Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera hur idrottslärare samt en person som är ansvarig för grundsärskolefrågor på Skolverket, resonerar kring betygsättning och skriftliga omdömen i idrottsämnet på grundsärskolan. Detta ska besvaras genom följade frågeställningar: Hur upplever idrottslärare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hälsa i grundsärskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsärskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsämnet på grundskolan och grundsärskolan? Vad utmärker idrottsämnet avseende bedömning och inkludering i jämförelse med andra ämnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begränsar bedömningen av eleverna på grundsärskolan i idrottsämnet? Metod Kvalitativa intervjuer valdes för att få en mer djupgående inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hälsa på grundsärskolan.. Resultat Lärarna ger motsägelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen är bäst för eleven på grundsärskolan. Personen på Skolverket förespråkar dock att betyg vore bäst för både eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform är lika, det är i bedömningen som skillnaden finns. Kravet på E-nivån i grundsärskolan är relativt lågt anser lärarna och personen på Skolverket. Samtidigt ger införandet av E-nivån konsekvenser för eleven.  Uppfylls inte E-nivån, ska då eleven flyttas ner till träningsskolan? Ramfaktorer som påverkar bedömningen är: otydlighet i formuleringstexten av kursplanen, att lärare tolkar kursplanen på olika sätt, att lärarna inte vet hur eleverna förstår innebörden i ett betyg eller bedömning, att lärarna är positiva till att undervisa särskoleelever och att skolan är otydlig när det gäller att informera om rätten till betyg.   Slutsats Även om betyg och bedömning är något som diskuterats i denna uppsats, så är det fortfarande inte obligatoriskt på grundsärskolan. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Syftet med arbetet var att undersöka lärare och elevers beskrivningar av information om bedömning, inför arbetsplatsförlagt lärande. Jag ville både undersöka vilken information om bedömning som lärare och elever upplever att de hade gett respektive fått och hur den hade kommunicerats. Den metod som jag använde mig av var enkät under ledning och undersökningen genomfördes på hotell- och restaurangprogrammet med elever från årskurs tre. Det som jag kom fram till i min studie var att elevernas beskrivningar skilde sig från lärarens beskrivning. Det visade sig att flera av eleverna inte visste vad som bedöms, vem som bedömde eller vilken kurs som momenten ingick i trots att läraren beskrev att informationen hade getts till eleverna. Även hur informationen hade kommunicerats skilde sig åt mellan lärare och elevers beskrivningar Som möjliga orsaker till de olika beskrivningarna, har jag diskuterat att det kan ha berott på olika störningar i kommunikationen och brister i kunskap om kommunikationsprocessen. Min förhoppning är att mitt arbete skall göra lärare medvetna om kommunikationens betydelse i klassrummet och undervisningssituationen och i synnerhet vikten av att kommunicera bedömning med eleverna. / The aim of this work was to investigate teacher and students description of information about evaluation, before work placement learning. I wanted to investigate teacher and students experiences of which information about evaluation they had given and taken, and how it had been communicated. The method that I used was questionnaire under guidance and the investigation was implemented at the Hotel and Restaurant Programme, third grade. The result of my study was that the students’ descriptions were different from the teacher’s description. It showed up that several students did not know what to evaluate, which one who did the evaluation or which course the moments belonged to, even that the teacher described that information has been given to the students. About how information has been given was also different between the teacher and the students’ description. As possible causal to the different descriptions, I have discussed that it could depend on disturbance in the communication and shortage in knowledge about the communication process. My hope is that my work should make teachers conscious about the meaning of communication in the classroom and the teaching situation. Especially the importance of communicate evaluation with the students.

The purposeof this survey is to study both teachers and students view regarding theevaluation and grading in the subject Physical Education A. In order to meetthe purpose, the survey is executed by focusing on three main researchquestions: What is the teachers and students notion of the goals of the subjectand the course plan? Which knowledge is evaluated in the subject, according toteachers and students? Which factors, believe teachers and students, affect theevaluation? The results of the survey is established by qualitative interviewsthat has been conducted with four teachers and five students in two schoolslocated in a medium – sized city in the south east of Sweden. The resultsof the survey indicate that not only teachers, but also students consider thecourse plan and the grading criterias is relatively unclear and interpretablein a lot of different ways. Teachers and students also states the theoreticaland practical moments are equally important when evaluating. Further, theystate that knowledge in ergonomics, exercises theory, diets, swimming andleadership skills are important knowledge in the subject. The results alsoindicate that such factors as attitude, attendance and performance do affectthe grades in the subject of Physical Education A. The surveyshows that there is a consensus among teachers and students regardingevaluation and grading and that there is no significant difference in theresults of this survey, in comparison with similar ones conducted earlier.   Key words: Teacher, Students, PhysicalEducation, Evaluating, Grading

