<p>BAKGRUND</p><p>En utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos eleverna</p><p>för att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren som</p><p>hjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de själva</p><p>bedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?</p><p>SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR</p><p>Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de själva</p><p>bedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån två</p><p>frågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna i</p><p>idrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.</p><p>METOD</p><p>Examensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativ</p><p>datainsamling genom intervjuer som metod. Informanterna var utbildade mot de senare åren</p><p>och har arbetat i skolverksamheten i 18-23 år.</p><p>RESULTAT</p><p>Resultaten visar att lärarna bedömer eleverna efter andra kriterier än vad läroplanen säger. Ett</p><p>utav kriterierna som de väger in vid bedömning och betygsättning som inte står i läroplanen</p><p>är laganda mellan eleverna. Den gemensamma faktorn för vad som lärarna bedömer först är</p><p>3</p><p>utveckling och inställning. Varför eleverna bedöms som de gör enligt lärarna beror på</p><p>relationen som lärarna har med eleverna och att läroplanen är otydlig samt abstrakt.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det.</p>

<p>Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie. De två största riskfaktorerna för att ungdomar ska begå suicid är tidigare suicidförsök och depression. Suicidnära ungdomar finns inom somatisk vård. Genom kunskap om riskfaktorer, tecken och symtom om suicidalitet kan sjuksköterskan uppmärksamma suicidnära ungdomar vid ett bedömningssamtal. Denna information kan struktureras utifrån VIPS-modellens sökord, vilket gjorts under resultatdelen. Många suicid går att förebygga. Suicidnära ungdomar söker sig i stor utsträckning till somatisk vård. Därför bör resurser läggas på suicidpreventiv utbildning av sjuksköterskor. Vidare forskning behövs om vilken kunskap sjuksköterskor besitter samt i vilken utsträckning de har mod att använda sig av den. Ett annat område för vidare forskning är om suicidnära ungdomar upplever sig uppmärksammade av sjuksköterskor inom somatisk vård.</p>

<p><strong></strong><p>Syftet med denna studie är att studera individuella utvecklingsplaner i skolår 2 för att vinna kunskap om vad som ligger som utgångspunkt för lärares bedömningar av eleverna. För att kunna ta reda på detta samlades 91 ifyllda individuella utvecklingsplaner in för att sedan analyseras via en kvalitativ extanalys. För att förtydliga resultatet av studien har den kompletterats med kvantitativa inslag. I resultatet framstod det att kunskapsaspekter är det som framkommer mest. Svenska framstod som mest eftersträvansvärt inom kunskapsaspekterna. Vidare visade resultatet på att eleven hade det största ansvaret att ta till sig kunskapen. Hur ansvarsfördelningen såg ut mellan hemmet och skolan var i resultatet att skolan hade det största ansvaret för att stötta eleven under skolgången.</p></p><p> </p>

<p> </p><p>Denna studie undersöker vad som vägleder några bildlärare när de bedömer elevers arbeten i grundskolans senare år och hur de upplever bedömningsarbetet i detta sammanhang. Rapporten bygger på en fenomenografisk analys där fem olika fenomen utkristalliseras i resultatet: Upplevelsen att sätta betyg, problematik i bedömningen, bedömningens positiva effekter, bedömningssamtal med elever samt kriterier för bedömning.</p><p> </p><p>Undersökningen visar bland annat att lärarerfarenhet, det kollegiala samarbetet, samtal samt framtagandet av bedömningsmatriser är några betydande faktorer för bedömningsarbetet.</p>

<p>Att drabbas av stroke innebär ofta kognitiva funktionsnedsättningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den här studien var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter på landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter på 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik. Av resultatet framkom att de vanligast förekommande bedömningsinstrumenten/observationerna var MMT, RBMT, DBF samt AMPS. En kombination av bedömningar gjordes på de flesta strokeenheter, typvärdet var 4 bedömningar. Resultatet visade även att arbetsterapeuternas kunskap om bedömningarnas reliabilitet och validitet var god. Någon avgörande skillnad har inte observerats när det gäller valet av bedömning hos de olika strokeenheterna med hänsyn tagen till sjukhusets storlek eller antalet arbetsterapeuter som arbetar på strokeenheten. Vår slutsats är att strokepatienter som vårdas på de strokeenheter som ingår i den här undersökningen bedöms med bedömningsinstrument/observationer av arbetsterapeuter på ett likvärdigt sätt oavsett var i landet de vårdas.</p>

