre lärare i en skola som undervisar i år 8 och år 9. Vi har utgått från aktuell forskning. Utifrån denna forskning har vi format en analysmodell som vi använder som en teoretisk ansats i slutresultatet. Som slutresultat kan vi konstatera att lärarna lägger olika värdering och innebörd i begreppen betyg och bedömning. Betyg står för likvärdighet och rättvisa och bedömning står för ord och fria tolkningar. Vidare konstaterar vi att den summativa och kvantitativa bedömningen används för att säkerställa likvärdighet och rättvisa. I resultatet kan vi även utläsa att den kvalitativa bedömningen ses som summativ i slutändan. The aim of this study is to examine what qualitative assessment in education means to teachers and to find a variety in these conceptions. To reach our purpose we have used interview as a method with a phenomenographic approach. We have interviewed three teachers, one in eight and two in ninth grade in one school. We have used up-to-date research as a base in our study. We have developed from current research a model for analysis which we use as a theoretic approach when we report our results. We can establish as a result that teachers place different values and meanings in the conceptions grades and assessment. Grades have meanings as equivalence and fairness and assessment stands for usage of words and more liberate interpretations. We can also establish that summative and quatitative testingmethods are used to certify equivalence and fairness. Furthermore our results also indicates that even if formative assessment is used the product is a summative one.

Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vad niondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anser om bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valet utav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigare ha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn på bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrott och hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningen och betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnet om man inte blev bedömd. Eleverna i år nio anser sig rättvist bedömda och betygsatt i ämnet i skolan. Ett armat undersökningsområde kan vara att titta närmare på varför kunskaperna om betygskriterier och kursmål är så dåliga.