Vittnesmål används idag som ett av de viktigaste bevisen i brottsmål. Samtidigt är felaktiga vittnesmål den främsta orsaken till att personer blir oskyldigt dömda (Wells &amp; Olson, 2003). Forskning visar att det är svårt att bedöma vittnens tillförlitlighet. Det är dock klart att de flesta förmågor går att förbättra med träning och feedback. Syftet med studien är därför att undersöka om direkt feedback samt information om faktorer som kännetecknar korrekta vittnesutsagor har betydelse för förmågan att bedöma utsagors tillförlitlighet. I studien undersöks också om träning kan förbättra förmågan att bedöma sin egen bedömning av vittnesutsagor. 54 personer deltog i studien där en grupp fick träning med direkt feedback på bedömning av vittnesutsagor innan de bedömde tillförlitlighet i andra utsagor, en grupp fick ingen träning. Resultatet visade ingen signifikant effekt av träning för förmågan att särskilja korrekta och felaktiga vittnesutsagor.Deltagare som tränat var dock signifikant säkrare på sina korrekta än felaktiga bedömningar, vilket visar effekt av träning på förmågan att bedöma sin egen bedömning. Resultaten diskuteras med anknytning till tidigare teori och forskning.

No description available.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap?   Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats. Genusperspektivet genomsyrar studien. Studien har kompletterats med observationer och en granskning av de lokala kursplanerna för respektive skola.   Denna studie visar att det finns en problematik kring bedömningen i ämnet Idrott och hälsa. Den visar att flertalet lärare påverkas av elevernas beteende och uppträdande i deras betygsättning av dem trots det menar flera av lärarna att de kan skilja på beteende och kunskap. Majoriteten av de intervjuade lärarna menar att beteende är en del av de lokala betygskriterierna. När det kommer till toleransnivå mellan könen så har de olika lärarna varierade åsikter men gemensamt menar de att det finns en problematik kring ämnet.

No description available.

I den här uppsatsen vill jag tydliggöra svårigheten med att lära in ämnen med avancerat språk för elever som har svenska som andraspråk. Min metod har varit att intervjua elever och lärare på Komvux omvårdnadsprogram. Mina informanter beskriver sin syn på muntliga och skriftliga inslag i inlärningssituationen, samarbetet i klassen samt möjliga förbättringar i undervisningen. Lärare och elever är överens om att mer tid skulle behöva läggas på text- och ordförståelse. Åsikterna skiljer sig något mellan eleverna om det är positivt eller negativt att ha elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk i samma grupp. Mina resultat stämmer väl överens med tidigare forskningsrön och elever och lärare redovisar ungefär samma svårigheter ur sina olika perspektiv. Dessutom bidrar intervjuerna med möjliga förbättringsområden i undervisningen. Exempel på detta är mera tid till att förbereda ämnesområden i texter och föreläsningar, samarbeta mellan ämnes- och svensklärare och handledare på praktiken och dessutom att kunna lära av varandras tidigare erfarenheter.

Kvalitet i särskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mål som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartläggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap använder lärarna? Är målen i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes på två träningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade är nio klasslärare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan. Resultatet visar att en kontinuerlig bedömning av elevers kunskapsutveckling genomförs. Den pedagogiska kartläggningen utgörs i huvudsak av observationer och löpande anteckningar. Några av lärarna använder en kartläggningspärm som utgår från kursplanens fem ämnesområden. Portfolio används till viss del. Men när det gäller elever på tidig utvecklingsnivå menar lärarna att kartläggningsmaterial med checklistor som innebär att sätta kryss i ett formulär för att synliggöra vad eleven kan tenderar att peka på de saker som eleven inte kan. Dokumentation kan istället visa på elevens förmågor och lyfta det positiva. Videokameran framhålls av lärarna som ett bra pedagogiskt redskap vid bedömning, särskilt av elever på tidig utvecklingsnivå då den registrerar den icke verbala kommunikationen. Lärarna kan gå tillbaka och analysera videoinspelningarna och på så sätt upptäcka små signaler som är svåra att upptäcka i vardagen. Lärarna anser att kunskap om elevernas funktionsnedsättningar är viktigt vid såväl bedömning av elevernas kunskapsutveckling som vid utformningen av undervisningen och för att kunna anpassa och tillrättalägga miljön. Kommunikation är det redskap lärarna använder för att nå eleverna. För elever på tidig utvecklingsnivå ligger fokus på samspel och interaktion. För elever på tidig utvecklingsnivå upprättar lärarna vad de kallar upplevelsemål. De syftar till att ge eleverna upplevelser som ger erfarenheter. Lärarna arbetar målinriktat, den individuella utvecklingsplanen är ständigt närvarande och målen i IUP är tydligt kopplade till kursplanen. Internetbaserad IUP en datorstödd metod som kan användas som ett levande verktyg där arbetslaget kan gå in och skriva löpande anteckningar, lägga in bilder och filmsnuttar. Föräldrar görs delaktiga i större utsträckning genom att de får inblick i undervisningen vilket i sin tur kan ge en större medvetenhet om målen i kursplanen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lärande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lärande kan användas inom ämnet matematik på gymnasiet och hur detta påverkar elevers lärprocess. Resultatet grundar sig på intervjuer med matematiklärare på gymnasiet, och pekar på att lärare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lärande. Vidare visar resultatet att bedömning för lärande används, både medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt är det feedback och konkretisering av mål som är återkommande och framstående komponenter i förhållande till bedömning för lärande. Majoriteten av lärarna anser att bedömning för lärande är att föredra men ett stort hinder i dagens skola är tidsbrist.