<p>Mitt syfte med undersökningen är att konstruera en modell för bedömning av elevtexter. Bedömningsmodellen ska vara kapabel att ge både en helhetsbild och en detaljbild av elevers diskursiva analytiska förmåga. Min utgångspunkt vid konstruktionen av bedömningsmodellen var bland annat Judith Langers föreställningsvärld och John Biggs SOLO-taxonomi. För att testa min bedömningsmodell samlade jag in elevtexter från naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Södertälje kommun. Texterna är inhämtade från två ämnen, Svenska A och Svenska C, och består av essäer. Resultatet av min undersökning blev en bedömningsmatris som granskar texterna utifrån fyra aspekter; struktur, språk och stil, argumentation och reflektion. Bedömningsmatrisen fungerar emellertid bättre som ett vertyg för uppskattning av texter än som ett vertyg för bedömning. Den ger tillräcklig information hur eleverna ligger till enligt kursplanerna för Svenska A respektive C inom dessa fyra aspekter, och utifrån de resultaten kan läraren se vad varje enskild elev klarar av och inte klarar av och kan planera lektionerna därefter.</p>

<p>Jag har i denna undersökning studerat fyra historielärares bedömningsunderlag för kursen <em>Historia A</em> på gymnasiet. Syftet med detta är att jag vill belysa hur historielärare tänker om och använder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lärarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrån tre olika kategorier; <em>politisk historia</em>,<em> krigshistoria</em> och <em>kulturhistoria</em>. En intervju genomfördes också med varje lärare bland annat kring vad som framkommit i min analys.</p><p>Sammanställningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lärare anser att det kulturella perspektivet skall väga tyngst i undervisningen och i examinationsfrågorna. De menar framförallt att det är viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsättningar människor har levt med genom tiderna. Sammanställningen av det skriftliga materialet visar dock på att det är de politiska aspekterna som efterfrågas mest i lärarnas examinationsuppgifter, det finns alltså skillnader mellan vad lärarna <em>anser</em> vara viktigast att studera och bedöma och vad som framträder som viktigast i de granskade uppgifterna.</p><p> </p><p>Nyckelord: historiesyn, historiska perspektiv, bedömning, historieundervisning</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka matematiklärares användning av betygskriterierna och hur denna användning påverkar betygsättningen vid ett VG- eller MVG-betyg. Syftet var även att undersöka om lärarna upplevde att de ville ha eller behövde hjälp med att använda sig av kriterierna och hur de önskar att detta skulle gå till. För att undersöka detta användes digitala enkäter, där användningen av betygskriterierna undersöktes. Dessa skickades ut till matematiklärare i grundskolans senare år i Sverige. Även intervju användes som metod när det undersöktes varför viktfördelningen såg ut som den gjorde och ifall lärarna skulle vilja ha hjälp med användning av betygskriterierna. Till grund för resultaten har 31 enkäter och 6 intervjuer analyserats, varav intervjuerna är fördelade på tre skolor. Resultaten visar på att ett betygskriterium för betyget VG, där eleven skall ge exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden, värderas lägst när det gäller vilken vikt VG-kriterierna har för det betyget. Även ett sådant finns bland MVG-kriterierna där detta kriterium ställer mål på att eleven skall reflektera över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv. Detta beror, enligt lärarna själva, på att de slarvar med att ta upp dessa och de anser även att läroböckerna och nationella provet är dåliga på att ta upp dessa kriterier. Informanterna vill gärna ha hjälp men hur man vill ha denna hjälp skiljer sig åt mellan lärarna. Många säger sig redan ha fått hjälp via de nationella provens rättningsanvisningar medan andra vill få hjälp i form av en fysisk person som ger föreläsningar och som kan svara på frågor.</p>

<p>Denna studie undersöker vad och hur lärare i de naturvetenskapliga ämnena bedömer i laborationer. Studien undersöker också om det finns några alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sättet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lärare. Resultatet visar att, det som främst bedöms vid laborationer är laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet är aktivitet och grupprocesser. Laborationerna tas med i betygsunderlaget i huvudsak då eleven står och väger mellan olika betyg. De alternativa sätt som diskuteras är portfolio och matrismodellen.</p>